De senaste Ärtiondena har innefattat en mÀngd olika hÀndelser vilka pÄverkat företagsklimatet pÄ nationell samt global nivÄ, vilket har resulterat i en allt mer komplex miljö för företagen. Detta har lett till ett ökat behov av anvÀndandet av strategi, och mer specifikt strategisk planering, för att kunna hantera detta faktum. Samtidigt har nÀringslivet i Europa gÄtt frÄn att mestadels bestÄ av stora koncerner till att bestÄ av en stor del smÄföretag. Strategisk planering som forskningsomrÄde riktar sig dock mestadels gentemot större företag och studier specifikt gjorda om smÄföretagens strategiarbete lyser med sin frÄnvaro. Bland de teorier vilka finns tillgÀngliga Àr det anmÀrkningsvÀrt att en majoritet av dem Àr genererade under 80- samt 90-talet vilket sÄledes innebÀr att deras nutida förankring bör ifrÄgasÀttas.

Bakgrund och problem: IAS 37 trÀdde formellt ikraft för noterade bolag i Sverige 2005. Det medförde ökade upplysningskrav kring avsÀttningar och eventualförpliktelser och en anpassning till den anglosaxiska redovisningstraditionen. AvsÀttningar och eventualförpliktelser Àr bedömningsposter, vilket gjorde det intressant att ta reda pÄ hur praktiker uppfattar de bedömningar och avvÀgningar företag gör vid redovisningen av posterna. Att endast begrÀnsad forskning tidigare bedrivits inom omrÄdet gjorde att vi valde att kartlÀgga i vilken omfattning posterna redovisas och hur vÀl upplysningskraven i standarden följs. Stora och smÄ bolag har ofta olika förutsÀttningar och motiv vid redovisningen och vi fann det dÀrför av intresse att undersöka om det fanns skillnader mellan grupperna.

Titel: Rektor ? skolans pedagogiska ledare. En studie av rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. Det övergripande syftet Àr att försöka fÄ en klarare bilda av hur ledarskapet ser ut idag och dÄ utifrÄn rektors egen horisont. Problemet preciseras pÄ följande sÀtt: Hur leder rektor skolan som pedagogisk ledare? Problemet bestÄr i att försöka tolka, analysera och förstÄ rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. Fokus ligger pÄ rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. En inventering av statens krav och förvÀntningar pÄ rektor görs; svaren söks i lagar, förordningar, regeringens skrivelser och statliga utredningar.

De senaste Ärtiondena har innefattat en mÀngd olika hÀndelser vilka pÄverkat företagsklimatet pÄ nationell samt global nivÄ, vilket har resulterat i en allt mer komplex miljö för företagen. Detta har lett till ett ökat behov av anvÀndandet av strategi, och mer specifikt strategisk planering, för att kunna hantera detta faktum. Samtidigt har nÀringslivet i Europa gÄtt frÄn att mestadels bestÄ av stora koncerner till att bestÄ av en stor del smÄföretag. Strategisk planering som forskningsomrÄde riktar sig dock mestadels gentemot större företag och studier specifikt gjorda om smÄföretagens strategiarbete lyser med sin frÄnvaro. Bland de teorier vilka finns tillgÀngliga Àr det anmÀrkningsvÀrt att en majoritet av dem Àr genererade under 80- samt 90-talet vilket sÄledes innebÀr att deras nutida förankring bör ifrÄgasÀttas.

Bakgrund och problem: Offentliga verksamheter har historiskt sett funnit svÄrigheter i att de ofta harflera olika intressenter med motstridiga mÄl. DÄ det inte finns ett entydigt mÄl, finns det inget attmÀta prestationer mot, vilket gör det svÄrt att utforma ett formellt belöningssystem. Privataverksamheter sÀgs inte ha samma problem och dÀr Àr formella belöningar betydligt vanligare.Samtidigt har det kommit ny forskning pÄ senare tid som visar pÄ att den offentliga sektorn influerasallt mer av den privata. Ett exempel Àr hur bonussystem börjat utformats inom sjukvÄrden, enbransch som frÀmst skötts i offentlig regi i Sverige. DÄ offentliga verksamheter anses ha haft svÄrt attutforma ett belöningssystem, stÀllde vi oss frÄgan ifall Àgandeform inverkade pÄ de belöningar somges pÄ ett sjukhus.

Bakgrund och problem: Stora delar av den offentliga sektorn erbjuder tjÀnster och tenderar att vara arbetsintensiv, sÄledes Àr personalen och deras prestationer en avgörande faktor för kvaliteten och effektiviteten inom den offentliga sektorn. TillÀmpning av belöningssystem för att motivera medarbetarna till förbÀttrad prestation har traditionellt anvÀnts inom det privata nÀringslivet. Belöningssystem som formellt ekonomistyrningsverktyg har dock under senare tid börjat anvÀndas allt mer inom offentliga verksamheter. DÄ anvÀndningen ökar behövs en utökad kunskap om hur belöningssystem i offentlig sektor bör vara utformat för att undvika negativa konsekvenser vid implementering och anvÀndning. Belöningssystem och dess effekter i offentlig sektor Àr dock ett relativt outforskat omrÄde.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka matematiklÀrares uppfattningar om vilka styrkor och svÄrigheter elever inom autismspektrumtillstÄnd (AST) uppvisar betrÀffande problemlös-ning i matematik i Äk 6-9 och hur lÀrarna anser att undervisning kan bedrivas för att eleverna ska nÄ mÄlen inom omrÄdet i Äk 9.Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr kommunikativa processer Àr cen-trala i mÀnskligt lÀrande och utveckling (SÀljö, 2000). I det sociokulturella perspektivet Àr lÀrande en aspekt av all mÀnsklig verksamhet; i varje samtal, handling eller hÀndelse finns en möjlighet att erhÄlla nÄgonting som man kan anvÀnda sig av i framtiden. LÀrande blir i den meningen sÄledes vad individ och kollektiv tar med sig frÄn sociala situationer, genom inter-aktion mellan mÀnniskor och vad man brukar i framtiden. Initialt verkar kunskap i samspel mÀnniskor emellan och blir dÀrefter en del av den enskilde individen och hans eller hennes tÀnkande alternativt handling (ibid.).Metod: Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsansats, dÀr halvstrukturerade intervjuer har anvÀnts som datainsamlingsmetod. Intentionen med den metod som valts Àr att kunna beskri-va lÀrares egna uppfattningar om förutsÀttningar för lÀrande betrÀffande problemlösning i ma-tematik för elever med diagnos inom AST.

