Sökresultat:
988 Uppsatser om Informell pćverkan - Sida 12 av 66
Den informella högskolereformen? : En explorativ fallstudie om högskolereformers pÄverkan pÄ anstÀllda inom högskolesektorn
This is a case study that explores the ways in which implemented university reforms have affected employees in the higher educational sector. Previous research within the research field has mainly focused on policy related consequences of the reforms. This is why a study that brings attention to the ways the reforms have affected employees is sorely needed.The aim with the study is to examine whether there is a discrepancy between formal changes and the ways the employees experience them. The study is based on interviews with 8 lecturers from two universities and the material is analyzed mainly through sociological neo-institutional theories, such as Richard Scott?s theory of the three pillars within an informal institution and Helmke and Levintskys theory of the relationship between formal and informal institutions.The results show that there is a discrepancy between the formal changes and the ways employees perceive them.
Vad innebÀr hÀlsa och att vara hÀlsosam? : En kvalitativ studie om a?tta gymnasieelevers uppfattningar om ha?lsa och att vara ha?lsosam samt hur media pa?verkar deras syn pa? ha?lsa och att vara ha?lsosam
Media a?r idag en stor del av va?rt samha?lle och har genom den teknologiska utvecklingen fa?tt en stor marknad och har kommit till att bli en stor del av va?r vardag. Hur vi pa?verkas av media och den sociala kontexten sker hela tiden, medvetet och omedvetet pa? olika sa?tt. Syftet i studien a?r att underso?ka gymnasielevers uppfattningar om hur media pa?verkar deras syn om ha?lsa och att vara ha?lsosam.Utifra?n en fenomenografisk ansats i metoden, som syftar till att hitta olika uppfattningar om ett fenomen, har eleverna i studien besvarat en skrivuppgift med o?ppna fra?gor da?r eleverna besvarat dessa med egna beskrivningar kring varje fra?ga.
LÀrande och kompetensutveckling i arbetslivet : förskollÀrares syn pÄ kompetensutveckling
Syftet med studien Àr att undersöka vad förskollÀrare har för uppfattningar om kompetensutveckling. Detta Àr viktigt eftersom verksamhetens kvalitet Àr i hög utstrÀckning beroende av pedagogernas kompetens. FrÄgestÀllningarna i min undersökning Àr: hur ser pedagogerna pÄ sin egen kompetensutveckling samt vilka möjligheter upplever pedagogerna att de har att utveckla sin kompetens? Jag har valt att göra en kvalitativ studie med intervju som forskningsmetod. I bearbetning och tolkning av resultatet har jag anvÀnt mig av tvÄ metoder för intervjuanalys - meningskoncentrering och meningskategorisering.
Complexity Leadership: En analys av ledarskap och dynamiska nÀtverk
Undersökningens syfte Àr att förklara hur chefer agerar vid ledningsdrivna och
vid spontant uppkomna förÀndringsinitiativ i en organisatorisk miljö dÀr det
finns informella nÀtverk av specialiserade kompetenser.
Arbetet kombinerar en kvalitativ ansats för att utforska och beskriva chefers
ledarskapsmetoder genom djupintervjuer med en kvantitativ undersökning i
enkÀtform riktat mot chefer och Àven mot deras medarbetare med
specialistkompetens.
Studiens slutsats Àr att de undersökta cheferna har metod och förmÄga att skapa
goda förutsÀttningar för förÀndring samt att stötta samverkan och innovation i
informella nÀtverk inom den lokala enhetens kontext. Cheferna saknar dock god
förmÄga och metodik för att kunna utöka detta till att omfatta och inverka pÄ
företagets nyttoskapande som helhet.
ĂverensstĂ€mmer lĂ€rarnas förĂ€ldrasamverkan med förĂ€ldrarnas förvĂ€ntningar
VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att se om lÀrarnas förÀldrasamverkan överrensstÀmmer med förÀldrarnas förvÀntningar. Detta gör vi för att fÄ en fördjupad kunskap om vikten av ett bra samarbete mellan hem och skola. Vi menar pÄ att det Àr vi tillsammans som mÄste arbeta för att uppnÄ bÀsta möjliga resultat för vÄra elever. Tidigare forskning visar pÄ att förÀldrarna har en betydelsefull roll i sina barns framgÄngar i skolan och att det Àr viktigt med ett ömsesidigt förtroende mellan hem och skola. För att nÄ vÄrt syfte med undersökningen vÀljer vi att göra kvalitativa intervjuer med lÀrare och förÀldrar.
SprÄk enar mÀnniskor, musik enar sjÀlar : Förskolepedagogers syn pÄ det musiska lÀrandet i förskolan
Den hÀr uppsatsen innehÄller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som Àr inriktad pÄ hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modellÀsare. Den analysmetod som tillÀmpas Àr en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de bÄda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem Ät. Samtidigt framtrÀder ett flertal likheter mellan de bÄda texternas sprÄkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..
