Uppsatsens syfte är att undersöka intranätets förutsättningar att som informationssystem effektivisera arbetet och skapa delaktighet för medarbetare inom arbetsorganisationer. Fokus ligger på medarbetares upplevelser och meningsskapande av intranätet och varför arbetsorganisationers förväntningar på intranätet inte alltid blir förverkligade.Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod och materialet består av innehållet från tio intervjuer gjorda med medarbetare inom verksamheter där intranätet används. Materialet har tematiserats och analyserats utifrån ett makt- och meningsskapande perspektiv.Resultatet visar att meningsskapande av intranätet skiljer sig åt inom organisationer, både mellan medarbetare och mellan olika verksamhetsnivåer inom organisationen. Intranätet upplevs som ett arbetsverktyg och som sådant svårt att forma och anpassa efter medarbetarnas behov. Intranätet är även ett informationsverktyg och där både möjligheter och hinder finns vad gäller utveckling.

Den svenska integrationspolitiken har som mål att verka för ett samhälle där alla människor har samma villkor och möjligheter. Trots detta har Sverige blivit ett alltmer segregerat samhälle där en stor del av befolkningen lever i utanförskap. Orsaken till den här utvecklingen har inom integrationspolitiken i stor utsträckning debatterats av ?experter?, medan de som drabbas av utanförskapet sällan får göra sina röster hörda. Syftet med studien är att lyfta fram röster från människor som befinner sig långt ifrån den plats i samhället där integrationspolitiken utformas samt att reflektera kring det sociala arbetets möjligheter att motverka utanförskap och marginalisering.

Denna undersökning handlar om utvecklingen av en ny värdegrund för den sociala samvaron mellanmedarbetarna på en myndighet. Jag undersöker utvecklingen för att se vilka mönster som framträder iprocessen, och hur dessa mönster påverkar myndighetens möjligheter att uppnå sina mål med att skapavärdegrunden.Undersökningen visar att det finns flera mönster i utvecklingen av värdegrunden, bland annat de övergripandemönstren institutionalisering och ökad abstraktion. Institutionaliseringen av värdegrunden innebäratt den utvecklas från att vara en samling personliga ståndpunkter hos några av myndighetensmedarbetare till att vara ett styrdokument som innehåller myndighetens officiella ståndpunkt. Ökad abstraktioninnebär att värdegrundens innehåll gått från uppmaningar till medarbetaren att utföra specifikakonkreta handlingar, till uppmaningar om känslor och värderingar som medarbetaren ska känna.I uppsatsen diskuteras möjligheter och hinder som mönstren för med sig. Den följd jag främst diskuterarär att de övergripande mönstren institutionalisering och ökad abstraktion tillsammans ger upphovtill en individualisering av ansvaret för att leva upp till värdegrunden, eftersom var och en själv måstetolka värdeorden för att kunna leva upp till dem i praktiken, och det samtidigt är obligatoriskt att användasig av dem i sitt arbete.

Syftet med studien är att ta reda på om dynamisk pedagogik går att använda i praktisk verksamhet. Studien har ett kvalitativt perspektiv och består av en litteraturstudie av Lipschütz (1971/ 2004), en intervjustudie med tre deltagare och en enkätstudie med 32 deltagare. Deltagarna har genomgått utbildning i dynamisk pedagogik och/eller är medlemmar i Korda ? föreningen för dynamisk pedagogik, en del använder dynamisk pedagogik i praktisk verksamhet och andra gör det inte. Resultatet diskuteras mot bakgrund av tankar och teorier kring den dynamiska pedagogikens framväxt,målsättning och metoder.Resultatet visar att dynamisk pedagogik går att använda, och används, i praktisk verksamhet i olikagrad, på olika sätt och i många olika slags verksamheter, främst i ledarskap och inom utbildning avolika slag, framförallt för personlighetsutveckling, grupputveckling och ledarskapsutveckling.

Vi står inför en generationsväxling på arbetsmarknaden då många av de som arbetar idag kommer att gå i pension inom några år. Detta kommer att innebära att det blir en brist på arbetskraft i vårt samhälle. Invandrare utgör idag en stor del av invånarna i Norrbotten och studier visar på att det är ofta svårt för dem att få arbete. En snabbare arbetsmarknads- etablering för invandrare skulle vara av största vikt då de kommer att behövas på arbetsmarknaden för att fylla det gapet som kommer att uppstå. Utifrån detta perspektiv har jag undersökt invandrares etablering på arbetsmarknaden i Norrbotten.

