Sökresultat:
456 Uppsatser om Infrastruktur som tjänst - Sida 23 av 31
Att etablera styrning av en tjÀnsteorienterad IT-arkitektur inom offentlig hÀlso- och sjukvÄrd : Framtidens eHÀlsa i Stockholms LÀns Landsting
Inom Svensk hÀlso- och sjukvÄrd sker en stor förÀndring i IT-infrastruktur. En nationell tjÀnsteplattform som ska möjligt delning av information mellan vÄrdgivare i olika regioner har implementerats. Flera landsting och regioner har implementerat liknande arkitekturer lokalt för att uppnÄ samma effekt Àven internt, men ocksÄ för att underlÀtta uppkoppling till den nationella lösningen.Genom en kvalitativ fallstudie undersöker denna uppsats implementationen av en regional tjÀnsteplattform i Stockholms LÀns Landsting med fokus pÄ styrning. I en teoretisk undersökning behandlas teorier gÀllande IT inom offentlig hÀlso- och sjukvÄrd, IT-governance, SOA och SOA-governance.Syftet med studien Àr att analysera och utvÀrdera teorier gÀllande SOA-governance i relation till styrning av en regional tjÀnsteplattform inom offentlig hÀlso- och sjukvÄrd och pÄ sÄ sÀtt bidra till utveckling av aktuella teorier genom en diskussion gÀllande dess anvÀndbarhet inom en specifik sektor. Jag syftar ocksÄ att bidra till utveckling av den studerade verksamheten genom att identifiera/prognostisera möjligheter och problem med aktuella styrningsstrukturer.Resultaten indikerar att utmaningar för att etablera SOA-governance inom offentlig hÀlso-och sjukvÄrd frÀmst hÀrstammar ur organisationens natur.
Den första motorvÀgen : problem av infrastrukturen i Bosnien och Hercegovina
Internationella infrastrukturprojekt Àr globala och offentliga processer. Globala kan de anses vara för att flera lÀnder Àr involverade, och offentliga Àr de för att allmÀnheten mÄste vara deltagande part under processens gÄng.Bosnien och Hercegovina Àr det enda landet i Europa som inte byggt en motorvÀg. Landet Àr ett efterkrigsland som har haft svÄrigheter med uppbyggnaden av infrastrukturen. Det största problemet var bristen pÄ statliga finanser. 1997 blev BiH medlem i PETrN (Pan EuropeanTransport Net), varefter planerna för ett motorvÀgsbygge Äterinfördes och denna gÄng blev allvarligt studerade.
Biosolar Roofs ? gröna tak version 2.0 : en plats för biologisk mÄngfald, solpaneler och pollinatörer
Urbanisering och förtÀtning leder till att habitat fragmenteras och att grönytor minskar, vilket gör det svÄrt att vÀrna om den biologiska mÄngfalden. Ett exempel pÄ grön infrastruktur Àr gröna tak som blir ett sjÀlvklart val för att sammanfoga grönytor i en stad. Förutom flera privat- och samhÀllsekonomiska vinster, kan gröna tak bidra till att öka den biologiska mÄngfalden. Vegeterade tak bestÄr vanligen av prefabricerade mattor som har ett tunt substratdjup med en vegetation som frÀmst bestÄr av Sedum album och mossa. För den biologiska mÄngfalden har dessa mattor ett lÄgt vÀrde till skillnad frÄn biodiversitetstak som hyser en mer varierad flora och fauna.
