Den här uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger på en fallstudie med några gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen är att få större förståelse för hur ungdomar tänker när de publicerar bilder på Instagram och när de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhållningssätt åt och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mål och betygskriterier, hur förhåller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? På Instagram finns inte skrivna regler så som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhåller sig ungdomarna till dem när de publicerar bilder på Instagram? Ett syfte med undersökningen är också att synliggöra lärande utanför skolan och att ta till vara på kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete är inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? så att det blir lite som en melodi. På vårutställningen bad jag besökare använda hashtagen #perspektivpåkonstfack och hjälpa mig fylla en vägg med bilder.

Studies syfte var att undersöka hur enheter organiserar sig när det uppstår gemensamma arbetsuppgifter. För att uppnå syftet har arbetsmetoden samordnad delgivning studerats. Samordnad delgivning är en arbetsmetod där enheter inom Kronofogden förväntas att delge varandras ärenden, vilket i längden innebär att enheterna måste samarbeta. Detta ha visat sig problematiskt. För att undersöka denna problematik har studiens frågeställningar varit: 1.

Syftet är att analysera hur svenska innovationsinriktade företag arbetar med innovationsprocesser och vad de gör för att innovationsprocesser ska 1) initieras 2) hanteras och 3) kommersialiseras. Empirin är byggd på fyra studier med företag som alla genomgått innovationsprocesser.  Empirin behandlas tematiskt i resultat- och analysdelen utifrån följande teman: bakgrund och sammanhang, idéer och möjligheter uppstår, idéer och möjligheter väljs, idéer och möjligheter exploateras samt företagsstorlek. De centrala teorierna och modellerna i denna studie är Model of Corporate Entrepreneurship, Idéers uppkomst, Evolutionary Theory samt Skillnader mellan stora och små företag.Slutsatserna är att varje fall och varje innovationsprocess har sitt eget karakteristika där många faktorer som står utanför företagens kontroll spelar in. Gemensamma faktorer bland de fyra fallen i deras sätt att arbeta med innovationsprocesser med avseende på initierande, hanterande och kommersialiserande av innovationsprocesser kan dock skönjas.

I en mer konkurrenskraftig värld måste anställda arbeta snabbt och effektivt för att generera vinst åt företagen. Fokus skiftar från välmående av sina anställda till företagets ekonomiska resultat. En negativ konsekvens av detta kan vara att kollegor och chefer inte investerar tid och energi för att hjälpa nyanställda att utveckla sin kompetens. För att motverka detta krävs det att företagen satsar på sina anställda, exempelvis genom mentorskap.Syftet med denna studie är att ge förbättringsförslag på mentorskap inom svenska teknikföretag, genom att genomföra en fallstudie på företagen Grontmij AB och Ericsson AB. Studiens huvudfråga är: Hur kan mentorskapen inom svenska teknikföretag förbättras? Studien ger en inblick i hur mentorskap kan och bör användas i praktiken.Mentorskapsformer som har tagits upp i detta arbete är formellt och informellt mentorskap, med en intern eller extern mentor.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad barn till frihetsberövade har upplevt för stöd och bemötande från professionella och sin omgivning. Vårt andra övergripande syfte var att bidra till att öka förståelsen för hur det kan vara att ha en frihetsberövad förälder. Vi insåg tidigt i uppsatsarbetet att det finns mycket lite forskning inom detta område där barnens röster finns med. Vi valde därför att ha fokus på deras subjektiva upplevelse av det stöd och bemötande de fått eller saknat. Vi har använt metoden kvalitativa intervjuer och intervjuat fyra respondenter.

I Sverige har vi en företagsform som heter ekonomisk förening. I en sådan ska dess medlemmars intressen främjas genom att föreningen driver en affärsmässigt organiserad verksamhet i vilken medlemmarna deltar. Detta innebär att den ekonomiska föreningen måste tillfredställa både medlemmarnas finansiella önskemål såväl som deras önskemål om vad verksamheten ska tillhandahålla. Har den ekonomiska föreningen många medlemmar kan det bli svårt för den att tillfredställa alla medlemmars önskemål. Ett alternativ som vissa ekonomiska föreningar då nyttjar är verksamhetsformen franchising.

