Titel: Extern hjälp ? faktorer som påverkar rekrytering och bemanning av extern arbetskraftProblem: Vilka avgörande faktorer bidrar till att företag väljer att rekrytera arbetskraft själva eller utnyttja extern hjälp vid rekrytering och/eller bemanning?Finns det skillnader i behovet av rekryterings- och bemanningstjänster beroende på vilken storlek företaget har?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka faktorer som påverkar små och medelstora företag att välja extern hjälp vid rekrytering och/eller bemanning.Metod: Författarna genomförde en kvantitativ och kvalitativ förstudie och med denna som utgångspunkt sammanställdes sekundärdata, ett urval av respondenter förekom samt att en intervjumall strukturerades. En provintervju genomfördes och intervjumallen reviderades en aning efter denna och sedan genomfördes den kvalitativa undersökningen. Primärdata sammanställdes efter detta vilket ledde fram till analys och till studiens slutsats.Slutsats: De mest signifikanta resultaten av studien är att de små företagen använder sig av bemanningsföretag i första hand då de ska rekrytera. De medelstora företagen sköter oftast rekryteringen själva men använder sig av eller planerar att använda sig av bemanningsföretag då det gäller bemanning.

Syftet är att undersöka individers upplevelser av barriärer mot kunskapsdelning inom organisationer som använder extern arbetskraft i jämförelse med organisationer som ej använder extern arbetskraft. I denna uppsats har en hermeneutisk ansats använts för att studera individers upplevelser av barriärer mot kunskapsdelning. Respondenterna som deltagit i studien var från fyra olika organisationer där två av organisationerna använde sig av extern arbetskraft medan två endast använde sig av ordinarie personal. Vi utförde både intervjuer och enkätundersökningar på organisationer med extern personal och organisationer med bara ordinarie personal. Resultatet från vår studie visar att de upplevda barriärerna mot kunskapsdelning i vissa lägen skiljer sig åt mellan ordinarie- och extern personal. Det har rått konsensus bland de studerade organisationerna om att tidsbrist är den främsta barriären mot kunskapsdelning mellan ordinarie personal och extern personal, vilket har visat sig främst bero på den externa personalens korta anställning. Även bland ordinarie personal är det främst tidsbrist som upplevs som den främsta barriären mot kunskapsdelning.

De senaste decennierna har globaliseringen påverkat företagen i allt större utsträckning eftersom konkurrensen ökat. Detta har tvingat företag att bli mer effektiva för att kunna överleva. Ett sätt att effektivisera är att slimma produktionen och ha en flexibel arbetskraft, så kallad numerisk flexibilitet. I Sverige har privat arbetsförmedling varit tillåten sedan 1993 och sedan dess har bemanningsbranschen haft en expansiv utveckling. Syftet med denna uppsats är att beskriva numerisk flexibilitet, med avseende på inhyrning av personal, utifrån John Atkinsons indelning av personalgrupper.

Denna uppsats är en fallstudie på fakturatjänst företaget Klarna. Klarna erbjuder betalningslösningar för företag inom e-handel samt underlättar och erbjuder ett säkert betalningsalternativ till slutkonsumenter som handlar över internet. Detta genom att ta över infodringen av betalningen från e- handelsföretaget som får beloppet inbetalt direkt av Klarna som sedan skickar ut en faktura till slutkonsumenten och ser till att driva in beloppet. Sedan starten har detta företag fått rejäla framgångar och tagit stora marknadsandelar inom e-handelsmarknaden i Sverige. Genom ett affärsidéperspektiv utreder denna uppsats huruvida framgångarna beror på en skicklig hantering av de olika komponenterna av en affärsidé, nämligen marknadsegment, produkt och organisationsstruktur.

SammanfattningDatum:2011-01-14 Nivå:Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare:Damir Foric, Robert Medvegy, Sebastian Silva Handledare:Lennart Bogg Titel:Personalliggaren - Ett effektivt kontrollverktyg mot svartarbete inom restaurangbranschen? Nyckelord:Ekonomisk brottslighet, personalliggaren, svartarbete, rutinaktivitetsteorin. Problemformulering:Vad anser ekobrottsbekämpande myndigheter om personalliggarens effekt mot svart arbetskraft i restaurangbranschen? Vad anser två anonyma restaurangägare om personalliggarens effekt mot svart arbetskraft i restaurangbranschen? Vilka faktorer påverkar ekonomisk brottslighet? Syfte:Syftet med denna studie är att jämföra ekobrottsbekämpande myndigheters, en företagsrevisors, och två anonyma restaurangägares åsikter om personalliggarens effekt på svart arbetskraft och sedan styrka dessa åsikter med teoretiska faktorer som påverkar ekonomisk brottslighet. Metod:Studiens syfte och problemformulering besvaras genom en kvalitativ ansats.

