Problem-formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sätter kommuner mål och hur följs de upp? Är sättet att fastställa mål och mätmetoder likartade eller finns det skillnader?Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mål och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv.Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. Primärdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras på olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp är organisationsstruktur, målstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking.Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sätt att styra sina verksamheter.Slutsats: Kommuner uppvisar både likheter och skillnader i sina sätt att fastställa mål och mätmetoder.

Avregleringar pa? den finansiella marknaden har lett till en o?kad konkurrens fo?r retailbanker och en miljo? da?r konsumenten har tillga?ng till ett bredare utbud av finansiella tja?nster. Bankerna har sva?rt att differentiera sig genom traditionella la?gpris- och produktdifferentieringstrategier och har i sto?rre utstra?ckning insett behovet av att prioritera en kundorienterad strategi i syfte att beha?lla en lojal kundbas. Studier visar att en kundorienterad organisation a?r mer bena?gen att leverera en framsta?ende servicekvalitet som resulterar i tillfredssta?llda kunder men forskarna har a?gnat mindre uppma?rksamhet a?t ekonomistyrningens utformning i syfte att fra?mja en kundorienterat arbetssa?tt inom organisationen.

FrÃ¥geställning: Hur gÃ¥r rekrytering, i organisationer med starka kulturer, till? Syfte: Syftet med studien är att utredaHur matchning mellan individen och organisationens kultur i organisationer med starka kulturer gÃ¥r till.Vilka praktiker vid anställningsintervjun som kan hämma och vilka som kan bidra till matchning mellan individen och organisationens kultur. Metod: Studien är kvalitativ litteraturstudie med ett hermeneutiskt ideal. Studien är abduktiv och kvalitativa semistrukturerade anonyma intervjuer genomförs. Objekt: Vittra Slutsats: I organisationer med starka kulturer kan rekrytering enligt matchningsmodellen skapa relationer där makt utövas och som omedvetet förstärker ojämlikheter.

Frågeställning: Hur hanterar företag sina informationsvägar utifrån ett informellt respektive formellt perspektiv? Har företag av olika storlek olika sätt att hantera sina informationsvägar? Syfte: Vårt primära syfte är att undersöka om teorin (som vi tolkat den med formella respektive informella informationsvägar) motsvarar verkligheten. Ett sekundärt syfte är att beskriva de mönster som där framkommer och eventuellt ge tips till företagen utifrån teorin. Metod: Då vi använder oss av den deduktiva metoden vill vi undersöka om de teorier vi funnit och framför allt de tolkningar vi gjort av dem, motsvarar verkligheten. Vi har gjort en kvalitativ studie med djupintervjuer .

Anställda i det studerade kunskapsföretaget verkar undervärdera vikten av det ledarskap den formelle ledaren utövar. Detta har vi illustrerat med en egenhändigt konstruerad ?tonåringsmetafor?. Vidare har vi kommit till slutsatsen att informella ledare och en stark företagskultur är faktorer som på ett framgångsrikt sätt kan komplettera ovan nämnda ledarskap..

Vår avsikt med denna studie var att undersöka och jämföra relationen mellan hur lärare tolkar begreppet elevinflytande samt hur de beskriver att de arbetar med elevinflytande i praktiken. Undersökningen genomfördes med kvalitativ forskningsansats med ostrukturerad enkät som datainsamlingsmetod. Enkäterna besvarades av 20 stycken lärare som är verksamma inom grundskolans tidigare  år. Resultatet visade att begreppsuppfattningen ser relativt lika ut hos pedagogerna och innefattar både formellt och informellt inflytande, med störst fokus på det informella inflytandets betydelse för lärandet. Hur lärare arbetar med elevinflytande ser olika ut men beskrivs främst genom formella beslutsprocesser i form av klassråd.

Sammanfattning Uppsatsen titel: Affärsänglar ? Värdefulla för företagen? Seminariedatum: 28 januari 2003 Ämne: Magisteruppsats i redovisning 10 p. Författare: Caroline Karlsson Annette Nilsson Handledare: Hans Landström Företag: Aspiro AB, Galenica AB, Ludesi AB Fem nyckelord: Affärsängel, informella investerare, venture capital-företag, entreprenörskap, värde Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrÃ¥n företagens perspektiv besvara följande frÃ¥geställningar: Vilken form av arbete utför affärsänglarna inom företagen och innebär detta att värde tillförs?  Tar företagen verkligen tillvara pÃ¥ de eventuella värden som affärsänglarna medför och om sÃ¥ är fallet pÃ¥ vilket sätt?  Finns det möjlighet för företagen att ta tillvara pÃ¥ affärsänglarnas egenskaper pÃ¥ ytterligare sätt och i sÃ¥ fall hur? Metod: I uppsatsen använder vi en kvalitativ metod med företagande av fallstudier. Vi har i fallföretagen genomfört personliga intervjuer.

Det här är en undersökning över hur studenternas kontaktnätverk ser ut i samband med deras kandidatuppsats. Med uppsatsen vill jag förbättra kunskapen om studenters kommunikationsnätverk. Följande frågor har använts: Hur ser studenters kontaktnätverk ut under deras kandidatuppsats? Vilka människor diskuterar studenter sina kandidatuppsatser med? Hur viktig är kommunikationen med dessa människor? På vilket sätt är dessa människor viktiga? När är dessa människor viktiga under uppsatsen (början, mitten, slut)? Hur viktiga är de formella respektive informella kontakterna för studenterna? Frågorna besvarades av studenter inom Biblioteks- och informationsvetenskap via en webbenkät. Studenterna har haft kontakt med en handledare, en kontaktperson, en opponent och några ytterligare personer.

