Den traditionella redovisningen har sin utgångspunkt i industrisamhället och när vi nu befinner oss i informationssamhället motsvarar inte den redovisningen längre intressenternas efterfrågan på information. Intern kommunikation är av allra största väsentlighet i bolag och i organisationer, om inte den fungerar kan inte välgrundade beslut fattas. Men vad ligger bakom de interna kommunikationssvårigheterna angående den information ekonomiska rapporter ger? Ett av praktikfallen som vi har tagit upp i studien belyser den här problematiken, där ledamöter i ABB:s styrelse inte fick beslutsrelevant information. Inte ens finanschefen fick närvara vid viktiga möten, utan det var endast VD:n som kommunicerade med styrelsen. Uppsatsens syfte är att skapa en ökad förståelse för de faktorer som ligger bakom de kommunikationssvårigheter som finns gällande informationen i de ekonomiska rapporterna. Vi har valt att behandla endast svenska aktiebolag. Vårt förhållningssätt i studien är förståelseorienterat och utgår från litteratur som behandlar kommunikation, organisation och ekonomi.

Nilsson, P. (2005). Which manager qualities can be related to a health promotive leadership? A questionnaire study among managers at hospitals. (41 p.)AbstractPeople?s working life and individual health can be seen as strongly related to each other because people spend the most of their adult lives at their places of work.

Mellanchefer är värdefulla när förändringar ska genomföras i en organisation. Dock är mellanchefers roll komplex och dessa tvingas ofta hantera konflikterande förväntningar, vilket kan orsaka problem i förändringsarbetet. Denna studie undersöker hur mellanchefer i en organisation som Posten arbetar för att hantera konflikterande förväntningar. Fyra roller beskrivs, genom vilka mellanchefer ger bidrag till förändringsprocesser. Rollkonflikt kan uppstå, om konflikterande förväntningar ställs på individen.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som ger medarbetare välbefinnande ochpositiva känslor på arbetsplatsen. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sexmedarbetare på fyra bank- och försäkringskontor i mellersta Sverige. Resultatet analyseradesmed hjälp av tidigare forskning samt teorier.Resultatet visar att det som skapar positiva känslor och välbefinnande i stor grad är relationer,dels med kollegor men också med kunder. Positiva känslor kan ha en väldigt högspridningsförmåga bland kollegor, kunder och i organisationen. Det visade också att det ärviktigt att det finns en balans mellan arbetsliv och privatliv samt mellan krav och kontroll.

TitleSystems, Stability and Power. The Discourse of Information in Organizing Knowledge.AbstractThe aim of this Master's thesis is to inquire into the consequences of an unequal distribution of power between information discourses in the field of knowledge organisation. A deconstruction of Jennifer Rowley's and John Farrows introductory textbook Organizing Knowledge from 2000 is related to the major discourses of information in LIS. Questions posed in this study are: What meaning is ascribed to information in the material studied? Which information discourses are given a dominant position? Which are excluded? and: How does this affect the construction of the library and information science student's identity, in relation to practices of knowledge organisation? The theoretical framework is provided by Ernesto Laclau's and Chantal Mouffe's theory of discourse and combined with techniques for text analysis originating from the work of Norman Fairclough.The analysis reveals a strong domination of a cognitive discourse of information that underlines the importance of information systems for the organisation of knowledge.

Syftet med följande arbete är att undersöka och analysera vilka specialpedagogiska insatser som är vanligt förekommande i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivsvårigheter i årskurs tre utifrån ett helhetsperspektiv. Helhetsperspektivet delar vi upp i individ-, grupp- och organisationsnivå för att djupare kunna studera hur ett sådant synsätt förekommer och kan främjas. Arbetet inleds med en genomgång av forskning inom läs- och skrivsvårigheter samt möjliga arbetssätt. Det tar även upp riktlinjer kring åtgärdsprogrammets utformning ur ett helhetsperspektiv. I resultatet ställer vi resultatet från våra intervjuer mot den senare tidens forskning. Vi tar reda på vanligt förekommande insatser vid läs- och skrivsvårigheter i årskurs tre och analyserar huruvida dessa insatser tas upp i åtgärdsprogrammet ur helhetsperspektivet individ, grupp och organisation.

