Sök:

Sökresultat:

597 Uppsatser om Informella möten - Sida 22 av 40

Hur leker barn med ett begrÀnsat gemensamt verbalt sprÄk? : En studie om hur barn med ett begrÀnsat gemensamt sprÄk hittar vÀgar runt det verbala sprÄket för att leka.

Studien har gjorts pÄ en avdelning pÄ en förskola som till stor del bestÄr av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begrÀnsat gemensamt verbalt sprÄk leker utifrÄn ett barnperspektiv. För att komma nÀrmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fÀltanteckningar och informella samtal med pedagogerna pÄ avdelningen. Studien utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.

Synligt sprÄklÀrande i en ny tid : En fallstudie frÄn Förskoleklass till Äk 2

 UtifrÄn tvÄ pedagogiska metoder Verkstadsarbetet och Datorn som pedagogiskt verktyg Àr syftet med studien att söka svar pÄ frÄgorna om hur elevers sprÄklÀrande synliggörs samt vilka förutsÀttningar som ges för elevers sprÄklÀrande. Studien Àr en fallstudie med etnografisk ansats. Vid datainsamlingen anvÀndes triangulering och de datainsamlingstekniker som anvÀndes var deltagande observationer, informella samtal med bÄde elever och lÀrare samt en fokusgruppintervju med lÀrare. Resultatet visar att elevernas sprÄklÀrande synliggörs genom olika typer av samtal, i analoga lÀspraktiker, i analoga skrivpraktiker, i digitala lÀspraktiker och i digitala skrivpraktiker. Studien visar vidare att ett stort antal förutsÀttningar, inom olika omrÄden, ges för elevers sprÄklÀrande.

KvalitetssÀkring av informationsflöde för att förebygga arbetsskador

Den hÀr uppsatsen har genomförts i samarbete med Zinkgruvan Mining AB. Gruvantillhör Lundin Mining Corporation som Àr en snabbvÀxande zinkkoncern. Företaget satsarmycket pÄ sÀkerhet som resulterade i att Zinkgruvan hade en bra arbetsskadeutvecklingt.o.m. 2004 som var det bÀsta Äret nÄgonsin. Men tyvÀrr 2005 bröts fallande tendens ocharbetsskadorna steg tvÄ Är i rad och har fördubblats i slutet av 2006 jÀmfört med 2004.

Individen bakom beskedet - En kvalitativ studie av chefens upplevelse av uppsÀgningsprocessen

Arbetsmarknaden i Sverige har, likt övriga vÀrlden, pÄverkats av den finanskris som inleddes under 2008. Detta har medfört att fler i ansvarspositioner stÀlls inför beslutet att sÀga upp medarbetare. Syftet med undersökningen Àr att öka förstÄelsen för uppsÀgarens upplevelser av att genomföra uppsÀgningar. Rapportens övergripande problemstÀllning Àr hur upplever uppsÀgaren sin situation i uppsÀgningsprocessen och vilka förvÀntningar riktas mot honom/henne? För uppsÀgaren finns det ocksÄ en informell sida av hans/hennes yrkesmÀssiga position vilket mynnar ut i underfrÄgan hur pÄverkas uppsÀgarens informella sida av hans/hennes yrkesmÀssiga position och vilka kÀnslor Àr förknippade med uppsÀgningsprocessen för uppsÀgaren? Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr och intervjuer genomfördes med fem personer som sagt upp anstÀllda pÄ grund av arbetsbrist under 2008.Resultatet av studien visar att organisationsstrukturen avgör vilken position uppsÀgaren har samt vilka pÄverkansmöjligheter han/hon har i uppsÀgningsprocessen.

Beslutsprocessen : En fallstudie rörande tvÄ beslut i offentlig verksamhet: ersÀttningsmodell och uppdragsmodell

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera hur Àrenden bereds och beslutas inom tvÄ landstingsorganisationer. Fyra forskningsfrÄgor har vi stÀllt oss: 1) aktualisering av ett Àrende för att bli föremÄl för ett formellt beslut, 2) den formella och informella beredningen av ett aktualiserat Àrende, 3) faktorer som pÄverkar det slutgiltiga beslutets kvalitet och innehÄll, 4) formella krav pÄ Àrendeberedningen.En kvalitativ fallstudie av tvÄ hÀndelsekedjor har genomförts dÀr teorier kring beslutsprocessen har studerats för att ta reda pÄ vilka faktorer som Àr av central betydelse i beslutsprocessen. Genom att jÀmföra hur beredningen inför beslut gÄr till i empirin med teorier om beslutsprocessen har analys av tvÄ beslut genomförts - ersÀttningsmodell och uppdragsmodell.AvgrÀnsningen var att studera beslutsprocessen pÄ förvaltningsnivÄ frÄn uppdrag till beslut. Slutsatser Àr att det finns olika sÀtt som Àrenden aktualiseras inom offentlig verksamhet, vilket visar pÄ att makten över dagordningen kan ses som delad mellan politikerna och tjÀnstemannaledningen. I de fall politikerna har en uttalad vilja att driva Àrenden har de ocksÄ makt att göra det.

