Hur ett land organiserar sitt utbildningsväsende är en stor och viktig fråga. I de flesta länder finns en kombination av allmänna och privata skolor. Förhållandet mellan dessa två alternativ varierar länderna emellan. Sverige har haft ett väldigt lågt antal fristående skolor i ett internationellt perspektiv. Detta medför att en undersökning av de svenska förhållandena är motiverad.

Hur ett land organiserar sitt utbildningsväsende är en stor och viktig fråga. I de flesta länder finns en kombination av allmänna och privata skolor. Förhållandet mellan dessa två alternativ varierar länderna emellan. Sverige har haft ett väldigt lågt antal fristående skolor i ett internationellt perspektiv. Detta medför att en undersökning av de svenska förhållandena är motiverad.

Syftet med examensarbetet är att få en förståelse för hur den tid som enhetschefer (enhetschefer inom omsorg och rektorer) ägnar åt administrativt arbete påverkar deras ledarskap. Studien utförs på uppdrag av fackförbundet Vision och Lärarförbundet eftersom de menar att enhetscheferna har en viktig roll i organisationen. Tidigare forskning visar att enhetschefer i offentlig förvaltning har en stor administrativ arbetsbörda, vilket hindrar dem från att fokusera på sitt ledarskap och ge stöd till medarbetarna. Enhetschefers situation är dessutom utsatt, då de måste hantera krav från många olika håll. I denna studie utfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer på enhetschefer i Göteborgs Stad.

Statistik från Arbetsmiljöverket visar att arbetsskador orsakade av stress ökar.I Folkhälsorapport från 2001 kan man läsa att anställda inom kommuner och landsting har haft en särskilt negativ hälsoutveckling under 1990-talet. Ett ökat antal omorganisationer, ofta i kombination med besparingar och neddragning av personal torde ha bidragit till vissa former av ohälsa. Lärare och personal inom vård och omsorg har troligen upplevt de största förändringarna, eftersom man bytt arbetsgivare. Vård- och omsorgspersonal har delvis bytt till halvprivat verksamhet. Vissa har gått från landstings- till primärkommunala anställningar.

Parker utgör med sina gröna lungor en kontrast till stenstaden och är en ovärderlig resurs för storstadsmänniskan för att finna avkoppling, ro och stimulans. För att kunna erbjuda detta krävs att parkerna upplevs som trygga. Frågan om vad som skapar känslan av trygghet är komplex men en av de viktigaste faktorerna är att parken upplevs som befolkad. För att attrahera besökare krävs att parken är välskött med en gestaltning som utstrålar omsorg i kombination med intressanta, lekfulla och stimulerande, gärna ?gröna? aktiviteter. För att kunna skapa detta behöver landskapsarkitekter, politiker och tjänstemän bli medvetna om problemställningarna och de möjligheter till gestaltningslösningar som påverkar upplevelsen av trygghet. Teoridelen baseras på information och studier som behandlar trygghet i offentliga utemiljöer.

Stress och otillräcklighet upplevs av allt fler yrkesverksamma inom vård och omsorg idag. Lång tids stress ökar risken för en rad olika besvär och sjukdomstillstånd och därmed också risken för långvariga sjukskrivningar. Sjuksköterskeyrket som profession innebär många olika potentiella stressfaktorer på arbetsplatsen då det är ett yrke som efterfrågar hög kompetens, samarbete i många olika situationer, ständig tillgänglighet och emotionellt engagemang. I ICN:s etiska kod anges att ?Sjuksköterskan sköter sin hälsa så att förmågan att ge vård inte äventyras?.

Sjukfrånvaron, framförallt bland kvinnor inom den offentliga/kommunala sektorn, fortsätter att öka och var femte chef inom äldreomsorgen är sjukskriven, varav de flesta är långtidssjuk-skrivna. Utvecklingen mot en plattare kommunal organisation har skapat en ny slags mellanchef , den så kallade områdeschefen, med egen budget och eget personalansvar. Trenden har inneburit utökade ansvarsområden, allt större enheter att leda och fler arbetsuppgifter. Anmälningarna av stressrelaterade sjukdomar ökar generellt inom kommunal omsorg vilket är en av anledningarna till att Arbetsmiljöverket genomfört en landsomfattande tillsynsinsats i 70 av landets kommuner och som visar att en stor andel av kommunernas enhetschefer utsätts för psykisk överbelastning pga. stor arbetsmängd.

Denna uppsats belyser sjuksköterskors emotionella arbete inom den psykiatriska slutenvården. Den syftar till att undersöka hur sjuksköterskan organiserar det egna emotionella arbetet i förhållande till patienten och se vilka förutsättningarna är för att det emotionella arbetet ska kunna utföras på ett konstruktivt och funktionellt sätt, så att det gynnar både sjuksköterskan och patienten. Vidare önskar studien se vilka emotionella redskap som sjuksköterskan har att tillgå för att kunna hantera det emotionella arbetets betungande delar. Uppsatsen utgår från Hochschilds (1983) teoretiska ramverk om emotionellt arbete samt studier och litteratur av andra som applicerat detta på vård och omsorg. Denna studie bygger på intervjuer av elva sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga människors upplevelser av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), samt att beskriva hur sjukdomen påverkar livskvaliteten. Vidare var syftet att beskriva artiklarnas kvalitet utifrån den metodologiska aspekten urval.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga artiklar, som söktes i databaserna Cinahl och PubMed via Högskolan i Gävle. Sökorden som användes var: Inflammatory bowel disease, Quality of life, Chronic disease, Experience och Adolescents. Sökningarna var begränsade inom publiceringsåren 2009 - 2013.Huvudresultat: De unga människorna upplevde många olika besvärande symtom som sågs som ett hinder till ett ?normalt? liv, och symtomen visade sig ha ett samband med ungdomarnas sömnkvalitet samt ångest och depression.