I Sverige har vi en företagsform som heter ekonomisk förening. I en sådan ska dess medlemmars intressen främjas genom att föreningen driver en affärsmässigt organiserad verksamhet i vilken medlemmarna deltar. Detta innebär att den ekonomiska föreningen måste tillfredställa både medlemmarnas finansiella önskemål såväl som deras önskemål om vad verksamheten ska tillhandahålla. Har den ekonomiska föreningen många medlemmar kan det bli svårt för den att tillfredställa alla medlemmars önskemål. Ett alternativ som vissa ekonomiska föreningar då nyttjar är verksamhetsformen franchising.

Det problem som ligger till grund för detta arbete är att det enligt lägesbedömningen för 2014 av Grundskoleförvaltningen i Malmö kommun finns brister gällande kvalitet och omfattning med avseende på studie- och yrkesvägledningen på Malmö stads grundskolor. Samtidigt behövs ett livslångt lärande från studie- och yrkesvägledarnas sida för att upprätthålla god kvalitet och professionell standard på studie- och yrkesvägledningen enligt Lärarnas Riksförbund. Syftet är att utforska vilka insatser som studie- och yrkesvägledare inom Malmö stads grundskolor gör för att främja livslångt lärande. Vidare är våra frågeställningar: Vilket lärande talar studie- och yrkesvägledarna om att de utövar i sitt arbete? På vilket sätt nyttjar studie- och yrkesvägledarna sitt sociala nätverk för att upprätthålla det livslånga lärandet? Det framkom att studie- och yrkesvägledare både tillämpar ett anpassningsinriktat och ett utvecklingsinriktat lärande.

Globalisering och ökad konkurrens ställer idag allt högre krav på företag. För att kunna möta dessa krav måste företagen vara flexibla, inte minst vad det gäller personalstyrkan. Många företag väljer därmed att hyra in tillfällig arbetskraft. För att kunna utvecklas är företagen även beroende av att öka arbetstagarnas kompetens. Det har tidigare konstaterats att det nu även för bemanningsföretag börjar bli allt viktigare att kunna erbjuda så väl goda anställningsvillkor som kompetensutveckling för sin uthyrda personal.

Bakgrund: Lärande betraktas idag vara av hög relevans när det gäller organisationers utveckling och konkurrenskraft på marknaden på grund av den snabbt föränderliga omgivningen. I en lärande organisation ses lärandet som ett medel för att skapa en förändringsbenägenhet inom organisationen, skapa innovation, anpassa sig efter omgivningen samt för att skapa konkurrensfördelar. Det finns ingen entydlig definition av organisatoriskt lärande och inte heller hur organisationer agerar eller bör agera för att uppnå detta.Syfte: Studien har ett tvådelat syfte: För det första syftar den till att undersöka konstruktionen av organisatoriskt lärande med avseende på såväl planerade som oplanerade aktiviteter. Detta för att se vad som karaktäriserar lärandet och hur aktiviteterna bidrar till att medarbetarna lär. För det andra syftar den till att lämna rekommendationer som bidrar till förbättringar av lärandet.Metod: För att besvara vårt syfte har en kvalitativ fallstudie utförts genom semistrukturerade intervjuer och observationer på äldreboendet Rosen.

I vår studie undersöker vi vad arbetstagare gör på arbetet som inte är arbetsrelaterat och av mer privat karaktär och varför de gör dessa sysslor. Anledningen till att vi valt denna frågeställning är för att vi tycker det är ett intressant ämne att undersöka. Samt att vi vill skaffa oss kunskapen om vad de anställda sysselsätter sig med på arbetstid, som inte ingår i de ordinarie arbetsuppgifterna.Teoridelen ska hjälpa läsaren att senare förstå resultat och analysdelen, därför tar vi inledelsevis upp kort historik angående hur ledningen kan styra sina anställda. Vi fortsätter att beskriva vad de anställda gör på jobbet och om dessa sysslor kan kallas för motstånd. Men även varför de anställda gör dessa sysslor och en rad anledningar till det såsom missnöje, oklara roller eller för att de kan.