"Det respektfulla bemötandet" : En studie om medarbetares uppfattningar av tvÄ kompetensutvecklingsinsatser samt metoderna för dessa.

SammanfattningI kunskapssamhÀllets nuvarande form Àr kompetensutveckling ett dominerande begrepp i sammanhang för vuxnas lÀrande. Kompetensutvecklingsinsatser kan ses som ett av de sÀtt genom vilket lÀrande sker för organisation, verksamhet och individ. Dock finns ingen given relation mellan en kompetensutvecklingsinsats och lÀrande. Kompetensutveckling Àr ett sÀtt att utveckla verksamheten och medarbetarnas lÀrande. Detta sker bÄde med formella och informella insatser utifrÄn varierande syften samt mÄl.UtvÀrderingar undersöker ofta resultaten och medarbetarnas utveckling genom lÀrande samt kunskap i relation till avsatt mÄl för kompetensutvecklingsinsatsen utifrÄn ett företagsperspektiv.

Hur grundskollÀrare beskriver samarbete med ett science-center och vad det kan tillföra undervisningen i naturvetenskap

I denna studie har grundskollÀrare fÄtt beskriva ett besök med sina elever vid ett science-center. Data Àr samlade via en enkÀt. Arbetet syftar till att undersöka pÄ vilka sÀtt lÀrare engagerar en sÄdan informell lÀrandemiljö i sin undervisning och hur de fÄr besöket att bli en del av arbetet i klassrummet. Detta har gjorts genom att stÀlla frÄgor om hur lÀrare planerat, genomfört och följt upp ett besök. LÀrarna uttrycker att sciencecentret Àr en resurs för elever, men ocksÄ för lÀrare.

Manlig dominans och benÀgenhet att anvÀnda vÄld : ett genusperspektiv pÄ krishantering

Den hÀr studien Àr ett bidrag till forskning om hur genus pÄverkar beslutsfattande i kris. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om graden av manlig dominans i parlamentet pÄverkar benÀgenheten för en vÄldsinriktad krishantering. Manlig dominans, demokrati och korruption samt staters benÀgenhet att anvÀnda vÄld verkar hÀnga ihop, men med komplexa samband och relationer.Som teoretisk ram anvÀnds genusforskning frÄn frÀmst kritiska maskulinitetsstudier. Homosocialt kapital Àr en viktig valuta för politiker, dels för att kunna klara av situationer av osÀkerhet, dels av pragmatiska skÀl för att bygga politiska nÀtverk. Militariserad maskulinitet visar pÄ graden av militarism i samhÀllet och kopplar detta till normen om hegemonisk maskulinitet.

?Storyn? och ?Cocktailpartyt? : En kvalitativ jÀmförelse av Max och SaltÄ Kvarns miljö- och hÄllbarhetskommunikation

SYFTE: Uppsatsens syfte Àr att undersöka drivkrafterna bakom företags miljö- och hÄllbarhetskommunikation. Vi vill Àven visa pÄ betydelsen av trovÀrdighetsfrÄgan i relation till kommersiella intressen och hur den pÄverkar kommunikationen. Studien fokuseras till Max och SaltÄ Kvarns avsÀndarperspektiv med avsikt att jÀmföra och kontrastera hur företagen kommunicerar sina miljöidentiteter.TEORETISK RAM: Den teoretiska ramen bygger pÄ CSR, Miljöidentitet och Miljö- och hÄllbarhetskommunikation med begreppen trovÀrdighet, transparens och tonalitet. METOD: JÀmförande fallstudie och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner pÄ företagen. SLUTSATSER: Max och SaltÄ Kvarns olika utgÄngslÀgen Àr den största bidragande orsaken till skillnaderna mellan företagens miljö- och hÄllbarhetskommunikation och pÄverkar bÄde drivkrafterna samt miljöidentiteternas utformning.

