Abstract Titel: Viktiga vardagsmöten - om pedagogens yrkesetiska ansvar i mötet med förskolebarnen. (Important everyday encounters - Teachers Ethical Responsibilities during contact with Preschool children.) Författare: Anette Nilsson Bakgrund: Fokuserar på ?det nära? mötet med barnet, ansvaret i yrkesrollen, i vilka situationer pedagogen kan ställas inför val som utgör etiska dilemman, samt om betydelsen av den vuxnes personliga erfarenhet som redskap i förskolevardagen. Dessutom tas upp vad som är skrivet i styrdokument och i lärares yrkesetiska regler. Problemområdet: Etik och ansvar i mötet med förskolebarnen Syfte: Att undersöka hur pedagogerna tänker om etik, etisk och professionellt ansvar, om viktiga faktorer i mötet med barnen i vardagen samt om betydelsen av tidigare erfarenheter. Frågeställningar: Vad anser pedagogen vara viktigt i bemötandet av barnen? Hur tänker pedagogen om professionellt respektive privat ansvar? Vilka etiska konflikter/dilemman uppfattar pedagogen som svåra? Hur beskriver pedagogen förhållandet mellan egna erfarenheter (bakåt i livet) och sitt handlande i vardagen i verksamheten på förskolan? Metod: Intervjuer med förskollärare i två steg - en skriftlig och en med hjälp av ljudupptagning.

Introduktion: Många myopa patienter alternerar idag sin korrektion mellan glasögon och kontaktlinser. Att skifta mellan dessa tva korrektionsformer har sedan länge varit känt att orsaka ett ökat krav pa ackommodation och konvergens på nära håll, vilket kan leda till problem vid närarbete for patienten. I teorin beräknas endast patienter med myopi -4,00 D eller mer vara drabbade av detta ökade krav.Metod: 20 personer (5 man och 15 kvinnor) deltog i studien och delades in i tva lika stora grupper. En med myopi ?-4,00 D med medelålder 25,8?}5,3 år och refraktionsfel -6,33?}1,33 D.

Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet är att synliggöra olika utvecklingstendenser i utbildningens framväxt och att beskriva de ?kritiska perioder? som finns i utbildningens historia. Med ? kritiska perioder? avses i detta sammanhang perioder som inneburit att utbildningen diskuterats och förändrats.

Ett bostadsköp är oftast den största investering som görs i ett hushåll. Det är en komplicerad och mycket informationskrävande process. För att minska riskerna för felaktiga beslut och långsiktiga konsekvenser krävs att köparen införskaffar information inom många olika områden, såsom ekonomi, juridik och byggteknik. Är köparen dessutom förstagångsköpare har denne ingen erfarenhet från ett tidigare köp, vilket ökar risken för felaktiga beslut.Syftet med denna uppsats är att undersöka informationsbehovet för förstagångsköpare av småhus samt undersöka vilken typ av information de anser är viktigast.I uppsatsen har vi använt oss av en kvantitativ datainsamling med flera kvalitativa inslag. För att utreda problemet valdes en webbenkätundersökning med öppna och slutna frågor.

Syftet med denna C-uppsats är att undersöka socialarbetares egna upplevelser i det sociala arbetet med fokus på uppdraget i arbetet och hur detta formas samt vilket handlings¬utrym¬me socialsekreterarna har. Våra frågeställningar är: 1.) Var upplever socialsekreterarna att deras uppdrag kommer ifrån och hur ser uppdraget ut? Finns det flera uppdragsgivare? 2.) Upplever socialsekreterarna att de själva har möjlighet att påverka/forma uppdraget? 3.) Ser socialsekreterarna någon motsättning mellan klienters och organisationens intressen? 4.) Vilka hinder och möjligheter ser socialsekreterarna i sitt arbete?Vi har intervjuat fem socialsekreterare inom olika delar av socialtjänstens Individ- och familje¬omsorg i Göteborg. Som teoretisk referensram har vi socialkonstruktionism samt symbolisk interaktionism samt begreppet handlingsutrymme. Uppsatsen tar upp olika aspekter av det sociala arbetet, dess uppdrag och mål samt hur socialsekreterare anser att dessa formas i samspel mellan organisation, socialsekreterare och klient.

