Sökresultat:
186 Uppsatser om Informellt stöd - Sida 6 av 13
Skriftlig korrekthet i skolan : En undersökning av lÀrares och elevers syn pÄ skriftlig korrekthet
Undersökningen Àr fokuserad pÄ vilken relation lÀrare och elever har till skriftsprÄket. Vi har undersökt hur medvetna lÀrare och elever Àr gÀllande skriftlig korrekthet. Vi har Àven undersökt hur sociala medier och mobiltelefoner pÄverkar sprÄket. Hur eleverna stÀller sig till skriftsprÄket och om de bryr sig om att skriva korrekt Àr Àven nÄgonting som studien Àr riktad till. Vi har studerat vilka verktyg bÄde lÀrare och elever har till hjÀlp för att utveckla ett korrekt skriftsprÄk.
"Kunskap Àr makt" : En kvalitativ studie om ordningspolisers lÀrande
In a work environment where employees can be thrown into all sorts of situations and where anything can happen, it requires that they have good knowledge about what they do and constantly strive to improve their skills. The purpose of this paper is to study how professional police officers perceive learning in their work. Essay authors would like to find out how the police officers experience their formal learning, informal learning and police education. This is by research what the police officers learn through various forms of education and what they learn by practicing their profession. Previous research dealing with the subject and relevant theories are discussed and processed.
Hur ser ett fritidshem ut idag? En studie om barns och fritidspedagogers syn pÄ delaktighet, integrering och lÀrande.
Sammanfattning
Vi har valt att skriva om fritidshemsverksamheten. UtifrÄn relevant forsking och vÄr empiri, bestÄende av intervjuer med pedagoger och barn och observationer, har vi sett olika saker som vi vill lyfta i vÄr text. Vi har sett att integreringen av skola i fritidshem har pÄverkat verksamheten och hur personalen arbetar inom fritidshemmet. Trots att pedagogerna sÀger att de kan utnyttja alla klassrum, ser vi i vÄra observationer att klassrummen oftast anvÀnds av lÀrare och ?fritids? fÄr hÄlla till godo med resterande rum.
Sociala medier - Framtidens rekryteringsstrategi? : En studie av Ätta företags anvÀndande av sociala medier i sina rekryteringsprocesser.
Denna studie syftar till att undersöka Ätta företags anvÀndande av sociala medier i sina rekryteringsprocesser. DÄ omrÄdet Àr tÀmligen outforskat har studien en explorativ och induktiv karaktÀr. Kvalitativa intervjuer har syftat till att kartlÀgga, beskriva och analysera varför och hur sociala medier anvÀnds i företagens rekryteringsprocesser, vilka effekter detta har gett samt vilka framtida utvecklingsomrÄden som kan identifieras. Studiens resultat visar att sociala medier frÀmst anvÀnds i de initiala delarna av företagens rekryteringsprocesser dÄ de möjliggör kostnadseffektiv och snabb informationsspridning till stora nÀtverk men att de Àven anvÀnds i urvalsprocessen för att granska kandidater. En nÀtverkstillhörighet och ett nÀtverk med god spridning Àr nödvÀndigt för ett effektivt anvÀndande av sociala medier i rekryteringsprocessen och tre typer av anvÀndare kan identifieras utifrÄn kunskaper, erfarenheter, engagemang och intresse för sociala medier.
Den fula ankungen : En undrsökning om torghandelns vara i Stockholm 1990 - 2014
Underso?kningens huvudfra?ga a?r hur den ura?ldriga torghandeln kan fortsa?tta existera i det svenska samha?llet da?r logik, ordning och va?lsta?nd ofta ga?r pa? tva?rs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umba?randen. Oordning och informellt a?r tva? nyckelord i beskrivningarna av torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, uto?vare, materialitet, fo?resta?llningar och plats samverkar o?ver tid i en sta?ndig fo?ra?ndring av handeln.