Informationssäkerhet uppnås med hjälp av skyddsåtgärder. Det finns tre typer, administrativa, logiska och byggnadstekniska skyddsåtgärder. Administrativa skyddsåtgärder är skyddsåtgärder av administrativ typ, det vill säga regler och rutiner för vilka arbetsmoment som måste utföras och hur. Dessa regler och rutiner återfinns främst i en organisations informationssäkerhetspolicys och riktlinjer. Administrativa skyddsåtgärder kan fungera som ett komplement till logiska skyddsåtgärder men även som fristående skyddsåtgärder.

Syftet med uppsatsen är att utifrån kvalitativ data synliggöra perspektiv på genus och könsstereotyper, i kombination med organisation. Empirin utgår från fyra informanters perspektiv på dessa frågor, med utgångspunkt från deras egen arbetssituation. Grunden i intervjuerna har varit hur informanterna ställer sig till det faktum att de befinner sig i minoritet könsmässigt på arbetsplatsen och hur detta påverkar arbetssituationen, samt vad som gjort att de valt att bryta könsmönstret i ett annars segregerat arbetsliv.Teorin tar sin utgångspunkt i skapandet av kön och genus i kombination med organisation. Samt lyfts en diskussion kring avvikelse som utgår från Erving Goffmans begrepp stigma.Resultaten visar att informanterna varit medvetna om sin minoritetssituation, både i positiv och också i negativ bemärkelse. Mestadels anser de dock att de kunnat ingå som en del av gruppgemenskapen.

Vårt syfte med denna uppsats är att skapa förståelse dels för hur lågkonjunkturen påverkar ledarskapet och dels för vilka organisatoriska förändringar som lågkonjunkturen har bidragit till för ett företag i ekonomisk nedgång.Vi har använt oss utav en kvalitativ undersökningsstrategi och gjort en fallstudie av Scania. Vi har utfört semi-strukturerade intervjuer med hjälp utav en intervjuguide. Vi har haft en hermeneutisk tolkningsansats där vi har haft som mål att skapa förståelse för hur ledarskap påverkas av lågkonjunkturen.                  Vi har presenterat vår empiri i två kapitel. I kapitel IV tas empirin upp i form av ett imaginärt personalmöte och i det efterföljande kapitlet analyseras empirin med hjälp av vår teoretiska referensram.      Scanias organisation har påverkats i hög grad av lågkonjunkturen exempelvis har antalet skift reducerats och den totala arbetstiden har minskat. Inom Scania satsas det nu väldigt mycket på utbildning och kompetensutveckling.

Presentation av säljledaren och dennes roll i en försäljningsorganisation. Argumentation för att säljledaren skall arbeta aktivt tillsammans som coach med säljarna ute på fält..

Syfte: Att få en djupare förståelse för vilka problem som finns med det arbetsplatsförlagda lärandet för byggelever på gymnasieskolans byggprogram. De frågeställningar som jag har arbetat för att få besvarat i min undersökning är: 1. Vilka problem finns med hur handledarskapet ser ut på byggföretagen?2. Vilka problem finns med matchningen mellan gymnasieskolans teoretiska undervisning jämfört med det som eleven får utföra?Metod: Studien är genomförd som en kvalitativ undersökning där data samlats in genom personliga intervjuer med chefer och handledare på byggföretag.Resultat: Det framgår i studien att handledarna oftast är outbildade inom handledarskapet och att detta med stor sannolikhet är relaterat till att handledarutbildning inte efterfrågas från skolans sida och att relevant information om handledarutbildningar inte tillhandahålls gentemot byggföretagen. Samtidigt finns ett problem i att byggarbetsplatserna har tidsbrist, vilket kan yttra sig i att även om man försöker arbeta med god pedagogik så finns inte tiden för detta alla gånger. Hur man ska göra för att överkomma detta framgår inte i studien.