Den tÀta staden i Praktiken : En fallstudie av en översiktsplan och fyra detaljplaner i VÀxjö kommun
Den tÀta staden tycks vara ett vedertaget stadsbyggnadsideal i strÀvan mot den hÄllbara staden. Flertalet forskare har dock pÄvisat att det inte finns nÄgon entydig definition av vad begreppet innebÀr samt hur det ska tillÀmpas i praktiken. Kandidatarbetet syftar dÀrför till att bidra med ökad förstÄelse kring hur begreppet tÀthet kan tillÀmpas i praktiken, genom att undersöka vilka fysiska uttryck som kopplas till den tÀta staden i kommunala planer. Syftet Àr vidare att diskutera dessa fysiska uttryck gentemot forskning om hÄllbara tÀta stadsformer, för att undersöka hur kommunal tillÀmpning förhÄller sig till detta. I forskningsöversikten första del behandlas forskares olika uppfattningar om vad hÄllbar tÀthet och hÄllbar stadsform Àr.
SöderÄsen tur och retur - en fallstudie om destinationsutveckling pÄ lokal nivÄ
Problemformulering: Hur kan destination SöderÄsen utvecklas till att bli en attraktiv destination för lokalbefolkning, turister och turismaktörer?Syfte: Syftet med vÄr fallstudie Àr att med SöderÄsen som objekt och Svalövs kommun som aktör undersöka hur en destination kan utvecklas samt undersöka hur en infrastrukturell satsning kan bidra till utvecklingen.Metod: Vi har valt att arbeta utifrÄn en fallstudieansats av kvalitativ karaktÀr dÀr vi ingÄende studerar ett fÄtal undersökningsenheter vilka baseras pÄ bÄde kvalitativa och kvantitativa primÀr- och sekundÀrdata. Vi har gjort ett strategiskt urval, eftersom vi Àr intresserade av att erhÄlla en djupare förstÄelse för vÄrt undersökningsomrÄde istÀllet för att basera det pÄ kvantiteter. Vi har dock kompletterat denna med en enkÀtundersökning av kvantitativ karaktÀr för att fÄ insikt om danskars kÀnnedom om vÄrt studieobjekt. För att göra vÄr fallstudie reliabel har vi varit noggranna med att se svaren i sin ursprungliga kontext dÄ sammanhanget Àr viktigt för att minska risken för missuppfattningar.
?Vart Àr vi pÄ vÀg?? : En kvalitativ studie av Linnéuniversitetets personals arbetspendling mellan VÀxjö och Kalmar
För mig har intresset för tidsgeografi vuxit eftersom komplexiteten i Àmnet Àr stort, men Àven att tidsgeografi Àr nÄgot varje individ upplever i sin vardag. Varje individ kommer antagligen att stÀlla sig inför valet att arbetspendla nÄgon gÄng i livet.Syftet med undersökning Àr att fÄ fördjupad kunskap om mÀnniskans val att arbetspendla, med inriktning mot hur bildandet av Linnéuniversitetet har pÄverkat arbetspendlingen mellan VÀxjö och Kalmar. Undersökningens syftar ocksÄ till att fÄ en fördjupad kunskap om hur sammanslagningen har pÄverkat VÀxjös region. För att besvara frÄgestÀllningarna anvÀndes intervjuer dÀr fyra av Linnéuniversitetets personal blev intervjuade om deras upplevelse av hur sammanslagningen har pÄverkat deras arbetspendling och vilka restriktioner som de upplevt under resans tid.Den första januari 2010 blev startskottet för Kalmar högskola och VÀxjö universitet att bli Linnéuniversitetet. Detta öppnade upp för flera institutioner att samarbeta med varandra, för att en högre kunskapsnivÄ skulle uppnÄs.
JÀrnvÀgens mellanrum : en resa frÄn restyta till möjlighet
För att kunna nÄ politiskt uppsatta nationella klimatmÄl för 2050 krÀvs en ökad anvÀndning av jÀrnvÀg. Samtidigt belastas jÀrnvÀgen mer och mer eftersom varor och mÀnniskor reser mer och lÀngre. Denna tendens och politikens ökade fokus pÄ jÀrnvÀg medför att jÀrnvÀgen troligen kommer fÄ en ökad betydelse inom stadsutveckling och eventuellt Àven ta mer mark i ansprÄk. Parallellt finns i Sverige en tendens till yteffektivisering dÀr stÀder omvandlar ledig mark och övergivna tomter i en önskan att motverka urban sprawl. Problemet Àr att det kring jÀrnvÀg skapas ytor som Àr svÄra att anvÀnda.