N?R D?DEN BLIR ETT VAL. En allm?n litteratur?versikt om sjuksk?terskans upplevelser och attityder kring patienter som ?nskar d?dshj?lp
Bakgrund: Under de senaste tio ?ren har assisterat d?ende och eutanasi varit ett v?xande
fenomen som spridit sig i v?rlden. Det finns l?nga listor p? krav hos patienten f?r att det skall
genomf?ras och kraven kan skilja sig utifr?n i vilket land det ?ger rum. Argument om
att varje individ har r?tt till sin egen autonomi och ska f? best?mma ?ver sitt eget s?tt att d?
tas ofta upp i debatter om d?dshj?lp ska legaliseras eller inte.
FRĂ N TRĂSKO TILL LACKSKO : En studie om folkmusikaliskt lĂ€rande innanför och utanför musikutbildningar
Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.
IntranÀt frÄn ett anvÀndarperspektiv : riktlinjer att följa vid en implementering
Today, an Intranet is an important way for a company to share information. An Intranet has become a company?s way to communicate within the organisation. This communication is important, especially when the company is going through changes. In order for a project to succeed, the employees must support it.
Sja?lvsta?ndig instudering : nÀr jag studerade in Euge?ne Ysay?e Sonata No. 2 fo?rsta satsen
Mitt projekt har handlat om att ta steget till att bli mer sja?lvsta?ndig vid instuderingen av nya stycken. Att va?ga go?ra saker utan la?rarens hja?lp och lita pa? sin egen intuition och kunskap. Jag valde att arbeta med stycket Sonat no.
Ma?ltiden ska vara en gla?djens upplevelse - en kvalitativ intervjustudie : A?ldres tankar och upplevelser kring sin ma?ltidssituation pa? va?rd- och omsorgsboendet
Bakgrund: Ma?ltiden a?r central fo?r en ma?nniskas fysiska och psykiska va?lma?ende. Malnutrition a?rett vanligt problem i den a?ldre populationen.Syfte: Att underso?ka hur personer boende pa? tva? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n upplever sin ma?ltidsmiljo? samt hur det egna behovet av egenva?rdssto?d och inflytande mo?ts under ma?ltiden utifra?n faktorerna fysisk och social ma?ltidsmiljo?, hja?lpmedel, egenva?rd och sja?lvbesta?mmande.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. A?tta informanter pa? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n intervjuades, informanterna valdes genom ett strategiskt urval.
Sk?rmfri f?rskola - En litteraturstudie om sk?rmanv?ndningens p?verkan p? f?rskolebarns utveckling och l?rande.
Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r
f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar
eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i
f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det
neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till
sk?rmanv?ndning.
Mellan tystnad och f?rnekelse - En enk?tstudie ?ver socionomers upplevelser av tystnadskultur och rasism p? arbetsplatsen
Syftet med denna studie ?r att kartl?gga i vilken utstr?ckning tystnadskultur f?rekommer p? socionomers arbetsplatser och att unders?ka vita och icke-vita socionomers upplevelser av tystnadskultur n?r det g?ller rasism p? arbetsplatsen. M?let med studien ?r att bidra med kunskap om eventuella skillnader bland socionomers upplevelser och strategier samt att lyfta fram tystnadskulturens p?verkan i professionella sammanhang. F?r att unders?ka detta har vi till?mpat en kvantitativ metod och skickat ut en webbaserad enk?tstudie riktad till utbildade socionomer i hela Sverige.
Europeisk patentrÀtt i förÀndring
Efter mÄnga Ärs kompromissande kommer ett Europeiskt patent med enhetlig verkan (EU-patent) att införas. Tillsammans med skapandet av en enhetlig domstol, kallad Unified Patent Court (UPC), kommer EU-patentet sÀkerstÀlla en enhetlig patentrÀttslig tillÀmpning i alla deltagande lÀnder. I denna uppsats görs först en genomgÄng av vad EU-patent respektive patent enligt The European Patent Convention (EPC-patent) innebÀr och hur tvister hanteras. Sedan förs en diskussion kring skillnaderna och deras pÄverkan pÄ ett fiktivt företag inom bilsÀkerhetsbranschen.EU-patentet kommer materiellt inte sÀrskilja sig i nÄgon större utstrÀckning frÄn det nuvarande EPC-patentet. De stora skillnaderna kommer istÀllet att vara den förenklade ansökningsprocessen, minskade kostnader och det geografiska skyddsomfÄnget.
Minsökning med obemannad autonom undervattensfarkost och syntetisk apertursonar
Arbetet undersöker vilken militÀr nytta en obemannad autonom undervattensfarkost med syntetisk apertursonar tillför vid sökning efter sjöminor. Genom systemanalys jÀmförs obemannad autonom undervattensfarkost och syntetisk apertursonar mot ett referenssystem för minsökning som finns i försvarsmakten. Referenssystemet Àr en fjÀrrstyrd undervattensfarkost med minjaktsonar. Resultatet med arbetet redovisas som slutsatser och rekommendationer utifrÄn de grundlÀggande förmÄgorna; verkan, uthÄllighet, rörelse och skydd samt systemets effektivitet vid minsökning..