I denna uppsats presenteras en undersökning av gymnasiala styrdokument för religionsÀmnet i Sverige och Norge. Styrdokument som varit föremÄl för analys Àr Religionskunskap 1 och Religion og etikk, vilka betraktas i denna uppsats som en betydande dimension av framtida medborgares meningsskapande process pÄ livsÄskÄdningsomrÄdet. Syftet med undersökningen har varit att förklara denna dimension av meningsskapande genom att undersöka vad som konstituerar innehÄllet i styrdokumenten och hur pluralism konstitueras i dessa. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i John Deweys begrepp transaktion samt Michael Foucaults maktperspektiv. Begreppet transaktion innebÀr att gymnasielevernas meningsskapande process pÄ livsÄskÄdningsomrÄdet Àr oavhÀngigt styrdokumentens innehÄll i form av ett meningserbjudande.

Facebook Àr ett centralt verktyg för mellanmÀnsklig kommunikation. Plattformen anvÀnds dagligen vÀrlden över för diskussion och opinionsbildning. Samtidigt Àr Facebook ett privat företag som avyttrar vinst. Att en sÄ betydelsefull mötesplats Àr privatÀgd innebÀr att anvÀndarna och deras kommunikation pÄverkas av företagets regler, intressen och vÀrderingar. Studien tar sin utgÄngspunkt i hur företaget förhÄller sig till spÀnningen mellan marknad och offentlighet.Syftet Àr att kritiskt undersöka företagets vÀrderingar, ideologier och intressen, samt att försöka placera dessa i en bredare samhÀllskontext, i syftet att avtÀcka vilka idéer och vÀrderingar som diskursivt framstÀller, och dÀrmed konstruerar, organisationens anvÀndare.Det empiriska materialet bestÄr av företagets policy och regelverk, tvÄ dokument som finns tillgÀngliga för allmÀnheten genom deras hemsida.

Uppsatsen Àr en intervjustudie som genom att analysera respondenternas svar med hjÀlp av diskursanalys som teori och metod svarar pÄ frÄgestÀllningarna "Hur ser diskurserna ut om internet bland lÀrare i samhÀllsorienterade Àmnen pÄ gymnasieskolan? Vilken Àr dominerande och varför? Vad kan antas att detta leder till för undervisningen?"I resultatdelen visas att diskurserna om internet ser olika ut beroende pÄ vilka diskursiva konstruktioner av eleven och lÀraren som anvÀnds. NÄgot entydigt svar pÄ vilken diskurs som Àr dominerande ges inte, det handlar snarare om olika aspekter av internetanvÀndande och vilka konsekvenser för undervisningen de diskurser som hittats kan tÀnkas fÄ. .

Hur framstÀller man idé om företagande för unga? Vi har med hjÀlp avden kritiska diskusanalysen analyserat tidningar om företagande för att se hur de, via sin egen positionering i företagsdiskursen, framstÀller idén om företagande för unga. Varför Àr samhÀllet intresserat av att sÄ mÄnga ska starta företag idag? I uppsatsen analyseras en möjlig förÀndring nÀr det gÀller synen pÄ ungdomar: frÄn problem till ett nytt ideal som betonar entreprenörskap och företagande. Uppsatsen undersöker bredden och innehÄllet i denna diskurs..

Barns utveckling och vÀlmÄende kan pÄverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid pÄ förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte Àr att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan pÄverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts Àven fram om sprÄkets betydelse i sociala samspel med andra.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

HĂ€ndelserna i Knutby 2004 har nog inte undgĂ„tt nĂ„gon. En kvinna i Knutbyförsamlingen sköts till döds och en man inom densamma skottskadades svĂ„rt. Även gĂ€rningsmannen tillhörde församlingen. Massmedias bevakning kring hĂ€ndelserna i Knutby var stor och pĂ„ grund av ett makabert mord och mordförsök hamnade det lilla samhĂ€llet i Uppland pĂ„ den nationella kartan. I denna uppsats har jag skĂ€rskĂ„dat Dagens Nyheters och Expressens beskrivningar av Knutby med hjĂ€lp av kritisk diskursanalys.

