Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

Högskolans vÀrld har förÀndrats radikalt under det senaste decenniet. Hur viktiga idéer operationaliseras ligger i fokus för denna studie.Styrelsen för Institutionen Ekonomi och Företagande (IEF) pÄ Södertörns Högskola har hanterat olika frÄgor pÄ institutionsnivÄ frÄn och med att institutionen inrÀttandes 2004 fram till idag. DÀrutöver tillskrivs styrelsen formellt ansvariga för budgetarbetet, verksamhetsplanen samt utvecklingen av IEF som institution.Sedan 2007 har IEF:s styrelse definierat sÄdana frÄgor de vill prioritera de kommande Ären, vilka vi har analyserat och jÀmfört med vad som egentligen kom att prioriteras, bÄde före, under och efter 2007.För att skapa förstÄelse för organisationen och hur arbetet förÀndrats över tiden anvÀnds olika organisationsteoretiska perspektiv pÄ IEF:s styrelsearbete. Enligt en faktormodell frÄn Normann kan ett antal viktiga frÄgor/idéer identifieras, som pÄverkat styrelsearbetet över tiden. Normanns modell hjÀlper till att sortera vad som definierar en organisationsstruktur och hur denna pÄverkas över tid.

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevdemokratins möjligheter och begrÀnsningar genom intervjuer med elevers erfarenheter och upplevelser av inflytande pÄ en gymnasieskola, som erbjuder elever boende pÄ internat. Undersökningen av deras inflytande gÀllde Àven boendet.Uppsatsen bygger pÄ elevernas berÀttelser och pÄ observationer som gjorts under mina vistelser pÄ skolan. Valet av kvalitativa intervjuer gjordes för att göra undersökningen mer djupgÄende. Det var hur eleverna resonerade kring demokrati och inflytande som uppsatsen fokuserade. Tio informanter valdes frÄn olika nivÄer av utbildningen.Undersökningen sÀger inget om hur olika Äsikter fördelades bland skolans alla elever.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur elever i Är 4-6 sÄg pÄ sitt informella inflytande. Meningen var frÀmst att undersöka hur eleverna uppfattade sitt inflytande över arbetsformerna, innehÄllet i undervisningen samt vilka möjligheter och begrÀnsningar de hade i sitt informella inflytande.VÄr undersökning var av kvalitativ art, vi genomförde observationer och enskilda intervjuer. Vi har sammanlagt intervjuat 18 elever.VÄr undersökning visade att elevernas informella inflytande var begrÀnsat. Eleverna ansÄg att de hade inflytande över hur de skulle arbeta men inte över vad de skulle arbeta med. Eleverna tyckte att de genom att rÀcka upp handen eller att vÀlja stenciler hade inflytande.

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.

Syftet Àr att studera instrumentallÀrares syn pÄ hantering av elevers internalisering av musikaliska uttryck. Det sociokulturella perspektivet med fokus pÄ hur redskap pÄverkar internaliseringen Àr utgÄngspunkt för studien. Metoden utgörs av semistrukturerad intervju dÀr fyra formellt och reellt utbildade instrumentallÀrare som arbetar pÄ musik- eller kulturskola har intervjuats om vilka musikaliska uttryck de har i fokus i undervisningen och deras syn pÄ hur elever lÀr sig musikaliska uttryck. Resultatet visar att det finns flertalet olika redskap för att nÄ musikaliska uttryck, bland annat eleven sjÀlv, musiken som sÄdan och den sociala omgivningen. Det viktigaste musikaliska uttrycksmedlet Àr rytm i förhÄllande till tempo.

Studien Àr genomförd inom ramen för Magisterutbildning med inriktning pÄ Utbildningsledning 40 p, Karlstads universitet. Uppsatsen utgörs av en kartlÀggning av elevers möjligheter att pÄverka skolans förbÀttringsarbeten pÄ olika nivÄer. Metoden som anvÀnts för studien Àr intervjuer med fyra rektorer, fyra lÀrare och enkÀter med 85 elever i Är 5, Är 6 och Är 9. Intervjuer och enkÀter har genomförts pÄ tre skolenheter i tvÄ kommuner i Sydsverige. Resultatet visar pÄ att förbÀttringsarbeten Àr en stÀndigt pÄgÄende process, att formellt elevinflytande fungerar vÀl pÄ de undersökta skolorna.

Samarbete i nÀtverk Àr nÄgot som allt fler företag anammar. I en nÀtverkskonstellation med flera olika mÄl och viljor blir det alltmer viktigt att effektivisera samarbetet. Det behövs en annan syn pÄ effektiviteten, eller snarare ett komplement till den operativa nivÄn. För att snabbt kunna stÀlla om sin verksamhet för att tillfredstÀlla kunder krÀvs att organisationer Àr vÀl förberedda och har en uttÀnkt strategi för sitt handlande. Detta kan uttryckas som strategisk effektivitet.

I denna studie analyseras interaktionen mellan nÄgra elever i grupparbete samt instruktionens betydelse för formandet av dess villkor. ForskningsfrÄgorna belyser hur eleverna med hjÀlp av tal, gester och blickar interagerar med varandra, vilka mönster av kommunikation interaktionen visar, instruktionens betydelse och aspekter pÄ komplexa faktorer som omger grupparbete som arbetsform. TvÄ grupparbeten observeras med hjÀlp av videoinspelning som delvis kompletteras med ljudinspelning för att erhÄlla ett tillförlitligare analysmaterial. Grupperna bestÄr av fem Är 1 elever vardera. Resultatet visar pÄ att den information som lÀraren ger i förvÀg fÄr betydelse för hur eleverna interagerar.

Dagens tilltagande internationalisering och utvidgning av europeiska gemenskapen har medfört en ökning av antalet konkurser och andra insolvensförfaranden med anknytning till utlandet. Detta leder till problem dÄ mÄnga stater saknar lagstiftning som möjliggör en ÀndamÄlsenlig och effektiv förvaltning av internationella insolvensförfaranden. Den 31 maj 2002 trÀdde rÄdets förordning om insolvensförfaranden (insolvensförordningen) i kraft. Förordningen har som mÄl att sÀkra den inre marknadens goda funktion genom att effektivt och ÀndamÄlsenligt samordna de ÄtgÀrder som vidtas vid ett grÀnsöverskridande insolvensförfarande. Syftet med denna framstÀllning Àr att försöka utröna vilken skillnad insolvensförordningen innebÀr gentemot tidigare svensk konkursjurisdiktion.

Denna studie ger en inblick i hur fo?retag och utvecklare planerar och genomfo?r testning i SharePoint idag och hur dessa uppfattas; om det finns problematik med detta eller inte. Ma?nga faktorer spelar in pa? hur testning planeras in i projekt och dessa har underso?kts och diskuterats. Vidare prioriteras ocksa? testningen av utvecklarna sja?lva na?r det finns planerad testningstid och vilka faktorer som spelar in pa? detta kommer studien att behandla.

I denna studie har grundskollÀrare fÄtt beskriva ett besök med sina elever vid ett science-center. Data Àr samlade via en enkÀt. Arbetet syftar till att undersöka pÄ vilka sÀtt lÀrare engagerar en sÄdan informell lÀrandemiljö i sin undervisning och hur de fÄr besöket att bli en del av arbetet i klassrummet. Detta har gjorts genom att stÀlla frÄgor om hur lÀrare planerat, genomfört och följt upp ett besök. LÀrarna uttrycker att sciencecentret Àr en resurs för elever, men ocksÄ för lÀrare.