Sök:

Sökresultat:

186 Uppsatser om Informellt stöd - Sida 5 av 13

Elevers proportionella strategier och uttrycksformer vid problemlösning i Äk 2 och Äk 3 : Konkret en sjÀlvklarhet?

I olika undersökningar fÄr svenska elever sÀmre resultat i matematik.Proportionalitet Àr ett omrÄde som enligt Skolverkets rapportering över TIMSS 2007och PISA 2012 hamnar sÀrskilt lÄgt resultatmÀssigt. Syftet med detta examensarbetevar att undersöka vilka strategier och uttrycksformer elever i Äk 2 och Äk 3 kananvÀnda sig av för att lösa proportionalitetsproblem. VÄr undersökning gjordes med23 elever i Äk 2 och Äk 3 pÄ tvÄ olika skolor i Mellansverige. Datainsamlingen grundarsig pÄ elevernas lösningar samt pÄ en kvalitativ intervju kring tvÄproportionalitetsproblem av typen associerade mÀngder. Elevernas strategier ochuttrycksformer analyseras med hjÀlp av Langrall och Swaffords respektive Hagland,Hedrén & Taflins ramverk och kategoriseras i tre proportionella resonemang: Ickeproportionellt, Informellt och Kvantitativt resonemang.

En i gÀnget : en studie av ett ledarskap i teater inom daglig verksamhet

Studiens syfte Àr att beskriva och problematisera ett ledarskap i teater inom daglig verksamhet. Ansatsen Àr etnografisk. Data har insamlats genom en djupintervju, fÀltintervjuer och deltagande observationer med en dramaledare som arbetar med teater inom daglig verksamhet. Materialet har bearbetats utifrÄn Edgar Scheins ledarskapsteori baserad pÄ olika mÀnniskosyner. Ledarskapet som studeras i denna undersökning Àr till stor del informellt.

Mönster av coping- och handlingsstrategier bland kommunala chefer

Offentliga chefers arbetssituation har förÀndrats som följd av NewPublic Management, med ökade krav som resultat. Syftet medföreliggande studie var att explorativt undersöka de mönster avcoping-/handlingsstrategier som chefer anvÀnder sig av. Blandundersökta strategier ingick strategier som var riktade mot chefensegen arbetsbelastning (accepterande samt grÀnssÀttande), strategiersom var riktade mot organisationen för att stÀrka inflytande/position(formellt och informellt) och strategier som var riktade motmedarbetarna (delaktighetsfrÀmjande, nÀrvarande och avlastande). Ien klusteranalys framkom Ätta kluster av chefer: de gynnsamma, desjÀlvbejakande medarbetarinriktade, de icke-grÀnssÀttande, deinformella positionsstÀrkarna, de frÄnvarande, de sjÀlvförsummandemedarbetarinriktade, de medarbetar-försummande samt destrategilösa. Dessa kluster diskriminerade frÄn varandra medavseende pÄ hÀlsa, arbetslust samt prestation och var olika vanligtförekommande med avseende pÄ verksamhet och chefsposition samtgenus och genusmÀrkning.

Gehörsbaserad undervisning i Musikskolan: Hur instrumentallÀrare pÄ musikskolan anvÀnder sig av gehörsbaserad undervisning och hur detta pÄverkar elevernas motivation.

I detta arbete har vi undersökt hur lÀrare pÄ musikskolan anvÀnder sig avgehörsbaserad undervisning som metod under sina lektioner och om detta pÄverkar elevernas lust och motivation att fortsÀtta sina musikstudier. Vi valde att göra en kvalitativ intervjustudie med fyra lÀrare anstÀllda pÄ en musikskola i Norrland och tvÄ anstÀllda i Stockholm. Resultatet visade att samtliga LÀrare var positivt instÀllda till gehörsbaserad undervisning men att det var fÄ som anvÀnde sig av det i praktiken. Detta berodde enligt informanterna pÄ bristen av metodisk kunskap och undervisningsmaterial. PÄ frÄgan om hur gehörsbaserad undervisning pÄverkar eleverna fick vi dock inte fram nÄgra tydliga resultat.