Forskning har visat att den psykiska ohälsan bland unga i Sverige har ökat och det är viktigt att problematik uppmärksammas tidigt så att rätt hjälp och stöd kan ges. Ungdomar spenderar en stor del av sin tid i skolan och det finns inte mycket tidigare forskning i Sverige som studerar hur gymnasiekuratorer upplever sitt handlingsutrymme när det gäller att göra insatser. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka gymnasiekuratorers upplevelse av handlingsutrymme samt möjlighet till att göra generella och riktade insatser i ett tidigt stadium. För att uppnå syftet med uppsatsen har åtta kvalitativa intervjuer gjorts med kuratorer som är verksamma inom gymnasieskolan i en mellanstor svensk stad. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats och empirin har analyserats med grundad teori som metod.

Syftet: Syftet med denna uppsats var att se hur Nordiska Afrikainstitutet använder sig av sociala medier och hur de tillämpar den information som organisationen kommunicerat via de sociala medierna.Teoretisk ram: Uppsatsen utgår ifrån teorier som ger överblick i hur traditionella och moderna kommunikationsredskap fungerar. Därutöver har ett analytiskt instrument använts som kartlägger kommunikationsprocesser i organisationer samt hur dessa tar tillvara på ny kunskap. Den teoretiska referensram består av följande teorier: Media Richness modellen samt de två artiklarna On using organizational knowledge capabilities to assist organizational learning samt Virtual worlds as platforms for communities of pratices från antologin Knowledge management and organizational learning.Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom respondentintervjuer, dessa bestod av telefonintervjuer samt epostkorrespondens. För att urskilja respondenterna har ett snöbollsurval använts. Intervjuerna har därefter analyserats utifrån den teoretiska referensramen.Resultat: Resultatet av undersökningen visar att både traditionella och sociala medier används vid institutet där de traditionella medierna anses trovärdiga men inte alltid flexibla. De sociala medier som används är Facebook, Twitter och institutets egna forum kallat NAI-forum.

Historiska tragedier har visat på den potentiella faran och de allvarliga och ibland tragiska konsekvenser som kan uppstå på arenor och platser där det vistas många människor. I en publik finns alla typer av människor representerade och det finns flera utmaningar kring att kommunicera säkerhet till en bred målgrupp som har fokus på upplevelsen av evenemanget.Syftet med denna studie är att fånga uppfattningen av hur ansvariga på arenor arbetar och interagerar kring säkerhet med besökare på en arena. Totalt har sex stycken kvalitativa intervjuer med åtta personer som arbetar med arenor genomförts och tematiskt analyserats.Resultatet framhäver att säkerhet och trygghet ligger högst på prioritetslistan både hos arenor och arrangörer. Aktörernas storlek och därmed resurser påverkar förutsättningarna för arbetet och därför kan arbetssättet variera. Samverkan mellan olika aktörer och myndigheter har utvecklats de senaste åren och fungerar väl.

Syfte: Studiens övergripande syfte är att undersöka elevassistenters funktion och arbete med elever i behov av särskilt stöd i skolan. Dessutom är syftet att mer specifikt studera hur elever görs delaktiga i samspelsituationer.Teori: Studiens etnografiska ansats tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Perspektivet framhåller kommunikation och språkanvändning som det viktigaste kollektiva verktyget för att människor skall kunna förstå och samspela med varandra (Säljö, 2000). Med det sociokulturella perspektivet som en grund fördjupar sig studien i kommunikationen med hjälp av diskursanalys. I diskursanalys är språket centralt, då det återger och formar verkligheten.