Läkemedel är substanser som framställs för att påverka levande organismer. De är biologiskt aktiva och sprids i miljön i oförändrad form eller som metaboliter. Läkemedlen är ofta anpassade för att motstå biologisk nedbrytning vilket innebär att de kan finnas kvar i miljön under lång tid. De godkända läkemedelssubstanser som finns i Sverige idag har bristfälliga data om dess påverkan på miljön vilket innebär att försiktighet bör iakttas vid hantering och kassation av läkemedel. Överladdade beredningsformer varav ett exempel är Turbuhaler® (pulverinhalatorer) innehåller betydande restmängder av aktivt läkemedel även efter att alla deklarerade doser har förbrukats.

Syftet med studien är att se hur begreppet handledning med fokus mot handledningssamtalens innehåll, form och funktion uttalas, konstrueras och legitimeras av förskollärarstudenter. Som metod har nio förskollärarstudenter i sin sista utbildningstermin intervjuats genom fokusgruppssamtal. Analysförfarandet utgår från Faircloughs tredimensionella analysmodell, diskursiv praktik, text och social praktik. Analysen utgår från frågorna vad som sägs och hur det sägs om handledning. Social praktik, i den här studien förskolan, och diskursiv praktik, där texter produceras och konsumeras, ses i ett dialektiskt förhållande.

Alla företag behöver någon form av styrsystem för att leda verksamheten. Ett väl utvecklat och fungerande styrsystem kan ge ett företag fördelar gentemot konkurrenterna. För att uppnå det här krävs väl formulerade mål som alla inom företaget känner till. Utvecklade styrsystem skapar en tydlighet i hur verksamheten fungerar. Varje ledningssystem är unikt för respektive företag och är ett hjälpmedel för den dagliga driften av verksamheten.

Människor i dagens samhälle blir allt äldre och drabbas av sjukdomar som medför ett långt sjukdomsförlopp. Därför måste den palliativa vården lyftas fram mer än vad den gör i dagsläget. Personer som är i behov av palliativ vård finns inom de flesta delar av sjukvården. Därför behöver sjuksköterskan ha teoretisk och praktisk kunskap i det de ska bemöta personen som är i behov av palliativ vård. Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser i omvårdnaden till personer som är i behov av palliativ vård.

I Sverige råder avtalsbundenhet, vilket innebär att företag som ingår avtal med varandra ärförpliktade att hålla sig till dessa. På detta sätt kan två affärspartners bli bundna till varandra.Avtalen är ofta en förutsättning för att företagen ska kunna arbeta tillsammans, strikt handlardet om vem som ska ansvara för vad (Ramberg & Ramberg 2007). Ett problem medlångsiktiga affärsrelationer är att förutsättningar för relationen förändras. Ett exempel är attkonjunktursvängningar medför förändringar hos framförallt kundföretagens behov (Möller& Wilson 2002; Wiersema 1997). Detta öppnar för en diskussion gällande om företag i dessasituationer låter avtalen styra även när förutsättningarna förändras, eller om företagen väljeratt vara flexibla och anpassa sig efter varandras behov.

Det behövs nya jobb för att ersätta basindustrins rationaliseringar. En ny struktur måsteskapas för att kunna ta hand om de nya förutsättningarna för svenska företag. De storautmaningarna för stålindustrin generellt är att fortsätta utveckla sina nischstrategier ochäven fortsatta FoU-satsningar för att stimulera kunskapsutveckling och nya innovationer som gör det möjligt att fortsätta utveckla kundanpassade produkter medhögt förädlingsvärde. Detta innebär att de stora företagen måste samarbeta med de små och medelstora företagen för att överföra sin kunskap om sina material till de små ochmedelstora företagen som de i sin tur förädlar, vilket i förlängningen ger de storaföretagen fler kunder.Syftet med denna studie är att använda det höghållfasta stålet, tillverkat av SSAB, somett exempel på en materialutveckling och undersöka vilka konsekvenser det höghållfasta stålet har gett på förädlande företags produktionsprocesser, derasprodukters tekniska egenskaper, designen på produkten, tillverkningskostnad ochmiljöaspekter och även undersöka om det finns några hinder för att skapa nya produktermed höghållfast stål och hur SSAB ska få ut det höghållfasta stålet i större utsträckningtill de små och medelstora företagen. Fallstudier har använts som undersökningsmetod och tre företag, Dellner Couplers AB,Hydroform Design Light AB och ME Racing Service AB har intervjuats.