Spelet om Norrbotniabanan: en spelteoretisk analys av processen bakom byggandet av Norrbotniabanan
Norrbotniabanan illustrerar ett typiskt fall med en omfattande strukturell förÀndring i samhÀllet som krÀver stora ekonomiska resurser och vars byggstart stÀndigt skjuts pÄ framtiden. Processen bakom att bygga banan prÀglas av ett stort antal aktörer med divergerande agendor. För att kunna analysera och studera fallet pÄ ett begripligt sÀtt har spelteori applicerats vilket gör att skeendena kan studeras genom spel i enkla matriser. Uppsatsen syfte Àr att med hjÀlp av spelteori analysera beslutsprocesserna som omger Norrbotniabanans planlÀggning: att med hjÀlp av spelteori förklara utfallet av dessa processer: samt att, baserat pÄ den spelteoretiska logiken, peka pÄ de mekanismer som gjort att processen hittills har stannat av och vad som krÀvs för att den Äterigen ska ta fart. Nyckelaktörerna bakom Norrbotniabanan har identifierats pÄ premissen att de besitter ekonomiska medel och dÀrmed har en reell möjlighet att finansiera en del av banan eller att de kan skapa opinion alternativt fatta beslut om att bygga banan.
Kiruna stadsflytt - ett legitimitetsproblem?
Vi har som utgÄngspunkt anvÀnt filosofen John Rawls rÀttviseteori. Han delar upp rÀttviseteorin i tvÄ principer, differensprincipen och frihetsprincipen. Frihetsprincipen sÀger att rÀtten att Àga egendom ska vara lika för alla. Det vill sÀga att det Àr en grundlÀggande frihet. Differensprincipen sÀger att allt agerande av staten ska gynna alla medborgare i största möjliga utstrÀckning.
Vem beslutar om den nationella infrastrukturen? : En fallstudie av Norrbotniabanan
SammanfattningSyfte: Syftet Àr att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. FrÄgestÀllningar vi anvÀnt Àr: Skiljer sig studieresultaten utifrÄn antalet trÀningstimmar? Finns det nÄgon skillnad mellan motivationen till gymnastiken i jÀmförelse till skolan?Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom artistisk gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade pÄ enkÀten- det blir ett bortfall pÄ 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrÄn olika kommuner i Sverige och ifrÄn flera olika gymnastikföreningar.
Reparation och underhÄll ur ett livscykelperspektiv: Korrosion av betongbroar
En fungerande infrastruktur Àr viktig för Sverige dÀr brokonstruktionerna innehar en viktig roll dÄ landets naturlandskap Àr fyllt av hinder som man mÄste ta sig över för att komma fram. Broar dimensioneras vanligtvis för en livslÀngd pÄ 120 Är och för att de ska uppfylla funktionen under denna tid i trafiken krÀvs stor kunskap om hur de ska konstrueras. Forskning kring betongkonstruktioners bestÀndighet har under de senaste decennierna fÄtt en allt större betydelse. Anledningen till detta Àr att en del av de Àldre betongkonstruktionerna visat tecken pÄ tidig och omfattande nedbrytning. Vilket, i vissa fall orsakas av dÄlig kvalitet vid utförandet men till största del av miljöpÄfrestningen under driften sÄ som exempelvis vÀgsalt och tyngre transporter.