Vad tÀnker ni pÄ nÀr ni handlar? - En kvalitativ studie om gymnasielevers syn pÄ konsumtion och hÄllbar utveckling

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur en grupp gymnasielever resonerar kring sambandet mellan konsumtion och hÄllbar utveckling. Vi undrar Àven hur eleverna ser pÄ skolans roll i lÀrande för hÄllbar utveckling. Arbetet Àr baserat pÄ tvÄ kvalitativa fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever frÄn tvÄ olika program och skolor. Fyra omvÄrdnadselever pÄ den ena skolan deltog i en fokusgruppsintervju medan de övriga fyra eleverna, som gick i samhÀllsprogrammet pÄ en annan skola, deltog i den andra fokusgruppsintervjun. Resultatet visade att de flesta eleverna förstÄr hur konsumtion kan pÄverka omvÀrlden och att de Àven kÀnner att de kan pÄverka genom medvetna konsumtionsval. I det hÀr sammanhanget lyfter eleverna fram empatiskt förhÄllningssÀtt som nyckeln till att skapa engagemang. Eleverna upplever att de lever i tvÄ kunskapsvÀrldar, en i skolan och en utanför skolan.

Att erhÄlla medlemskap i en arbetsorganisation

Det nya samhÀllets arbetsliv kÀnnetecknas av krav pÄ flexibilitet pÄ organisationer och individer. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva pÄ vilka kriterier utöver formella meriter sökande fÄr medlemskap i en arbetsorganisation. UtgÄngspunkten i teorin Àr en beskrivning av förÀndringen mot ett allt mer flexibelt arbetsliv dÀr individer sÄ vÀl som organisationer stÀlls inför nya krav. DÀrefter beskrivs medlemskap i organisationer utifrÄn fyra kÀnnetecken; tillhörighet, tillgÄng till resurser, utbytbarhet, samt utövande av kontroll. Empirin samlades in med kvalitativ metod genom intervjuer med arbetsgivarrepresentanter frÄn fyra organisationer.

Fritidshemmet Àr mer Àn en lek under vuxnas uppsikt : En undersökning om lÀrandet som kan ske i det fria skapandet pÄ fritidshemmet

CSR Àr viktigare Àn nÄgonsin i dagens ekonomi och konceptet Àr numera etablerat i de flesta branscher. Huruvida det finns ett samband mellan CSR och intÀkter Àr omdiskuterat. CSR inom underhÄllningsbranschen har dock inte fÄtt nÄgon större uppmÀrksamhet i akademiska sammanhang. Syftet med studien Àr att undersöka om, och hur, CSR kan anvÀndas som ett strategiskt verktyg i jakten pÄ sponsorer. Ett positivt samband skulle kunna uppmuntra socialt ansvarstagande i branschen.Uppsatsen bestÄr av en kvalitativ fallstudie av Hammarby Fotboll.

Integrerade grundsÀrskoleelever i grundskolan. En mikroetnografisk fallstudie om samverkan och det specialpedagogiska görandet

Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera och beskriva samverkan mellan grundskola och grundsÀrskola dÄ det gÀller integrerade grundsÀrskoleelever pÄ högstadiet och hur förutsÀttningar för denna samverkan möjliggörs samt att observera hur undervisningen organiseras för grundsÀrskoleeleverna dÄ de Àr integrerade i grundskolan. Teori: Studien Àr inspirerad av det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, KoRP, som Àr ett relationellt perspektiv dÀr man studerar mÀnniskan i sitt sammanhang med fokus pÄ inkluderingsfrÄgor. Metod: Studien Àr en mikroetnografisk fallstudie utförd pÄ en skolenhet. I insamlandet av empirin har halvstrukturerade intervjuer samt klassrumsobservationer anvÀnts som metod.Resultat: I resultatet framtrÀder samverkan kring integrering pÄ formellt och informellt plan. Möjligheter och hinder för samverkan kring integrering identifieras ocksÄ.

SprÄkförbistring i översÀttning: SvÄrigheter med att översÀtta franskt talsprÄk och ungdomssprÄk i boken "Pays de malheur!"