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

VÄrt syfte Àr att belysa hur fosterhemsplacerade ungdomar konstruerar sig sjÀlva i förhÄllande till sina konstruktioner av familj samt hur det de uppfattar som den gÀngse bilden av fosterbarn pÄverkar deras sjÀlvbild. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur konstruerar fosterbarnet sina familjer? Hur konstrueras ett fosterbarn? Hur konstruerar fosterbarnet sig sjÀlv i förhÄllande till den gÀngse bilden av fosterbarn? Hur konstruerar fosterbarnet sig sjÀlv i förhÄllande till konstruktionen av sina familjer?Vi har anvÀnt oss av socialkonstruktionism och diskursanalys för att undersöka hur barnen konstruerar sig sjÀlva genom sÀttet att tala om familj, fosterbarn och sig sjÀlva.Vi har i vÄrt material kommit fram till att de fosterbarn som vi intervjuat, utifrÄn en dominerande diskurs, konstruerar tre olika typer av familj: Den blodsbundna dÀr endast den biologiska familjen betraktas som en familj, den dubbla familjen dÀr man tillhör bÄde sin biologiska familj och sin fosterfamilj samt den förÀldralösa familjen dÀr respondenterna inte kÀnde tillhörighet i nÄgon av familjerna och dÀrför konstruerar de sig som utan förÀldrar och dÀrmed i en annorlunda typ familj.Det vi finner intressant Àr att ingen av respondenterna konstruerade en familj som endast bestod av fosterfamiljen och dess medlemmar.DÄ respondenterna konstruerar fosterbarn framkommer tvÄ diskurser ? de försöker normalisera fosterbarnet samtidigt som de Àr medvetna om avvikelsediskursen. De konstruerar dÀrför fosterbarnet som en marginaliserad kategori. De har svÄrt att förhÄlla sig till och kÀnna igen sig i den samhÀlleliga bilden samtidigt som den hela tiden pÄverkar dem.Hur respondenterna konstruerar sig sjÀlva beror pÄ hur de förhÄller sig till dels konstruktionen av familj i allmÀnhet, dels fosterfamiljen, dels biologfamiljen och dels till konstruktionen av fosterbarn och ?vanligt? barn som kategori.

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

Medier Ă€r i dag en stor informationskĂ€lla. DĂ€rmed Ă€r medierna ocksĂ„ medskapare av verkligheten, inklusive genus - Ă€ven kallat socialt kön. I denna uppsats analyserar jag 19 artiklar med bilder frĂ„n Aftonbladet och TT Spektra. Ämnet Ă€r den svenska musiktĂ€vlingen Melodifestivalen och artiklarna handlar om bĂ„de kvinnor och mĂ€n i liknande situationer. Texterna kan tĂ€nkas ha lockat mĂ„nga lĂ€sare, eftersom tv-programmet Melodifestivalen har höga tittarsiffror.Uppsatsens primĂ€ra syfte Ă€r att undersöka hur TT Spektra och Aftonbladet konstruerar genus, i sin bevakning av Melodifestivalen 2011.

Detta Àr ett examensarbete frÄn Bild och visuellt lÀrande pÄ Malmö Högskolas lÀrarutbildning. Arbetet Àr en sammanstÀllning av diskursanalyser av nio olika texter frÄn den process som resulterat i att Estetisk verksamhet inte blir ett gymnasiegemensamt Àmne i den nya gymnasieskolan Gy 2011. Analyserna utfördes i enlighet med Norman Faircloughs metod för kritisk diskursanalys. Syftet med arbetet var att undersöka den diskursiva och sociala praktiken i de nio olika texterna. Följande tvÄ frÄgor stÀlldes: Vilka diskursordningar rÄder i texternas resonemang om Estetisk verksamhets funktion och mening i gymnasieskolan? Vilka idéer gÄr att uttyda ur texterna om vilken typ av samhÀllsmedborgare som kommer att formas med ett Gy 2011 dÀr Estetisk verksamhet försvinner? Undersökningen resulterade i följande: I de nio texterna rÄdde huvudsakligen tvÄ diskursordningar, en marknadsekonomisk diskursordning och en humanistisk diskursordning.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.