NulÀge och behov av cykelvÀgar: lÀngs det statliga vÀgnÀtet
i Norrbottens och VÀsterbottens lÀn
Svenska regeringen har satt ett mÄl att cykeltrafiken ska öka sin andel av det totala resandet, samt att cykeltrafiken ska bli sÀkrare. I regeringens proposition, mÄl för framtidens transporter, sÀger ett av funktionsmÄlen att förutsÀttningarna för att vÀlja kollektivtrafik, gÄng- och cykeltrafik ska förbÀttras. För att lyckas uppnÄ mÄlen kommer det bland annat krÀvas omfattande infrastrukturinvesteringar i cykelvÀgnÀten. DÀrför ska VÀgverksregionerna kartlÀgga och inventera behoven av ÄtgÀrder som finns för cykeltrafiken. För att ta reda pÄ behoven har en analys gjorts för vad tidigare gjorda inventeringar sÀger om nulÀge och behov av cykelvÀgar i Region Norr.
PÄ VÀg ? om frÀmjandet av kollektivtrafik
LÀngre resor har blivit nödvÀndiga för att klara av vardagslivet och bilen upplevs ofta som överlÀgsen kollektivtrafiken vilket gjort att Sverige idag Àr ett samhÀlle prÀglat av bilism. Detta pÄverkar miljön negativt och bidrar till en ökad trÀngsel. Kollektivtrafiken Àr en viktig del i att motverka dessa problem. Syftet med denna uppsats har mot bakgrund av detta varit att undersöka hur kollektivtrafiken kan frÀmjas för att locka fler resenÀrer med avseende pÄ ett antal pÄverkandefaktorer.Kollektivtrafiken i Sverige Àr under förÀndring i och med en ny kollektivtrafik lag som trÀder i kraft Är 2012 dÄ Àven kommersiell kollektivtrafik kommer att tillÄtas. I Göteborg införs dessutom trÀngselskatter Är 2013 och stora satsningar pÄ kollektivtrafikens infrastruktur kommer att genomföras framöver inom ramen för det VÀstsvenska paketet.
Hur ges incitament för privata aktörer att öka byggandet av hyresrÀtter?
Stockholms lÀn Àr en expansiv region vars befolkning har vuxit kraftigt de senaste Ärtiondena och kommer enligt prognoser att fortsÀtta vÀxa under en överskÄdlig framtid. Inflyttningen har inneburit att en redan hög efterfrÄgan pÄ hyresrÀtter har blivit Ànnu högre. Trots en hög efterfrÄgan sÄ Àr utbudet pÄ hyresrÀtter trögrörligt och har inte hunnit i kapp. Detta har resulterat i att det rÄder bostadsbrist i stort sett i hela regionen.Det pÄgÄr stÀndigt en debatt bland experter, politiker och aktörer pÄ fastighetsmarknaden om vad som kan göras för att ÄtgÀrda bristen pÄ hyresrÀtter i regionen.En orsak till det lÄga byggandet av hyresrÀtter Àr att privata aktörer oftast betraktar den som en olönsam investering jÀmfört med bostadsrÀtten. Detta har hÀmmat byggandet enligt flera experter.
Den tÀta staden i Praktiken: En fallstudie av en översiktsplan och fyra detaljplaner i VÀxjö kommun
Den tÀta staden tycks vara ett vedertaget stadsbyggnadsideal i strÀvan mot den
hÄllbara staden. Flertalet forskare har dock pÄvisat att det inte finns nÄgon
entydig definition av vad begreppet innebÀr samt hur det ska tillÀmpas i
praktiken. Kandidatarbetet syftar dÀrför till att bidra med ökad förstÄelse
kring hur begreppet tÀthet kan tillÀmpas i praktiken, genom att undersöka vilka
fysiska uttryck som kopplas till den tÀta staden i kommunala planer. Syftet Àr
vidare att diskutera dessa fysiska uttryck gentemot forskning om hÄllbara tÀta
stadsformer, för att undersöka hur kommunal tillÀmpning förhÄller sig till
detta.
I forskningsöversikten första del behandlas forskares olika uppfattningar om
vad hÄllbar tÀthet och hÄllbar stadsform Àr. I den andra delen görs en
redogörelse för forskares olika sÀtt att definiera tÀthet samt hur tÀthet kan
mÀtas för att beskriva form.