This thesis aims at studying representatives from three groups in the Egyptian society with an ethnographic method and with regards to their experiences, reflections and stories of the Egyptian revolution. The material of the thesis is based on ethnographic fieldwork and on interviews.The purpose of the study is to explore different themes in the informants? stories related to society, freedom, social justice, human values, peace and civility. The purpose is also to examine the informants' stories with emphasis on various informal learning processes that occurred in the Egyptian social change.The study finds that according to the informants a society should be characterized, among other things, by human values, social justice, non-violence and peaceful methods and approaches. Various informal learning processes involving both individual citizens and active members of civil society and NGO groups were found to be practiced to be able to accomplish these changes in the Egyptian society to create a better future.The degrees of involvement of the various learning processes not only reflect differences between informants regarding the social and cultural background.

Problem-formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sätter kommuner mål och hur följs de upp? Är sättet att fastställa mål och mätmetoder likartade eller finns det skillnader?Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mål och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv.Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. Primärdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras på olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp är organisationsstruktur, målstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking.Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sätt att styra sina verksamheter.Slutsats: Kommuner uppvisar både likheter och skillnader i sina sätt att fastställa mål och mätmetoder.

Avregleringar pa? den finansiella marknaden har lett till en o?kad konkurrens fo?r retailbanker och en miljo? da?r konsumenten har tillga?ng till ett bredare utbud av finansiella tja?nster. Bankerna har sva?rt att differentiera sig genom traditionella la?gpris- och produktdifferentieringstrategier och har i sto?rre utstra?ckning insett behovet av att prioritera en kundorienterad strategi i syfte att beha?lla en lojal kundbas. Studier visar att en kundorienterad organisation a?r mer bena?gen att leverera en framsta?ende servicekvalitet som resulterar i tillfredssta?llda kunder men forskarna har a?gnat mindre uppma?rksamhet a?t ekonomistyrningens utformning i syfte att fra?mja en kundorienterat arbetssa?tt inom organisationen.

FrÃ¥geställning: Hur gÃ¥r rekrytering, i organisationer med starka kulturer, till? Syfte: Syftet med studien är att utredaHur matchning mellan individen och organisationens kultur i organisationer med starka kulturer gÃ¥r till.Vilka praktiker vid anställningsintervjun som kan hämma och vilka som kan bidra till matchning mellan individen och organisationens kultur. Metod: Studien är kvalitativ litteraturstudie med ett hermeneutiskt ideal. Studien är abduktiv och kvalitativa semistrukturerade anonyma intervjuer genomförs. Objekt: Vittra Slutsats: I organisationer med starka kulturer kan rekrytering enligt matchningsmodellen skapa relationer där makt utövas och som omedvetet förstärker ojämlikheter.

Frågeställning: Hur hanterar företag sina informationsvägar utifrån ett informellt respektive formellt perspektiv? Har företag av olika storlek olika sätt att hantera sina informationsvägar? Syfte: Vårt primära syfte är att undersöka om teorin (som vi tolkat den med formella respektive informella informationsvägar) motsvarar verkligheten. Ett sekundärt syfte är att beskriva de mönster som där framkommer och eventuellt ge tips till företagen utifrån teorin. Metod: Då vi använder oss av den deduktiva metoden vill vi undersöka om de teorier vi funnit och framför allt de tolkningar vi gjort av dem, motsvarar verkligheten. Vi har gjort en kvalitativ studie med djupintervjuer .

Hur upplever tonårs föräldrar sitt föräldraskap i vårt allt mer individualiserade samhälle? Det senmoderna samhället präglas av vilsenhet och man ställs som människa inför många val som man ska ta ställning till. Detta gäller även dagens föräldraskap då familjen är i ständig förändring, inte minst när barnen befinner sig i tonårsperioden. Då vi i vår studie ville få en beskrivande skildring av föräldrarnas upplevelse av att vara tonårsförälder i dagens samhälle har vi valt att använda oss av kvalitativ metod. Studien bygger på tio intervjuer av tonårsföräldrar.

Anställda i det studerade kunskapsföretaget verkar undervärdera vikten av det ledarskap den formelle ledaren utövar. Detta har vi illustrerat med en egenhändigt konstruerad ?tonåringsmetafor?. Vidare har vi kommit till slutsatsen att informella ledare och en stark företagskultur är faktorer som på ett framgångsrikt sätt kan komplettera ovan nämnda ledarskap..

Att fo?retag arbetar ha?rt med att sta?rka sitt varuma?rke a?r ingen hemlighet men a?ven ideella fo?reningar arbetar aktivt med sitt varuma?rke. Problemet fo?r ideella fo?reningar a?r att de inte la?ngre kan fo?rlita sig pa? biljettfo?rsa?ljning och medlemskap utan mer ma?ste fo?rlita sig pa? sponsorers finansiering. Avsaknaden av ett tydligt varuma?rke bidrar till att ideella fo?reningar idag inte fa?r maximal sponsring.

Vår avsikt med denna studie var att undersöka och jämföra relationen mellan hur lärare tolkar begreppet elevinflytande samt hur de beskriver att de arbetar med elevinflytande i praktiken. Undersökningen genomfördes med kvalitativ forskningsansats med ostrukturerad enkät som datainsamlingsmetod. Enkäterna besvarades av 20 stycken lärare som är verksamma inom grundskolans tidigare  år. Resultatet visade att begreppsuppfattningen ser relativt lika ut hos pedagogerna och innefattar både formellt och informellt inflytande, med störst fokus på det informella inflytandets betydelse för lärandet. Hur lärare arbetar med elevinflytande ser olika ut men beskrivs främst genom formella beslutsprocesser i form av klassråd.

