Syftet med den föreliggande studien har varit att undersöka hur utrymmet för och betydelsen av reflektion ser ut för individer med flexibelt arbete. En kvalitativ studieansats valdes och informationsmaterialet samlades in med semi-strukturerade intervjuer dÀr de intervjuade deltagarna bestod av sex chefer inom den privata servicebranschen. Informationsmaterialet bearbetades och analyserades pÄ kvalitativ vÀg och den övergripande slutsatsen som kunde dras utifrÄn studiens resultat var att arbetets innehÄll och villkor till stor del pÄverkar bÄde utrymmet för och betydelsen av reflektion dÀr det för denna studies respondenter företrÀdesvis innebar en ökad förekomst och betydelse av reflektion pÄ social och informell nivÄ..

VĂ„rt syfte med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att besvara följande frĂ„gestĂ€llningar:Vilka fördelar och nackdelar ser remissinstanserna med utredningens förslag?Är det nĂ„gra speciella omrĂ„den dĂ€r Ă„sikterna gĂ„r isĂ€r eller Ă€r liknande?Vilket stöd finns för utredningens förslag? Bakgrunden till att vi valt just detta Ă€mne Ă€r att sambandet mellan redovisning och beskattning Ă€r ett komplicerat omrĂ„de som Ă€r sammankopplat pĂ„ olika sĂ€tt..

Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.

Intresset av ekologisk kost och yrket som barnsko?tare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett ha?lsopedagogiskt perspektiv med fokus pa? fo?rskolan. Med hja?lp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka ekologisk mat pa? fo?rskolorna ur ett ha?lsopedagogiskt, na?rings- och ekonomiskt perspektiv.

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.

Syftet med studien har varit att kartlÀgga relationer mellan sponsorer och svenska ideella elitidrottsföreningar och hur dessa utvecklas över tid. En deduktiv studie anvÀndes för att besvara syftet med bÄde kvantitativa och kvalitativa inslag som Àr genomförd genom enkÀter och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att sponsorsamarbeten gÄr att ses som en livscykel dÀr relationerna förÀndras över tid. Framförallt ökar samarbetet och det blir högre ömsesidigt beroende mellan parterna. Relationen blir Àven mer informell, dÀr kommunikation sker mer informellt.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur detaljhandelsanstÀllda upplever det informella lÀrandet pÄ arbetsplatsen. För studien valdes en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter som Àr verksamma inom olika detaljhandelsföretag deltog i undersökningen. Resultaten visade att det informella lÀrandet sker kontinuerligt i det dagliga arbetet och Àr starkt förbundet med problemlösning, samarbete och laganda samt att tidsbrist minskar möjligheten till ett utvecklingsinriktat lÀrande. Bland de slutsatser som dragits av resultatet Äterfinns att den utökade kunskap som hÀmtas frÄn kollegor, leverantörer och kunder Àven leder till att individens yrkesstolthet och sjÀlvkÀnsla stÀrks..

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.

I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.

Bakgrund: I samband med att det inför höstterminen 1998 infördes krav pÄ betyget minst GodkÀnt i Àmnena matematik, svenska och engelska för elever som efter avslutad grundskola önskade söka till ett nationellt program pÄ gymnasiet har begreppet Grundskolans kÀrnÀmnen blivit vanligt. Begreppet förekommer sÄvÀl inom politiskt auktoritativ text som i texter producerade i lokala skolförvaltningar. Vardagligt Àr begreppet grundskolans kÀrnÀmnen eller kÀrnÀmnen i grundskolan legio och har en innebörd som skiljer sig frÄn gymnasiets kÀrnÀmnesbetydelse. Till skillnad frÄn i gymnasiet finns det inom grundskolan ingen formellt definierad innebörd av begreppet grundskolans kÀrnÀmnenSyfte: Genom att undersöka talet om grundskolans kÀrnÀmnen ville jag fÄ reda pÄ om, och i sÄfall hur det kan pÄverka, och vÀxelverka med annat tal som betonar det som anses vara mÄlen och syftet med grundskolan. Ambitionen var Àven att försöka förstÄ varför ett begrepp som Àr vÀl definierat inom gymnasieskolan till synes pÄ ?egen hand? blir tillrÀckligt potent att utgöra en diskursiv praktik med en annorlunda innebörd inom grundskolan.Metod: Det studerade materialet Àr hÀmtat frÄn text pÄ Internet.

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

Bakgrund Pensionerade m?n utg?r idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta bed?mer sin h?lsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan inneb?ra risker f?r att f?rlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket p?verkar m?lgruppens h?lsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och becoming kan anv?ndas f?r att f? en djupare f?rst?else f?r m?lgruppens h?lsa.