Idag satsar mÄnga nationer resurser pÄ att utveckla kulturella och kreativa nÀringar. Med en ökad kulturkonsumtion och ett skifte frÄn traditionell tillverkningsindustri till kunskapsekonomi, anser man att det Àr en viktig nÀring dÀr insatser kan skapa stora vÀrden. I Sverige finns myndigheter sÄ som TillvÀxtanalys, TillvÀxtverket och Vinnova, som har uppdraget att ge ett nationellt stöd till utveckling av dessa nÀringar. Enskilda regioner arbetar Àven med att utveckla nÀringarna regionalt. En god förutsÀttning för innovationer och tillvÀxt i regioner, Àr samverkan mellan olika omrÄden.

Bakgrund: Ortopedi ?r en kirurgisk specialitet som fokuserar p? skador och sjukdomar i r?relseorganen. Med en ?ldrande befolkning ?kar behovet av ortopedisk kirurgi. De vanligaste stora ortopediska ingreppen inneb?r en stor p?verkan p? kroppen och ?r ofta en operation med instrument som avger h?ga ljud.

Ambassaden som institution har en lĂ„ng tradition bakom sig och associeras med hög prestige. En frĂ„ga som mĂ„ste stĂ€llas Ă€r hur den traditionen fungerar i dagens samhĂ€lle? Är det dags att uppdatera formen för hur en ambassad förhĂ„ller sig till sin omgivning, och rentav i grunden ifrĂ„gasĂ€tta ambassadens roll? Vilka problem möter svenska och nordiska ambassader idag, och hur kan arkitekturen hjĂ€lpa till att handskas med dem? Vilken roll kommer ambassaden att spela de kommande decennierna, och hur kan arkitekturen bidra till dess utveckling?Ökande samarbete och rörlighet mellan vĂ€stlĂ€nder och framförallt EU-lĂ€nder innebĂ€r att ambassaderna fĂ„r allt ett större kulturellt och identitetsskapande uppdrag, i och med att de konsulĂ€ra uppgifterna minskar. I en vĂ€rld med mer och mer informellt utbyte mellan lĂ€nder i form av turism, affĂ€rskontakter, utbytes-studier m.m. fĂ„r den officiella diplomatin en nĂ„got förĂ€ndrad roll.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

OhÄllbar elavfallshantering Àr ett vÀxande globalt problem. Stora delar av vÀrldens elavfall skeppas idag till utvecklingslÀnder dÀr det dumpas pÄ soptippar. Fattiga mÀnniskor inom den informella sektorn lockas till dessa soptippar i hopp om att kunna Ätervinna vissa material som de sedan kan sÀlja för sin försörjning och överlevnad. TyvÀrr hanterar dessa informella aktörer ofta elavfallet med olÀmpliga och ohÄllbara metoder som resulterar i att giftiga kemikalier okontrollerat lÀcker ut och sprids. PÄ grund av bristande kunskap och utrustning utsÀtter dessa mÀnniskor dÀrmed bÄde sin egen hÀlsa samt miljön för stora risker och skador.

Bakgrund: Digitala verktyg blir alltmer förekommande i pedagogisk verksamhet. Surfplattan Àr ett av dessa verktyg som pÄ senare tid gjort debut i förskolan. Allt fler pedagoger ser surfplattan som ett anvÀndbart redskap i den pedagogiska verksamheten, ett verktyg som kan bidra till nya möjligheter i förskolans skapande och lÀrande aktiviteter. Syfte: Studiens syfte Àr att utveckla kunskap och fÄ ökad förstÄelse för vad som sker nÀr surf-plattan blir tillgÀnglig för smÄ barn (1-3 Är) i deras förskolemiljö. Studien syftar Àven till att fördjupa kunskapen om verktygets betydelse för en ökad delaktighet för barn i sÀrskilda be-hov.

OhÄllbar elavfallshantering Àr ett vÀxande globalt problem. Stora delar av vÀrldens elavfall skeppas idag till utvecklingslÀnder dÀr det dumpas pÄ soptippar. Fattiga mÀnniskor inom den informella sektorn lockas till dessa soptippar i hopp om att kunna Ätervinna vissa material som de sedan kan sÀlja för sin försörjning och överlevnad. TyvÀrr hanterar dessa informella aktörer ofta elavfallet med olÀmpliga och ohÄllbara metoder som resulterar i att giftiga kemikalier okontrollerat lÀcker ut och sprids. PÄ grund av bristande kunskap och utrustning utsÀtter dessa mÀnniskor dÀrmed bÄde sin egen hÀlsa samt miljön för stora risker och skador.

Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.