Sammanfattning Uppsatsen titel: Affärsänglar ? Värdefulla för företagen? Seminariedatum: 28 januari 2003 Ämne: Magisteruppsats i redovisning 10 p. Författare: Caroline Karlsson Annette Nilsson Handledare: Hans Landström Företag: Aspiro AB, Galenica AB, Ludesi AB Fem nyckelord: Affärsängel, informella investerare, venture capital-företag, entreprenörskap, värde Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrÃ¥n företagens perspektiv besvara följande frÃ¥geställningar: Vilken form av arbete utför affärsänglarna inom företagen och innebär detta att värde tillförs?  Tar företagen verkligen tillvara pÃ¥ de eventuella värden som affärsänglarna medför och om sÃ¥ är fallet pÃ¥ vilket sätt?  Finns det möjlighet för företagen att ta tillvara pÃ¥ affärsänglarnas egenskaper pÃ¥ ytterligare sätt och i sÃ¥ fall hur? Metod: I uppsatsen använder vi en kvalitativ metod med företagande av fallstudier. Vi har i fallföretagen genomfört personliga intervjuer.

Det här är en undersökning över hur studenternas kontaktnätverk ser ut i samband med deras kandidatuppsats. Med uppsatsen vill jag förbättra kunskapen om studenters kommunikationsnätverk. Följande frågor har använts: Hur ser studenters kontaktnätverk ut under deras kandidatuppsats? Vilka människor diskuterar studenter sina kandidatuppsatser med? Hur viktig är kommunikationen med dessa människor? På vilket sätt är dessa människor viktiga? När är dessa människor viktiga under uppsatsen (början, mitten, slut)? Hur viktiga är de formella respektive informella kontakterna för studenterna? Frågorna besvarades av studenter inom Biblioteks- och informationsvetenskap via en webbenkät. Studenterna har haft kontakt med en handledare, en kontaktperson, en opponent och några ytterligare personer.

Syftet med uppsatsen är att analysera ledarskapet i den ideella organisationen Friskis&Svettis med avseende på incitament för formella och informella ledare samt hur dessa ledare motiveras. Författarna vill även jämföra olika lokala Friskis&Svettisföreningar för att se om det finns några skillnader i dessa avseenden. I uppsatsen har sekundär data i form av litteratur om ledarskap och motivation samt dokument gällande Friskis&Svettis legat till grund för studien. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval där vi avgränsat oss till tre Friskis&Svettisföreningar i Stockholmsområdet.

Vi vill genom denna studie av revisionsbranschen öka förståelsen för hur organisationskontexten bidrar till det kunskapsintensiva företagets möjlighet att dra nytta av den kunskap som medarbetarna besitter genom intern kunskapsspridning, med fokus på en projektstruktur där arbetet utförs i team. Vi har utifrån teorier försökt definiera begreppet kunskap. Kunskapens vikt i företagets jakt på konkurrensfördelar har också rätts ut utifrån tillgängliga teorier. Vi har också redogjort för organisationsstrukturens, framförallt projektorganisationens, förmåga att underlätta kunskapsspridning och hur kommunikation och sammansättning av team bidrar till detta. Studien har utifrån kvalitativa, semistrukturerade intervjuer införskaffat empiri från företag inom den kunskapsintensiva branschen.

Denna studie underso?ker den enskilda fo?retagarens syn pa? skatteverket och o?vriga fo?retagare inom restaurangbranschen samt hur dessa pa?verkar fo?retagarnas insta?llning till skattefusk. Tidigare studier visar att kontroll och sanktioner har en motsatt effekt pa? medborgarnas samarbetsvilja. Sa?ledes genomfo?rdes denna studie med avsikt att underso?ka vilken inverkan ovan na?mnda relation har pa? samarbete, tillit, samt na?tverk av relationer ur ett fo?retagarperspektiv.

ABSTRAKTSyftet med uppsatsen var att undersöka hur fritidslärare synliggör informellt lärande påfritidshem för elever, föräldrar och övriga pedagoger i skolan samt att bringa reda i omfritidslärare har informellt lärande med som grundtanke i den dagligafritidshemsverksamheten.I arbetet ges en beskrivning av bakgrunden till fritidshemmets framväxt ochlitteraturstudier om tidigare forskning om informellt lärande. Undersökningengenomfördes med en kvalitativ ansats genom intervjuer med sex yrkesverksammafritidslärare.I det resultat som uppdagades framgick svårigheten att synliggöra det omätbarainformella lärandet för elever då stora barngrupper och liten personalstyrka ger mindretid för framför allt det enskilda samtalet men även för samtal i mindre grupper. Detframgick även att fritidslärarna anser att en god föräldrakontakt genom dagliga samtalvid hämtning och lämning samt att närvara vid skolans föräldramöten är det mestbetydelsefulla i synliggörandet av det informella lärandet för föräldrarna. Det blev äventydligt att fritidslärarna anser att de har svårt att synliggöra sin verksamhet och lärandetsom sker där för andra lärarkolleger på skolan då de har liten gemensam tid.Sammantaget underströk samtliga fritidslärare vikten av deras närvaro i barngruppen ochi att vara ett stöd i barnens lärande men att det behövs tid till detta. Alla fritidslärarebetonade vikten av samtalets betydelse i detta arbete.