Luleå kommun står inför en generationsväxling de kommande åren. Ett stort antal pensionsavgångar medför ett rekryteringsbehov på cirka 500 medarbetare årligen de närmsta åren samtidigt som prognoserna visar att generationen som ska ersätta på arbetsmarknaden är mindre än den som lämnar den. I den konkurrenssituation som befaras uppstå mellan arbetsgivare gäller det att kunna erbjuda en attraktiv arbetsplats, dels för att behålla befintlig arbetskraft och dels för att locka till sig den framtida arbetskraften. Denna studie har som syfte att jämföra de krav framtida arbetskraft ställer på en attraktiv arbetsplats gentemot de uppfattningar Luleå kommuns anställda har om sin arbetsplats för att på så sätt hitta förbättringsförslag som kan leda till en arbetsplats som är attraktiv för både befintlig och framtida arbetskraft vilket är grunden till att ses som en attraktiv arbetsgivare. Detta görs genom en jämförelse av en enkät med Luleå tekniska universitets studenter, som i studien får representera den framtida arbetskraften, och Luleå kommuns medarbetarenkät för 2011 samt kompletterande intervjuer med medarbetare på högre nivåer i organisationen.

Motivation i arbetslivet är ett ämne som genom åren uppmärksammats mycket inom forskningen. Men vad som motiverar framtidens arbetskraft ? dagens studenter - att välja olika utbildningar har i arbetet med denna uppsats visat sig vara ett område där mycket återstår att undersöka. Utifrån den bakgrunden finns det inte någon vetenskaplig grund för att kunna generalisera mellan olika utbildningsgrupper sett till motivation. En kärnfråga för dagens arbetsgivare är att rekrytera och behålla människor som passar in i verksamheten.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur bakgrund, ålder, familjesituation, arbetskraft, förändring av social ställning och flyttningar sett ut för torparna på Skälby gård i Kalmar kring år 1890. Därtill att, om möjligt, peka på faktorer som lett till minskning av antalet torpare på Skälby gård.Främst kyrkobokföring har legat till grund för undersökningarna.Resultatet visar att torparna på Skälby gård år 1890 hade hög ålder och var gifta. De hade många barn, varav flera vuxna, som stannade hemma som arbetskraft. Torparna hade liknande social ställning som sina föräldrar och flyttade inte så långt. Få blev arbetare och emigration var relativt vanligt i gruppen.

Studien genomförs på ett ledande bemanningsföretag i Sverige. Studiens syfte är att belysa hur en trepartsrelation (bemanningsföretag, konsult, kundföretag) i arbetet uppfattas av konsulterna, samt hur de uppfattar flexibiliteten i arbetslivet. De två frågeställningarna som behandlas i studien är: 1) Hur uppfattar konsulterna relationen till Konsultation AB och Kund AB? 2) Hur uppfattar konsulterna flexibiliteten i sitt arbetsliv? Konsulters flexibla arbetsmiljö problematiseras och synliggörs med arbetslivssociologiska teorier och begrepp. Resultatet och resultatanalysen presenteras utifrån teman inom de teoretiska begreppen flexibilitet, lojalitet och stigma.

En av grundstenarna till företags utveckling och överlevnad i en konkurrensutsatt bransch är att arbeta utifrån en strategi som kan generera konkurrensfördelar. Konkurrensfördelar kan uppstå på flera olika sätt där kompetent arbetskraft är en av dessa. Brist på kompetent arbetskraft inom exempelvis IT-branschen har lett till ett ökat användande av ekonomiska belöningssystem för att motivera personal till att stanna i företag. De ekonomiska belöningarna svarar ofta för en betydande del av företagets kostnader. Syftet med den här uppsatsen har varit att studera om de ekonomiska belöningarna i ett belöningssystem påverkar ett företags personalomsättning.

I en ny och växande bransch såsom bemanningsbranschen är det viktigt att inte arbetsmiljön blir eftersatt. Syftet med denna uppsats har därför varit att utreda om dagens lagstiftning säkerställer en god arbetsmiljö för uthyrda arbetstagare. Genom att göra en rättsutredning av arbetstagarnas arbetsmiljö har vi kommit fram till att det föreligger ett heltäckande ansvar som är delat mellan inhyrare och bemanningsföretag. Trots detta heltäckande ansvar har vi kunnat fastställa att bemanningsbranschen i praktiken inte är förenlig med god arbetsmiljö, detta genom att analysera bland annat statistik, rapporter samt material från Arbetsmiljöverket. Arbetet innehåller avslutningsvis en redogörelse för hur vi anser att man kan komma tillrätta med den problematik som föreligger inom branschen..