Elevinflytande genom skriftlig utvÀrdering - en granskning av lÀrares och elevers instÀllning till skriftligt utvÀrdering som en vÀg att uppnÄ elevinflytande
UtgÄngspunkten för uppsatsen har varit att undersöka skriftliga utvÀrderingar som instrument för elevinflytande. Empiriskt grundar sig uppsatsen pÄ elevenkÀter och kvalitativa intervjuer med lÀrare. VÄr undersökning visar att huvudargumentet för att bruka skriftlig utvÀrdering Àr att varje enskild elev ges möjlighet att uttrycka sina Äsikter. Resultatet visar Àven pÄ att det Àr viktigt att eleverna ges tid att utvÀrdera och att de tydligt ser resultatet med utvÀrderingen. Tydliggörandet Àr nÄgot lÀrarna upplever som svÄrt.
Keigo som stiligt och Katakana som blomstrande. En analys av sprÄkanvÀndningen pÄ japanska sprÄkskolors hemsidor
I Japan Àr sprÄkskolor som sÀljer det engelska sprÄket ofta förekommande. De anvÀnder sig av websidor som kunden enkelt ska kunna besöka och köpa deras tjÀnster ifrÄn. Uppsatsen analyserar sex japanska sprÄkskolors hemsidor utifrÄn Björkvalls (2009) teorier om multimodala analyser och har som syfte att klarlÀgga sprÄkanvÀndningen inom frÀmst keigo och katakana som skolorna anvÀnder sig av. I resultatet framstÄr det att hemsidorna anvÀnder keigo och katakana som motsvarigheter, dÀr keigo tolkas som formellt, seriöst och mindre personligt, medan katakana tolkas som informellt, mindre seriöst samt mer personligt. Katakana anvÀnds i större mÀngd vid personliga element, samtidigt som keigo minskas i dessa omrÄden.
Demokrati i praktiken : En etnografisk studie i förskolan
Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur demokrati kommuniceras pÄ MÄnens förskola.  Hur kommer demokrati till uttryck och pÄ vilket sÀtt kommuniceras barns delaktighet och inflytande i planeringen av en fest?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med en etnografisk ansats. Empirisk data av festens planeringsprocess samlades och observerades under tre mÄnader. Fokus i studien var hur demokrati kommunicerades.I planeringsprocessen av MÄnens ettÄrsfest kom demokrati till uttryck pÄ ett formellt sÀtt och pÄ ett informellt sÀtt.
GÄr det att lita pÄ mÀnniskors religiösa erfarenheter? : En studie gÀllande mÀnniskors religiösa förestÀllningar
Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och Àr icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vÄrt samhÀlle och fÄr allt mer utrymme och uppmÀrksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslÀrande. Syftet med min studie Àr att analysera och beskriva samt fÄ djupare förstÄelse för arbetsplatslÀrande i en ideell organisation. Studien bygger pÄ en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontÀrer i en secondhandbutik.
VÄrdpersonalens sorg vid patienters bortgÄng.
Inom vÄrden möter vÄrdpersonal ofta döden. Det Àr sannolikt att personalen pÄverkas nÀr patienter som de vÄrdat avlider. Avsikten med denna uppsats var att ta reda pÄ hur vÄrdpersonalen pÄverkas av sorg nÀr patienter dör. Syfte Att undersöka hur vÄrdpersonal uttrycker, hanterar och pÄverkas av sorg i sitt arbete vid patienters dödsfall. Metod Uppsatsen Àr en litteraturöversikt.
"Graffiti som bildsprÄk - min estetiska lÀroprocess"
Idén till mitt examensarbete höstterminen 2008, kom frÄn en lust att lÀra mig nÄgot som jag tidigare upplevt vara ett frÀmmande sprÄk: bildsprÄket graffiti. Jag hade Àven en vilja att undersöka en estetisk lÀroprocess pÄ nÀra hÄll, och att i ett avslutande studentarbete, fördjupa mig i vad och hur kunskapande kan vara och se ut. Att sjÀlv vara den lÀrande och den gestaltande var ett val som gav mig en nÀrhet till min undersökning, vilket bÄde har stÀrkt min analys och skapat en svÄrighet till distans. Den estetiska lÀroprocessen dÀr skissernas roll fÄtt ta stor plats, har bestÄtt av bÄde individuellt och socialt lÀrande, nÄgot som jag i en analys av lÀrandet kunnat reflektera över. Jag har kommit fram till att det sociokulturella lÀrandet borde ha fÄtt mer plats, för det Àr frÀmst bristen pÄ det som skapat lÄsningar under projektets gÄng.