Övervikt är ett starkt hot mot folkhälsan. Många överviktiga vill minska i vikt, men många lyckas trots det inte med att uppnå den önskade viktnedgången. Syftet med studien var att ta reda på vilka faktorer som upplevs motivera till att gå ner i vikt respektive vilka faktorer som upplevdes hindra att lyckas med den önskade viktnedgången. Sex överviktiga personer intervjuades och delgav sina tankar och erfarenheter om problematiken. Intervjuerna bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys.

I den här undersökningen har vi tagit del av diskussioner på två nätforum. Det ena är Flashback, ett privat, kommersiellt och mer eller mindre icke-kontrollerat forum. Det andra är Soctanterna på nätet, som drivs av Malmö stad och inom vilket professionella socialsekreterare verkar. Vårt material består av trådar där unga beskriver och diskuterar problem med den egna psykiska hälsan och som därför har sökt hjälp på dessa forum. I studien jämförs de två forumen med utgångspunkt i forumets kontroll, vertikal och horisontell dialog, samt den professionella ansatsen som Soctanterna på nätet har, respektive den icke-professionella ansatsen som förekommer på Flashback.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriver erfarenheter av att bemöta tysta elever i skolan utifrån deras kommunikativa och språkliga förmågor. Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma lärare på låg- och mellanstadiet presenterar studien hur lärarna beskriver att de bemöter tysta elever i skolan samt hur de beskriver att de anpassar undervisningen för att lyfta fram tysta elevers kommunikativa och språkliga förmågor.Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv har intervjuerna tolkats och analyserats med avsikt att lyfta fram lärarnas beskrivningar av sina erfarenheter, bemötanden och anpassningar.En slutsats i denna studie är att lärarna upplever att tysta elevers tysthet är situationsberoende.  Den kan vara beroende av gruppstorleken eller miljön. Ett annat resultat som framkom var att lärarna ansåg att det var betydelsefullt att skapa en trygg undervisningssituation för att få de bästa förutsättningarna för framför allt de tysta eleverna. Lärarna beskrev också olika tillvägagångssätt som de använde för att kunna bedöma elevernas muntliga förmågor. I studien framkom också att lärarna upplevde en del hinder för sina ambitioner att skapa bra undervisningssituationer.

Gistrand, C. has studied ?Explore young people's problematic backgrounds and their views on the opportunities and obstacles in order to improve their health?, University of Gävle in the course theory and method of application and thesis work.The object of the study was to give young people space to make their voices heard. Further on to make unemployed youths perceptions of perceived opportunities and obstacles in their way to get a job, internship or study, visible. The object of the study was also to show youths? views of health and what they thought about the contributions to society.The method was qualitative, with three semi-structured interviews with men between 20-24 years old (and problematic childhoods, for instance alcohol and drug use) was conducted..The result shows that unemployment increases the risk of illness and unhealthy habits.

Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för olika faktorer som utgör hinder eller som underlättar beslutet att anmäla misstanke om att ett barn far illa till socialtjänsten. Studien syftar även till att undersöka hur lärare uppfattar och beskriver kontakten med socialtjänsten i ärenden med barn som far illa.  De frågeställningar som fokuseras är: Vad kan utgöra hinder för respektive underlätta beslutet att anmäla misstanke om att ett barn far illa till socialtjänsten samt hur uppfattar och beskriver lärare kontakten med socialtjänsten under orosfasen, anmälningsfasen och utredningsfasen? Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra högstadielärare i Kalmar län. Det som framkommer i uppsatsen är att det som påverkar anmälningsprocessen är typen av signaler och därigenom graden av misstanke, det anses finnas så kallade solklara fall och sedan finns det mer diffusa fall.

Syfte ? Syftet med denna studie är att identifiera om valutan utgör ett hinder i utlandshandeln för svenska småföretag och undersöka om ett medlemskap i Ekonomiska och Monetära Unionen (EMU) skulle kunna minska det motstånd som företag upplever inför utlandshandeln. Argumenten att EMU skulle underlätta för företagens utlandshandel har använts i debatten för eller emot ett medlemskap i över tio år.Metod? Metoden i denna studie har byggt på en kvantitativ undersökning i form av en enkät till 21 olika svenska småföretag. Svaren analyserades i ett spridningsdiagram och en regressionsanalys.