På en minnesmottagning på ett universitetssjukhus i mellersta Sverige förs det en diskussion om att sjuksköterskan ska träffa patienten vid uppföljande besök efter att demensdiagnos delgivits. Det finns idag inga lokala riktlinjer för vad som skulle ingå i ett sådant besök. Inom andra medicinska specialiteter finns redan rutinen med uppföljande besök hos sjuksköterska och det är uppskattat bland patienter.I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom framgår bland annat att vården ska vara personcentrerad och att anhöriga ska få stöd. Syftet med föreliggande studie var att belysa hur personer med demenssjukdom och deras anhöriga upplever sin situation.Metoden som valdes var forskningsöversikt. Inkluderade artiklar skulle handla om mild till måttlig demens och övervägande om Alzheimer.

Barnfilmen har länge haft en undanskymd plats inom filmteori. Man har tidigare intresserad sig för den i termer av ideologisk påverkan eller pedagogisk nytta alternativt onytta, men intresse för frågor som rör mer specifika textmekanismer har hittills dröjt. En sådan fråga är, exempelvis, hur barnfilmen konstruerar eller implicerar sin egen åskådare. Med tanke på att motsvarande problema¬tik har dragit till sig många barnlitteraturforskares intresse, är det märkligt att en liknande omsorg inte har uppstått inom barnfilmstudier.Mot denna bakgrund, är denna studies syfte att utforska några samtida animerade barnfilmtexter för att förstå hur de relaterar sig till en tilltänkt publik. Filmerna i fokus är Shrek (Andrew Adamson, Vicky Jenson, 2001), The Incredibles (Brad Bird, 2004), Shark Tale (Bibo Ber¬geon, Vicky Jenson, Rob Letterman, 2004) och Madagascar (Eric Darnell, Tom McGrath, 2005).

Organisationer måste kunna hantera förändringar eftersom de hela tiden påverkas av förändringar av både intern och extern karaktär. Det är viktigt att organisationer kontinuerligt utvecklar sitt förändringsarbete med hjälp av erfarenheter och lärdomar från sina tidigare genomförda förändringar. Tidigare forskning kring förändringsarbete visar på att kontinuerliga uppföljningar och kommunikation är viktiga faktorer för att uppnå effektiva förändringar. En brist på forskning inom detta område har också uppmärksammats varför vi har valt att studera detta närmare. Syftet med denna studie är därför att utveckla en metod för hur en organisation kan gå tillväga med kontinuerliga uppföljningar av förändringsarbeten.

Bakgrund:Sjuksköterskans roll vid humanitära insatser i kris- och katastrofområden har rötter långt bak i tiden. Intresset för internationellt arbete är stort och sjuksköterskan har en viktig och ansvarsfull uppgift. Många olika motiv finns för att delta i ett humanitärt arbete, bland annat viljan att bidra och utföra ett meningsfullt arbete, en professionell utmaning och önskan om personlig utveckling genom att verka i en annan kultur och uppleva något annat. Arbete ställer dock höga krav på kompetens och en rad olika förmågor som t.ex. ledar- och organisationsförmåga, samarbete och flexibilitet.

Syfte: Uppsatsens mål har varit att tydliggöra läsningen i några ungdomars vardag och framförallt i deras skolgång. Syftet har varit att förklara hur elever, som är långsamma eller otillräckliga i sin läsning, upplever gymnasiets yrkesinriktade program. Aktuella frågeställningar var således: Vad är det som lässvaga elever upplevt som svårt på gymnasiet? På vilket sätt har lässvårigheterna format ungdomarnas skolgång? På vilket sätt kan man stödja elever som är lässvaga? Metod: Kvalitativa öppna intervjuer med sju gymnasieelever på de yrkesinriktade programmen Barn och fritid samt Vård och omsorg.Teori: Målet har varit att redovisa en så verklighetsnära bild av gymnasieelevernas läsning som möjligt, vilket gjort att undersökningen varit inspirerad av en livsvärldsfenomenologisk ansats.Resultat: De intervjuade ungdomarna har i flera fall upplevt att det är läsningen som man ägnar sig åt i skolan som inte fungerat. Sex av de intervjuade har sagt att de läser långsamt, vilket i flera fall har fått till följd att de inte hunnit med det som förväntats av dem.

Övergången mellan gymnasiesärskolan och arbetslivet är det undersökningsproblem som fokuseras i denna studie. Syftet är att studera olika aktörers uppfattningar om samverkan mellan skola och arbetsliv. Skolan, Studievägledare, Kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har alla del i denna process. Hur samverkar man kring elever som går ut gymnasiesärskolans nationella program för att möjliggöra att de kan nå, få och behålla ett arbete?För att analysera det empiriska materialet har använts Nirjes normaliseringsprincip och Antonssons studie om stödets betydelse i allmänhet och metoden supported employment i synnerhet.Jag har valt en fenomenografisk orienterad studie med målsättningen att få en förståelse för hur skolan och de olika aktörerna tolkar sitt uppdrag ? att förbereda och möjliggöra för eleverna att få ett arbete.