I resultaten från en enkätundersökning, utförd av SACO år 2006, framkom att många av de anställda på Migrationsverket var missnöjda med verkets ledning. Migrationsverket har även fått en stor del negativ kritik i media under de senaste åren. Detta har väckt ett intresse för vilka faktorer som kan påverka anställdas förtroende för ledningen inom organisationer och vilken betydelse detta förtroende egentligen har. Syftet med studien var att göra en översikt över, samt en analys av, befintliga förklaringsmodeller för vad som kan ligga till grund för en arbetsgrupps inställning till ledningen inom en organisation. Syftet var vidare att sammanställa och analysera befintliga förklaringsmodeller över vilken betydelse arbetsgruppens inställning till ledningen kan ha för de anställda samt organisationen.

I resultaten från en enkätundersökning, utförd av SACO år 2006, framkom att många av de anställda på Migrationsverket var missnöjda med verkets ledning. Migrationsverket har även fått en stor del negativ kritik i media under de senaste åren. Detta har väckt ett intresse för vilka faktorer som kan påverka anställdas förtroende för ledningen inom organisationer och vilken betydelse detta förtroende egentligen har. Syftet med studien var att göra en översikt över, samt en analys av, befintliga förklaringsmodeller för vad som kan ligga till grund för en arbetsgrupps inställning till ledningen inom en organisation. Syftet var vidare att sammanställa och analysera befintliga förklaringsmodeller över vilken betydelse arbetsgruppens inställning till ledningen kan ha för de anställda samt organisationen.

Ett vägprojekts stomme byggs upp av besluts- och samrådsprocesser, där resultaten av förstudierna diskuteras. Syftet med en samrådsprocess är att alla aktörers åsikter och kunskaper ska tas med i det underlag av information, som behövs för att de olika inblandadeparterna ska kunna fatta ett beslut.Uppsatsens syfte var att undersöka hur besluts- och samrådsprocessen för ett vägprojekt, E4:ans delsträcka mellan Uppsala-Läby, gick till och att föra fram vad som kunde ha gjorts bättre. Studien utfördes genom en kvalitativ metod med en analys av material från Vägverketsarkiv, den tillhörande Miljökonsekvensbeskrivningen och genom intervjuer av de olika aktörerna.Min teoretiska utgångspunkt har varit aktörsanalyser och dess principer, samt teori om olika utföranden av samhällsplanering.Resultatet visade att besluts- och samrådsprocessen har varit bristande i demokrati och hänsynstagande av de olika aktörernas åsikter, har varit dåligt från projektörens, i det här fallet Vägverkets, sida. Vägverket har genomfört projektet utifrån dess egna preferenser och har i stort sett inte givit några kompromisser till de andra aktörerna. Allmänheten känner sig missnöjda och besvikna, det var många som drabbades hårt av vägens sträckning.Kommunerna och Länsstyrelsen fick känslan av att det har pågått en informell process hos Vägverket som har varit avgörande för det tagna beslutet om vägens dragning..

I nutidssamhället har människors död förpassats till den professionella sfären. Studiens syfte var att belysa aspekter av döden med utgångspunkt från erfarenheter, som personer vilka yrkesmässigt konfronteras med död och döende har. En kvalitativ ansats valdes då förståelse för hur man påverkades av arbetet söktes. Frågeställningarna berörde arbetssituationer som aktiverade egna starka känslor, förhållningssätt inför det dagliga mötet med död och döende samt yrkets inverkan på tankar om egen och anhörigas död. Sju personer inom olika yrkeskategorier som möter människors död i form av döende, döda och/eller anhöriga deltog.