Detta examensarbete grundar sig pÄ en översÀttning av boken "Pays de malheur!". Arbetet Àr indelat i tre delar; en översÀttning, en förberedande textanalys och slutligen en djupanalys. Syftet med arbetet har varit att Ästadkomma en god översÀttning som uppfyller mottagargruppens krav men som samtidigt respekterar kÀlltexten och dess författare. UtmÀrkande för e-breven som boken grundar sig pÄ Àr deras talsprÄkliga, ungdomssprÄkliga och informella stil och det var Àven dessa drag som stÀllde till mest svÄrigheter vid översÀttningsarbetet. TalsprÄk och ungdomssprÄk visade sig vara relativt olika sprÄken emellan vilket föranledde en kompensationsstrategi pÄ textbindnings-, syntax- och lexikonnivÄ.

NÄgra aspekter pÄ lÀrarrollen : GymnasielÀrares uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lÀrarsamarbete

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare ser pÄ lÀrarrollen, definierad utifrÄn uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lÀrarsamarbete. Kunskapssynen beskrevs utifrÄn behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Relationen lÀrare?elev identifierades med ett par aspekter pÄ lÀrares ledarskap, nÀmligen motivation och ledarstil. LÀrares samarbete karaktÀriserades som formellt respektive informellt.

Ibland nÀr jag vÀljer blir det fel och det Àr inget roligt: en studie om elevinflytande i sÀrskolan i en grundsÀrskola i Norrbotten

Syftet med denna studie Àr att undersöka förutsÀttningarna för informellt elevinflytande och vilken utstrÀckning det förekommer i en grundsÀrskola i Norrbotten. I vÄr bakgrund beskriver vi elevinflytande generellt ur ett historiskt och nationellt perspektiv. Samt vad de olika styrdokumenten sÀger kring elevinflytande allmÀnt i skolan, men framförallt i grundsÀrskolan. Vi beskriver ocksÄ kort om sÀrskolan och om utvecklingsstörning. VÄr definition av elevinflytande Àr det informella elevinflytandet och dÀrmed utgÄr studien frÄn detta.

Individens lÀrande pÄ arbetsplatsen : En studie av hur formellt och informellt lÀrande sker och samverkar

Background: Learning is important for companies? existence in today?s society and many studies discuss the importance of life long learning and learning organizations. An increased understanding for how the individual learn at the work place is importance to study to gain an accepting for how learning occurs, both formal and informal. Purpose: The purpose with this study is to describe the process of learning at the work place from an individual perspective, with focus on how formal and informal learning occur and interact. The purpose is also to confirm, contradict or develop existing theories.

Informellt ledarskap i klassrummet: grundskolans Är 9 samt
gymnasiet

Denna studie Àr en undersökning om informella ledare bland elever i Är 9 pÄ grundskolan och pÄ gymnasiet. Fokus i mitt arbete har legat pÄ informella ledare med negativ inverkan pÄ bland annat lektioner och klasskamrater. Jag har genom intervjuer och observationer försökt ta reda pÄ hur olika lÀrare identifierar och hanterar informella ledare, samt hur dessa pÄverkar det dagliga skolarbetet. Det som framkommit i min undersökning Àr bl.a. att de intervjuade lÀrarna menar att de flesta klasser har informella ledare, och att dessa kan vara mer eller mindre tydliga.

LÀrandets förutsÀttningar pÄ arbetsplatsen ur ett medarbetarperspektiv

ABSTRAKTSyftet med undersökningen var att beskriva lÀrandets förutsÀttningar pÄ arbetsplatsen utifrÄn medarbetares perspektiv.Undersökningen har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt utfördes sex intervjuer med medarbetare pÄ ett detaljhandelsföretag. Resultaten visade att det Àr bÄde arbetets innehÄll och individuella faktorer som Àr förutsÀttningen för ett lÀrande pÄ arbetsplatsen. Arbetets innehÄll inkluderar faktorer som variation och handlingsfrihet. Med individuella faktorer menas faktorer som pÄverkar arbetsmotivationen och motivationen till att lÀra.

Demokratiska verktyg i gymnasieskolan : - Elevdemokrati ur ett elevperspektiv

The study aims to investigate student participation as a tool for democratic development in secondary school from a student perspective. Furthermore, students' perceptions of the school's work with student participation in formal and informal contexts are also investigated, with basis in the teaching structure. The results are based on interviews conducted with students who all attend the same class in their last year of high school. Subsequently, an analysis is made based mainly on three different theories: democracy, curricula and sociocultural theory. The result shows that students feel that they are able to practice student participation but the amount of influence they get differs between individuals depending on devotion and commitment.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->