Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Genom postkolonial teoribildning har vi valt att göra en diskursanalys av hiphop i svensk media. Syftet Àr att urskilja om och hur media placerar in hiphop i schablonen ?de Andra?. Samtidigt gör vi en jÀmförelse med hur jazzen en gÄng framstÀlldes, för att sÀtta det i en historisk kontext. Det empiriska materialet bestÄr av artiklar ur ett svenskt hiphopmagasin samt tvÄ hiphopvideor.

This qualitative study examines how emergency people are framed in Swedish evening-, and local newspapers during the forest fire in Va?stmanland, Sweden 2014. The study also includes if there is any difference between the framing due to the location of the newspaper. The study is based on qualitative text analysis. The theoretical basis is representation, framing theory, media image, media logic and a few conceptions from crisis communication theory.

Studie- och yrkesvÀgledare har till uppgift att motverka ungdomars könssegregerade val till gymnasieskolan. Bakgrunden till den hÀr studien Àr en statlig utredning dÀr hÀlften av ungdomarna tycker att det Àr viktigt med mÀn och kvinnor i yrket medan den andra hÀlften inte tycker det spelar nÄgon roll. Syftet Àr att ytterligare belysa hur ungdomar tÀnker och talar om kön och könsblandade grupper.    Vilken betydelse tycker ungdomar att det har att bÄde mÀn och kvinnor arbetar inom ett yrke? Vilka Àr deras egna erfarenheter, och har könsfördelningen i olika yrken pÄverkat deras gymnasieval?   Genom en diskursanalys av hur en grupp ungdomar i kvalitativa intervjuer talar om kön och könsblandade arbetsgrupper framkommer att ungdomarna har tillgÄng till en mÀngd olika diskurser om kön.    Analysen visar att ungdomarna har fÄtt goda kunskaper om genus- och jÀmstÀlldhetsfrÄgor i skolan, och Àr positiva till jÀmstÀllda arbetsgrupper pÄ en strukturell nivÄ. Ett könsblandat arbetsliv Àr viktigt eftersom könen kompletterar varandra.

Syfte: Syftet med studien Àr att studera en brukarenkÀt riktad till vÄrdnadshavare i förskolan, samt diskutera vad dess konsekvenser kan innebÀra utifrÄn begreppet ?en skola för alla?.TvÄ frÄgestÀllningar Àr centrala i studien:- Hur Àr brukarenkÀten uppbyggd?- Vilka diskurser framtrÀder i brukarenkÀtens konstruktion?Teori: Den franske filosofen Foucault utgÄr frÄn att diskurserna skapar de subjekt vi Àr. Enligt Foucault kan kunskap till omvÀrlden inte betraktas som objektiv, utan kunskap om vÀrlden Àr alltid kulturell och historiskt prÀglad. Kunskap fÄs genom nÄgot som utövas tillsammans, med sprÄket som verktyg. Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill sÀga hur man ?talar om? eller ?skriver om? nÄgot.

Syftet a?r att underso?ka konstruktioner kring avlo?nat husha?llsarbete i 10 debattartiklar i Aftonbladet och Dagens Nyheter samt pa? fo?retagshemsidorna Hemfrid och HomeMaid i fo?rha?llande till arbete, ko?n och etnicitet. Vidare underso?ks hur ja?msta?lldhet och ja?mlikhet kan fo?rsta?s. Materialurvalet a?r gjort med fo?rhoppningen att visa en ideologisk och praktisk sida.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa och förstÄ hur fenomenet förÀldraskap konstruerats över tid, för att försöka förstÄ varför förÀldraskap idag krÀver insatser frÄn riksdag och regering och pÄ sÄ sÀtt kan liknas vid ett socialt problem. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: Hur har fenomenet för-Àldraskap konstruerats pÄ 1970-talet och idag? Har förÀldraskapet Àven tidigare inneburit problem och hur sÄg dessa problem i sÄ fall ut? Vilka likheter och skillnader finns det i hur förÀldraskapet framstÀlls pÄ 1970-talet och idag? Den metod som anvÀnts i uppsatsen Àr diskursanalys. De teore-tiska perspektiv som anvÀnts i studien Àr socialkonstruktivism, teorier om diskurs och teorier om det sociala problemets karriÀr. Empirin bestÄr av 40 artiklar frÄn tidskriften Vi förÀldrar och tvÄ stycken SOU-betÀnkanden.I texterna finner författarna att fenomenet förÀldraskap framstÀlls vara pÄ god vÀg mot att etable-ras som ett socialt problem i samhÀllet.