Denna uppsats ämnar förklara och skapa förståelse för förutsättningar till Lean Healthcare, den metod för effektivisering som sjukvården anammat för att utveckla och förändra de traditionsenliga verksamhetsstrategier som länge styrt sjukvårdens arbetssätt och processer. Genom att identifiera vilka egenskaper som bör stimuleras hos framtida arbetskraft för att skapa de förutsättningar som krävs för att vidmakthålla Lean Healthcare som en långsiktig effektiviseringsmetod bidrar denna studie med information som är behövlig för att ihärdigt lyckas med Lean Healthcare.De svårigheter som påvisats vid implementeringen av Lean Healthcare kan från befintlig forskning härledas till en kollision mellan den organisationskultur som förespråkas inom Lean, ursprungskonceptet till Lean Healthcare och den kulturella kontext som finns inom befintlig organisationskultur där Lean implementeras. Denna kollision påvisas genom en avsaknad av ihärdighet inom organisationerna som implementerat Lean då befintlig organisationskultur och verksamhetsstrategi motsätter sig de arbetsprocesser och det arbetssättet som förespråkas inom Lean-filosofin. Då många sjukhus i Sverige redan implementerat, eller är under omstrukturering till att implementera, Lean Healthcare ämnar denna uppsats undersöka hur framtida arbetskraft förhåller sig till det arbetssätt som förespråkas inom sjukvården.Utifrån en positivistisk kunskapssyn och ett deduktivt angreppssätt genomfördes en kvantitativ studie där arbetssättet och lärandet undersöktes hos en grupp studenter inom sjukvårdsprogrammen vid Umeå universitet. Arbetssättet och lärandet undersöktes för att kunna urskilja värderingar och beteenden som kunde härledas till att förutsäga utfallet av en integration mellan ny arbetskraft och befintlig organisationskultur inom sjukvården.Studiens resultat visar att arbete inom team innefattar karaktärsdrag hos framtida arbetskraft som behöver stärkas vilket främst bör göras genom att stimulera befintliga och kompatibla egenskaper med Lean Healthcare, så som beslutstagande och förmågan att ta an en ledarroll.

Kvalificerad arbetskraft är en av de viktigaste resurserna ett företag kan tillgå. Då kunskap, färdigheter och expertis generellt sett inte är allmänt tillgängligt krävs det därför att hitta vägar för att bibehålla kunskapsbärande arbetskraft och kanske ännu viktigare, att attrahera till gemensamt utnyttjande av kunskap. Gemensamt utnyttjande av olika individers kunskaper är dock inget som skall tas förgivet eftersom en rad olika faktorer inverkar på individers vilja att dela med sig av sitt kunnande.En grundförutsättning för kunskapsdelning är beroende på organisationers uppbyggnad och vilket företagsklimat som finns. Mindre formaliserade organisationer är att föredra där handlingsfriheten och öppenhet är framträdande. Gemenskap, delaktighet, ansvar och förtroende är viktiga incitament för viljan att dela sina kunskaper..

Syftet med denna studie var att belysa unga människors tankar om begreppet attraktivt arbete rent generellt och vad ett attraktivt arbete inom äldreomsorgen innefattar. Vad kännetecknar ett attraktivt arbete och anses äldreomsorgen uppfylla dessa krav på vad ett attraktivt arbete innehåller. Intervjuer med omvårdnadspersonal från hemtjänst och äldreboenden har genomförts. Studien innefattar även intervjuer med gymnasieelever från omvårdnadsprogrammet och belyser deras förväntningar och erfarenheter på ett arbete inom äldreomsorgen. Studien visar att ett arbete inom äldreomsorgen är ett arbete som anses bra men att vissa förbättringar ändå är nödvändiga för att säkerställa framtidens personalförsörjning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsgivare och fackföreningar uppfattar äldre arbetskraft och dess möjligheter respektive hinder att arbeta längre. Resultatet visade att det finns stora variationer mellan olika arbetsgivares och olika fackföreningars uppfattningar om äldre i yrkeslivet. Framförallt framkom det att förutsättningarna är olika mellan tjänstemän och yrkesmän. De stora skillnaderna mellan dessa yrkesgrupper ligger i faktorer som hälsa och kompetens. Studien visade också på olika behov hos privata och offentliga arbetsgivare.