Statligt KontrollÀgande : En jÀmförelse mellan företag inom Skogsbranchen

Arbetsmarknaden i Sverige har, likt övriga vÀrlden, pÄverkats av den finanskris som inleddes under 2008. Detta har medfört att fler i ansvarspositioner stÀlls inför beslutet att sÀga upp medarbetare. Syftet med undersökningen Àr att öka förstÄelsen för uppsÀgarens upplevelser av att genomföra uppsÀgningar. Rapportens övergripande problemstÀllning Àr hur upplever uppsÀgaren sin situation i uppsÀgningsprocessen och vilka förvÀntningar riktas mot honom/henne? För uppsÀgaren finns det ocksÄ en informell sida av hans/hennes yrkesmÀssiga position vilket mynnar ut i underfrÄgan hur pÄverkas uppsÀgarens informella sida av hans/hennes yrkesmÀssiga position och vilka kÀnslor Àr förknippade med uppsÀgningsprocessen för uppsÀgaren? Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr och intervjuer genomfördes med fem personer som sagt upp anstÀllda pÄ grund av arbetsbrist under 2008.Resultatet av studien visar att organisationsstrukturen avgör vilken position uppsÀgaren har samt vilka pÄverkansmöjligheter han/hon har i uppsÀgningsprocessen.

Hur leker barn med ett bgrÀnsat gemensamt verbalt sprÄk? : En studie om hur barn med ett begrÀnsat gemensamt sprÄk hittar vÀgar runt det verbala sprÄket för att leka

Studien har gjorts pÄ en avdelning pÄ en förskola som till stor del bestÄr av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begrÀnsat gemensamt verbalt sprÄk leker utifrÄn ett barnperspektiv. För att komma nÀrmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fÀltanteckningar och informella samtal med pedagogerna pÄ avdelningen. Studien utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.

BetydelsebÀrare av Skolkulturer

Ett flertal studier har pÄvisat det sociala stödets betydelse för Àldres hÀlsa och vÀlmÄende. Denna studie syftar till att beskriva Àldre personers upplevelser av socialt stöd samt utforska i vilken omfattning Àldre personer erfar sig ha stöd av familj, vÀnner, föreningar och andra sociala grupper samt samhÀllet. Studien genomförs med hjÀlp av djupintervjuer av Àldre personer över 80 Är, boende i Oskarshamns kommun. De Àldre finner socialt stöd frÄn familj och vÀnner vara viktigt, dÄ det bland annat innebÀr trygghet, glÀdje, tillit och gemenskap. Informanterna uppger sig ha ett stort stöd frÄn familj och vÀnner vilket anses betyda mycket för deras vÀlmÄende.

Suicidprevention : - En kvalitativ fallstudie pÄ nationell och lokal nivÄ ur ett intersektionellt perspektiv.

Mellan 1300-1500 personer avlider varje Är i Sverige till följd av sjÀlvmord. Det innebÀr att betydelsefulla medmÀnniskor och viktiga samhÀllsresurser försvinner. Denna studie undersöker det sjÀlvmordsförebyggande arbetet pÄ nationell och lokal nivÄ i Sverige. Den kvalitativa undersökningen har skett genom textanalys av en nationell rapport med nio suicidpreventiva strategier. Rapporten har tagits fram pÄ regeringens begÀran.

Årsredovisning eller intuition: leverantörers informationsanvĂ€ndning vid kreditbedömning av nya och befintliga kunder

Externredovisningen har flera primÀra mÄlgrupper och kreditgivare Àr en av dessa. SmÄföretagande leverantörer Àr enligt mÄnga de största kreditrisktagarna och Àr dessutom oprioriterade fordringsÀgare. Det Àr dÀrför mycket viktigt att de hÄller sig informerade om och Àr observanta pÄ kundernas ekonomiska stÀllning. FÄ företag har trots detta sÀllan nÄgon uttalad strategi för sin kreditförsÀljning. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken omfattning Ärsredovisningen anvÀnds som underlag vid kreditbedömning i befintliga respektive nya affÀrsrelationer utifrÄn kreditgivares (leverantörers) perspektiv i smÄföretag.

Politisk styrning i kommuner : Fallet Norrköpings kommun

Bakgrund: Vi bor alla i en kommun och tar dagligen del av den kommunala servicen. Vi fÄr vÄra sopor hÀmtade, vi har fungerande vatten och avlopp, vÀgarna underhÄlls, barnen har tillgÄng till dagis- och skolverksamhet och vÄra Àldre har tillgÄng till Àldreomsorg. MÄlet med den kommunala verksamheten Àr att producera service/nytta inom omrÄden som anses vara gemensamma angelÀgenheter för oss kommuninnevÄnare. För att Ästadkomma detta finns gemensamma resurser i form av skattemedel, avgifter och statsbidrag. Men hur styrs dÄ denna omfattande verksamhet som berör oss alla i sÄ stor utstrÀckning?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utforska begreppet politisk styrning inom kommunalverksamhet för att pÄ sÄ vis öka den allmÀnna kunskapen kring politisk styrning och hur den verkar i den kommunala kontexten.Genomförande: Studien har baserats pÄ personliga intervjuer med högt uppsatta politiker och tjÀnstemÀn inom Norrköpings kommun.Resultat: Den politiska styrningen kan förstÄs som dels en formell politisk styrning dels en informell politisk styrning.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->