I den hÀr studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka krÀnkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. UtifrÄn texters innehÄll har jag lÀst hur forskningen ser pÄ orsaker till att krÀnkningar och mobbning uppstÄr samt hur den ser pÄ vad som anses vara lÀmpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som trÀder fram i texter frÄn tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstÄ olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Syftet med denna studie Àr att i sex amerikanska filmer som tar upp kriget i Vietnam undersöka hur den vÀsterlÀndska och den orientaliska kulturen skildras i relation till varandra utifrÄn ett postkolonialt perspektiv. BÄde framstÀllningen av sÄvÀl amerikanerna, fienden och sydvietnameserna har studerats ur detta perspektiv. Detta undersöks genom att koppla till teorier och begrepp sÄsom semiotik och ideologi och metoder sÄsom diskurs och diskursanalys, mise-en-scéne och filmanalys. Studien undersöker om det skett nÄgon förÀndring av det postkoloniala perspektivet i filmernas framstÀllning. Undersökningen inkluderar: Gröna Baskrarna, The Deer Hunter, Apocalypse Now Redux, Plutonen, Full Metal Jacket och We Were Soldiers.

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den problembild Landskrona som stad omgÀrdats av sedan en tid tillbaka, dÀr media och allmÀnhet byggt upp ett negativt rykte kring staden. UtifrÄn teorier om etnicitet, klass och ungdomsproblematik görs en diskursanalys av denna problematik. Uppsatsens andra del Àr en enkÀtstudie av elevers uppfattning om sin vardag pÄ en skola i Landskrona, dÀr fokus dels lÀggs pÄ trivsel och trygghet, men Àven pÄ gÀngbildningar. Problembilden lÀggs till elevernas uppfattningar för en större diskussion kring, och analys av relationen dem emellan, samt följder av detta..

Vilka diskurser ger elever och lÀrare uttryck för i pianoundervisning? Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur pianoelever och pianolÀrare pÄ kulturskolan och inom ett studieförbund genom sprÄket ger uttryck för en mÀngd förhÄllningssÀtt och attityder. Vad sÀgs i samtalen kring deras undervisning och vilka diskurser och tankekollektiv bildar dessa Äsikter tillsammans? Jag har anvÀnt mig av fyra djupgÄende intervjuer och tvÄ videodokumentationer för att dels studera elevernas och lÀrarnas uttryckta upplevelser men ocksÄ för att ta del av det som verkligen sker under lektionstid. Teoretiska utgÄngspunkter har utgjorts av kritisk diskursanalys, institutionsbegreppet och interaktionsteori.

Vi kommer i denna uppsats med hjÀlp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rÄdet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte Àr att utifrÄn rapporten Kriminell utveckling ? Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rÄdet kan ses som tidiga riskfaktorer nÀr det gÀller att upptÀcka en kriminell utveckling. Vi kommer Àven att undersöka vilka ÄtgÀrder som enligt Brottsförebyggande rÄdet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling..

Denna uppsats har som syfte att identifiera hur den statliga satsningen om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare konstrueras som politiskt problem och vilka diskurser om kvinnors f?retagande som satsningen reproducerar. Unders?kningsmaterialet best?r av texter utgivna av regeringen inom ramen f?r regeringsuppdraget St?rka f?ruts?ttningar f?r kvinnors f?retagande (2024?2027). I unders?kningen till?mpas verktyg fr?n den funktionella grammatiken f?r att analysera ideationella metafunktioner i texternas lexikogrammatiska skikt f?r att identifiera vilka deltagare som ing?r i framst?llningen av kvinnors f?retagande som politiskt problem. Deltagarnas inb?rdes roller och ansvar fastst?lls sedan med hj?lp av aktantmodellen som tidigare har anv?nts i svensk spr?kvetenskaplig forskning f?r just detta ?ndam?l. D?rtill g?rs en legitimeringsanalys f?r att identifiera vad m?let om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare ska leda till.