Vi har intervjuat sju personer på höga toppositioner i Sverige för att fråga dem omderas syn på hinder, möjligheter och jämställdhet i deras karriärer. Vår urvalsgruppbestår av fyra kvinnor och tre män. Syftet och bakgrunden till vår studie är attundersöka hur begreppet karriär används och varför kvinnor i så pass litenutsträckning finns representerade på högre ledarpositioner. Den teoretiska referensramsom legat till grund för vårt arbete är Rosabeth Moss Kanters glastak (1993), GiseleAsplund (1984) och flera andra uppföljare inom området så som Anna Wahl (2003),Anita Göransson (2004) och Tuija Muhonen (2009). Vi valde en kvalitativ ståndpunktoch har använt oss av semistrukturerade intervjuer i syfte att fånga upp variationen ide olika individernas berättelser.Resultaten visar att både männen och kvinnorna anser sig inte ha gjort karriär då deförknippar begreppet till något negativt.

Detta är en kvalitativ studie som vill undersöka vilka hinder och framgångsfaktorer som finns inom Motivationsgruppen som är en lokal verksamhet inom Socialtjänsten för människor med missbruksproblematik i Biskopsgården. Uppsatsen tar även upp vilka mål deltagarna och drogterapeuterna har med deltagandet i verksamheten. Frågeställningarna besvaras med hjälp av intervjuer och deltagande observationer. I studien medverkar fyra deltagare ur Motivationsgruppen och de två drogterapeuterna som håller i verksamheten. Informanternas svar analyseras med hjälp av tidigare forskning, empowerment, KASAM samt ett relationellt maktperspektiv.

INTRODUKTION: Alla organisationer drabbas någon gång av en kris. Kriser kan uppfattas som väldigt negativa perioder i en organisation men faktum är att varje kris erbjuder lärdomar, det vill säga om organisationen är kapabel att fånga de lärdomarna.MÅL: Målet med vår uppsats är att studera organisatorisk lärande ur ett kriskommunikationsperspektiv då vi är intresserade av hur organisationer lär sig och vilken betydelse detta har för deras krishantering. Syftet med denna uppsats är att bidra med ökad förståelse för hur organisationer kan förebygga och förhindra kriser genom att dra lärdom och ta fasta på tidigare erfarenheter och misstag genom aktivt lärande.PROBLEM: Hur lär sig organisationer av kriser? Vilka hinder finns för organisationslärande? Vilken betydelse har kommunikation för organisationslärande och organisationsminnet? Vilka kommunikativa möjligheter går att utvinna ur en kris?METOD: I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod, nämligen respondentintervjuer med fem representanter från tre stora svenska organisationer. Den insamlade empirin har vi sedan analyserat för att finna tendenser på hur organisationer lär sig, hinder mot organisationslärande, kommunikationens roll och krisens möjligheter.RESULTAT: Vi fann att organisationer lär på två olika sätt, i kris och utanför kris.Vi fann också sex olika hinder som förhindrar eller försvårar organisationslärande.

Då globaliseringen av världens länder är mer utbredd än någonsin och fri rörlighet av kapital, varor och arbetskraft existerar mellan många europeiska länder finns det stora möjligheter för internationella företag. Allt fler företag väljer att etablera sig utanför sin inhemska marknad, och för dessa finns inte bara möjligheter utan även ytterligare risker som måste hanteras. Valutarisk är en av de risker som företagen måste beakta då de etablerar verksamheter utanför hemlandet.Syftet med denna studie var att undersöka vilka risker som stora svenska företagen med verksamhet på flera marknader är utsatta för, och hur företagen väljer att arbeta för att hantera dessa. Vi vill sedan jämföra hur det ser ut i verkligheten med vad teorin säger om området. En del av vårt syfte har varit att utreda om den pågående ekonomiska krisen har påverkat graden av riskexponering, och om företagen tar till ytterligare åtgärder eller alternativa metoder för att hantera detta.Vi har i vår studie valt att använda oss av en kvalitativ metod och genomfört den i form av djupgående telefonintervjuer med de studerade företagen Lindab och Sandvik.