Syftet med uppsatsen är att analysera ledarskapet i den ideella organisationen Friskis&Svettis med avseende på incitament för formella och informella ledare samt hur dessa ledare motiveras. Författarna vill även jämföra olika lokala Friskis&Svettisföreningar för att se om det finns några skillnader i dessa avseenden. I uppsatsen har sekundär data i form av litteratur om ledarskap och motivation samt dokument gällande Friskis&Svettis legat till grund för studien. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval där vi avgränsat oss till tre Friskis&Svettisföreningar i Stockholmsområdet.

Vi vill genom denna studie av revisionsbranschen öka förståelsen för hur organisationskontexten bidrar till det kunskapsintensiva företagets möjlighet att dra nytta av den kunskap som medarbetarna besitter genom intern kunskapsspridning, med fokus på en projektstruktur där arbetet utförs i team. Vi har utifrån teorier försökt definiera begreppet kunskap. Kunskapens vikt i företagets jakt på konkurrensfördelar har också rätts ut utifrån tillgängliga teorier. Vi har också redogjort för organisationsstrukturens, framförallt projektorganisationens, förmåga att underlätta kunskapsspridning och hur kommunikation och sammansättning av team bidrar till detta. Studien har utifrån kvalitativa, semistrukturerade intervjuer införskaffat empiri från företag inom den kunskapsintensiva branschen.

ABSTRAKTSyftet med uppsatsen var att undersöka hur fritidslärare synliggör informellt lärande påfritidshem för elever, föräldrar och övriga pedagoger i skolan samt att bringa reda i omfritidslärare har informellt lärande med som grundtanke i den dagligafritidshemsverksamheten.I arbetet ges en beskrivning av bakgrunden till fritidshemmets framväxt ochlitteraturstudier om tidigare forskning om informellt lärande. Undersökningengenomfördes med en kvalitativ ansats genom intervjuer med sex yrkesverksammafritidslärare.I det resultat som uppdagades framgick svårigheten att synliggöra det omätbarainformella lärandet för elever då stora barngrupper och liten personalstyrka ger mindretid för framför allt det enskilda samtalet men även för samtal i mindre grupper. Detframgick även att fritidslärarna anser att en god föräldrakontakt genom dagliga samtalvid hämtning och lämning samt att närvara vid skolans föräldramöten är det mestbetydelsefulla i synliggörandet av det informella lärandet för föräldrarna. Det blev äventydligt att fritidslärarna anser att de har svårt att synliggöra sin verksamhet och lärandetsom sker där för andra lärarkolleger på skolan då de har liten gemensam tid.Sammantaget underströk samtliga fritidslärare vikten av deras närvaro i barngruppen ochi att vara ett stöd i barnens lärande men att det behövs tid till detta. Alla fritidslärarebetonade vikten av samtalets betydelse i detta arbete.

Det finns ett stort stöd för tesen att om mål i en organisation skall påverka anställdas prestationer, måste det föreligga ett engagemang för målen. Mindre utforskat är dock målstyrning och dess effekter på motivationen att göra goda prestationer under en nedläggningssituation. Den kunskap som finns visar på svårigheterna att skapa motiverade anställda, på grund av oro för negativa konsekvenser till följd av nedläggningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare med olika grad av engagemang för målen, upplevde ett målstyrningsprogram under en nedläggningssituation, där målstyrningen innebar en höjning av målen. Syftet är även att studera hur målstyrningsprogrammet påverkade de anställdas formella respektive informella prestationer samt arbetsrelaterade anspänning.

Denna uppsats är en C-uppsats i socialt arbete. Syftet med uppsatsen är att förstå och beskriva hörselskadades situation avseende högskolestudier. Fyra specifika frågeställningar har formulerats: - Hur ser tillgängligheten ut, hur ser de formella mötena ut, hur ser de informella mötena ut och på vad sätt inverkar hörselskadan?Studien har en kvalitativ ansats med hermeneutiska inslag. Intervjuer har gjorts med sex hörselskadade som berättat om sina upplevelser kring sin egen studiesituation.

Forskare visar inte entydiga resultat vad avser sambandet mellan formella styrningsmodeller och ökad prestation i företaget. Trots detta så pekar mycket på att informell styrning kan fungera så länge företaget befinner sig i födelsefasen men i takt med att företaget växer och interaktionerna för ledningen blir fler uppkommer det behov av formalisering. I problemdiskussionen kommer det fram att ledningen inte kan förlita sig helt åt hållet på formella verktyg utan måste skapa en balans mellan de informella och formella verktygen där de samspelar i en harmoni med varandra, vilket i sin tur leder till en lyckad styrmodell. Vi ville skapa en inblick i hur småföretag i tillväxtfasen arbetar med att balansera den formella och informella styrningen i sitt arbete. För att kunna realisera vår undersökning valde vi att göra två fallstudier.

BakgrundI bakgrunden redogörs för barns utevistelse på förskolan och utemiljöns påverkan på deras lärande och samspel. Tidigare forskning visar på att utomhusmiljön måste inbjuda barnen till stimulans, utmaningar och kreativitet. I läroplanen (1998 rev 2010, s. 9) står det att barnen ska få möjligheten att utveckla sitt kunnande om bygg och konstruktion med hjälp av olika sorters material.SyfteSyftet med utvecklingsarbetet är att förändra utomhusmiljön på en förskolegård. I studien kommer återvinningsmaterial att användas.