VÀrdet av kompetensutveckling : En utvÀrderande studie av en utbildning pÄ Stadsdelsförvaltning Centrum.
Syftet med detta examensarbete var att utvÀrdera utbildningen Processledare som utfördes av Göteborgs Regionen Ät stödfunktionen pÄ Stadsdelsförvaltning Centrum. Intresset med studien var att se om investeringen i utbildningen genererade en ökad kunskap till de anstÀllda och uppfyllde motsvarande mÄl som var att öka samverkan mellan avdelningarna HR, ekonomi och utveckling. För att uppnÄ syftet med detta examensarbete anvÀndes elektroniska enkÀter som skickades ut före och efter genomförd utbildning. EnkÀterna utformades genom att ha koppling till Kirkpatricks fyrstegsmodell och mÄlen med utbildningen. Den kvantitativa metoden var sÄledes huvudansatsen och den kvalitativa metoden i form av observation och semistrukturerad intervju tillÀmpades ocksÄ för att öka förstÄelsen för verksamheten.
Kan kompetensutveckling leda till överflödig kunskap? : en empirisk undersökning av ett företags kompetensutveckling
Uppsatsens syfte Àr att granska lÀrande i arbetslivet genom kompetensutveckling. Undersökningen fokuserar pÄ att se huruvida ett företag arbetar med kompetensutveckling utifrÄn behovet som rÄder samt hur den nya kunskapen kommer till anvÀndning inom företaget. Genom en intervju och en enkÀt har följande frÄgestÀllningar besvarats: Vilken typ av lÀrande förekommer i företaget? Hur organiseras kompetensutveckling?Samt hur beskriver medarbetarna sin kunskapsanvÀndning frÄn en kompetensutveckling? I resultatet framgÄr att företaget anvÀnder sig av bÄde formellt och informellt lÀrande men med fokus pÄ det informella lÀrandet. Företaget organiserar kompetensutveckling genom att inventera vilken kunskap som finns.
MÄlöverensstÀmmelse i tjÀnsteföretag: fallstudie pÄ Comfort Hotel Max
TjÀnster Àr fundamentalt annorlunda Àn varor. TjÀnster Àr immateriella, och kan inte lagras. TjÀnster konsumeras och produceras samtidigt i sanningens ögonblick med kunden som medproducent. NÀr den tekniska kvaliteten som erbjuds av tjÀnsteföretag Àr likvÀrdig mellan företag i samma bransch, fÄr den funktionella kvaliteten större betydelse för kundens val av tjÀnsteutövare. Det hÀr förhÄllandet Àr utmÀrkande för företag i hotellbranschen, dÀr byggandet av kundlojalitet Àr viktigt.
Gynnsamma och ogynnsamma aspekter i rekrytering av kvinnor inom Försvarsmakten
Estland och Lettland Ă€r Ăstersjöregionens minsta stater och de delar förutom geografi och storlek andra gemensamma kĂ€nnetecken som exempelvis liknande historiska erfarenheter av att ha Ryssland som granne. LĂ€nderna bedriver Ă€ven ett utvecklat sĂ€kerhetssamarbete. Estland och Lettland har emellertid valt olika sĂ€kerhetspolitiska lösningar för att hantera de hot som de stĂ„r inför.Denna uppsats undersöker Estlands och Lettlands mĂ„lsĂ€ttningar för organiseringen med sina vĂ€pnade styrkor och med medlemskapen i Nato och EU, de medel som de vĂ€pnade styrkorna har till sitt förfogande, samt de hot som Estland och Lettland identifierar. Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n ett realistiskt teoriperspektiv.UtifrĂ„n jĂ€mförelsen mellan Estland och Lettland konstaterar uppsatsen att för bĂ„da lĂ€nderna Ă€r det viktigt att aktivt delta i internationellt sĂ€kerhetssamarbete. LikasĂ„ Ă€r det för bĂ„da lĂ€nderna viktigt att ha ett strategiskt partnerskap med USA.