Att vårda sjuka barn i ambulansen innebär ofta en stressad situation för ambulanssjuksköterskan. Föräldrarna kan vara mycket oroade, rädda och stressade i samband med dessa vårdmöten vilket kan försvåra situationen ytterligare. Det är viktigt att kunna etablera en god kontakt med barnet och föräldrarna i samband med dessa vårdmöten och bemöta familjen professionellt. Ambulanssjuksköterskan har som uppgift att få föräldrarna att känna delaktighet i vården av sitt barn och då behövs kunskap om hur föräldrarna upplever dessa vårdmöten. Denna kunskap kan öka tryggheten för föräldrarna och barnen i samband med att barnet vårdas i ambulansen.Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av vården av sitt barn i samband med ambulanssjukvård.Metoden som användes i denna undersökning var en kvalitativ halvstrukturerad intervjustudie med sju föräldrar till barn i åldrarna noll ? sju år som vårdats i ambulansen under 2012.

Alla företag behöver någon form av styrsystem för att leda verksamheten. Ett väl utvecklat och fungerande styrsystem kan ge ett företag fördelar gentemot konkurrenterna. För att uppnå det här krävs väl formulerade mål som alla inom företaget känner till. Utvecklade styrsystem skapar en tydlighet i hur verksamheten fungerar. Varje ledningssystem är unikt för respektive företag och är ett hjälpmedel för den dagliga driften av verksamheten.

Humor har visat sig ha många positiva effekter för individers hälsa och kan även ge positiv utdelning i arbetet. Den har nämligen visat sig bidra till ökad produktivitet och kreativitet i arbetslivet, därför kan man anta att det från företagens sida kan finnas ett intresse av att undersöka humor i arbetet närmare då det kan ge bättre utdelning från de anställda. Tidigare forskning om humor i arbetslivet riktar sig främst till anställda inom olika serviceyrken samt vård- och omsorg. Av den här anledningen beslutade vi oss för att göra en kvalitativ studie på en arbetsplats inom offentlig sektor och undersöka mer om hur individer upplever och eventuellt använder sig av humor på arbetet. Vår förhoppning är att det kan bli ytterligare ett forskningsbidrag till hur organisationer och HR-avdelningar bör förhålla sig till humor eftersom den kan bidra till mer glada och produktiva anställda.

En intervjustudie har genomförts på en palliativ avdelning på ett sjukhus i södra Stockholm och bygger på sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med manliga sjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka hur manliga sjuksköterskor upplever sitt arbete, manligt och kvinnligt på arbetsplatsen och hur de upplever att omgivningen ser på deras yrkesval, i detta fall på en palliativ avdelning. Under studiens gång fann jag det svårt att hitta forskning om genus i palliativ vård, varken svensk eller utländsk forskning verkar ha uppmärksammat detta område.Teorier och tidigare forskning om genus, manliga sjuksköterskor och genus i yrken har legat som grund och diskuteras tillsammans med resultatet.Tidigare forskning visar att manliga sjuksköterskor ofta hamnar inom vården av en slump eller brist på andra arbeten. De dras till delar av vården där det händer mycket och är "actionfyllt" såsom ambulansen och akutvården. Det sker en uppdelning i arbetssysslor mellan de manliga och kvinnliga sjuksköterskorna där kvinnorna står för omvårdnad och männen för den tekniska kunskapen.