Denna studie belyser hur pedagoger och annan personal inom skolan och fritidshem anvÀnder sig av drama som arbetsverktyg. Teoriöversikten innefattar hur dramapedagogiken uppstÄtt, hur olika forskare ser pÄ drama och skolverkets lÀroplan (2011).Studiens resultat visar att de intervjuade informanterna anvÀnder sig av drama pÄ olika sÀtt. DÀribland i inlÀrningssituationer, konfliktlösningssituationer och att för att stÀrka elevernas sjÀlvkÀnsla och samarbetsförmÄga. Informanterna lyfter fram bÄde Àmnesintegration, temaarbeten och olika teaterförestÀllningar som arbetssÀtt i studien.Studiens resultat visar Àven vad informanterna anser att drama som arbetssÀtt leder till. Det som framkom var att de ansÄg att eleverna fick en direktkunskap vid anvÀndandet av drama, eleverna fick en bÀttre förstÄelse för varandra vid konflikter och att drama passar för bÄde svag och starkpresterade elever.

I denna magisteruppsats har författarna valt att studera Åbro Bryggeri AB: s distribution och belysa skillnader mellan olika metoder att planera transporterna pĂ„. Valet av Ă€mne Ă€r intressant för oss som logistikstudenter, transporter och varudistribution Ă€r ett omrĂ„de som liksom övrig logistik Ă€r under stĂ€ndig förĂ€ndring.SyfteSyftet med denna uppsats Ă€r att analysera och utvĂ€rdera Åbro Bryggeri AB: s manuella metod för ruttplanering som anvĂ€nds idag, och sedan jĂ€mföra detta mot effekterna av ett datoriseratruttplaneringsprogram. Uppgiften Ă€r avgrĂ€nsad till att undersöka upplĂ€ggning och planering av rutter frĂ„n Åbro Bryggeri AB:s terminal i Årsta, Stockholm.Undersökningen har gjorts genom en fallstudie som innefattar bĂ„de kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvalitativ forskning har anvĂ€nts för att beskriva exempelvis distributionssystemet vid Åbro Bryggeri. Kvantitativ forskning har anvĂ€nts dĂ€r stora mĂ€ngderdata samlats in, exempel pĂ„ detta Ă€r jĂ€mförelsen mellan dagens ruttplaneringssystem vid Åbro och simulerade lösningar i ett datoriserat ruttplaneringsprogram.

En nedĂ„tgĂ„ende trend hos svenska elevers matematikkunskaper föranleder behov av att finna lösningar för att bryta denna trend. Studien som presenteras hĂ€r har som syfte att undersöka hur man via lĂ€roboken kan underlĂ€tta lĂ€rarens undervisningsplanering, och möjlighet till att formativt bedöma eleverna, samtidigt som elevens möjlighet till ett mer sjĂ€lvstĂ€ndigt lĂ€rande förbĂ€ttras. Först utförs en litteraturstudie för att sammanfatta vĂ€sentliga begrepp och didaktiska aspekter, för att sedan följa upp med att presentera nĂ„gra tidigare forskningsresultat vad gĂ€ller matematiklĂ€robokens utförande och anvĂ€ndande av idag. Resultatet frĂ„n denna litteraturgenomgĂ„ng verifieras och kompletteras i nĂ€sta steg via kvalitativa intervjuer av bĂ„de lĂ€rare och elever pĂ„ högskolan och gymnasiet. Även en del egna observationer via deltagande i undervisning ger ytterligare data till undersökningen.

Bakgrund: Palliativ vÄrd i hemmet Àr en ökande företeelse. NÀrstÄende vill ofta delta i vÄrden som informella vÄrdgivare trots att det innebÀr stor pÄverkan pÄ deras livssituation. Den palliativa vÄrdens uppgift Àr att i livets slutskede lindra och möjliggöra ett sÄ bra liv som möjligt inte bara för patienten utan ocksÄ för dennes nÀrstÄende.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur nÀrstÄende upplever sin situation i den palliativa hemsjukvÄrden.Metod: En litteraturstudie har genomförts med sökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline. Tolv artiklar valdes ut för resultatet. I sju av de utvalda artiklarna anvÀndes kvalitativ metod, i tvÄ artiklar kvantitativ metod och i tre bÄde kvalitativ och kvantitativ metod.

I projektbaserade organisationer stÀlls HR-arbetet inför sÀrskilda utmaningar i och med att medarbetaransvaret vanligtvis delas mellan HR-funktionen, linjechefer och projektledare. HR-funktionen har generellt sett utvecklats mot att bli allt mer strategiskt inriktad i flertalet organisationer och det operativa personalarbetet har istÀllet förts över till linjecheferna. I mÄnga projektintensiva organisationer har det vidare skett en informell förskjutning av personalansvar frÄn linjechefer till projektledare. Förskjutningen av HR-ansvar i projektorienterade företag har ett begrÀnsat utrymme inom forskningen och dÀrför Àr syftetmed studien att bidra till forskningsomrÄdet genom att undersöka hur samarbetet mellan HR- funktionen, linjechefer och projektledare pÄverkas av decentraliseringen av HR-ansvar. Syftet Àr Àven att undersöka hur samarbetets struktur pÄverkar det slutliga personalarbetet i projektgruppen och utifrÄn det bidra med generella rekommendationer för en lyckad ansvarsförskjutning av HR-arbetet.Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats och bygger pÄ sex semistrukturerade intervjuer med personer frÄn HR-funktionen, linjechefer och projektledare pÄ Volvo Group Trucks Technology.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka manliga och kvinnliga anhörigvÄrdares upplevelser av att vara anhörigvÄrdare. Vi har intervjuat tre kvinnliga och tre manliga anhörigvÄrdare i en glesbygdskommun. Informanterna var i Äldrarna 68 till 80 Är och de har varit verksamma som anhörigvÄrdare mellan 7 till 22 Är. UtgÄngspunkten har varit anhörigvÄrdarnas beskrivning av sin vardag, de hÀndelserna som har lett dem till att vara anhörigvÄrdare, deras beskrivning av sina roller som anhörigvÄrdare, samt reflektioner över stöd och hjÀlp frÄn den offentliga omsorgen. Intervjuerna var halvstrukturerade, vi anvÀnde oss av fyra centrala teman, det vill sÀga anhörigvÄrdarnas upplevelser av omsorgsförloppet, deras beskrivning av anhörigvÄrdarrollen, vilken betydelse de anser att stöd och hjÀlp frÄn andra aktörer har för dem, samt anhörigvÄrdarnas reflektioner över könets betydelse inom anhörigvÄrden.

Verksamheten som fotbollsföreningar bedriver pÄ landsbygden runtom i Sverige har stor betydelse för det sociala livet och sammanhÄllningen inom mÄnga bygder och dÀrmed en viktig roll för utvecklingen av landsbygden runtom i landet. Svenska Fotbollförbundets vision ?En förening i varje by ? Fotboll för alla? syftar till att alla ska kunna spela fotboll, var man Àn bor i Sverige. Svenska Fotbollförbundets landsbygdsutvecklingsprogram som tar avstamp i visionen vill i sin tur göra sÄvÀl föreningar och bygder som fotbollen i sig mer attraktiv. Den hÀr uppsatsen Àr skriven för att utgöra en mindre del av den övergripande utvÀrderingen av Svenska Fotbollförbundets landsbygdsutvecklingsprogram för Ären 2006-2011 som skrivs under 2012. Det huvudsakliga syftet med studien Àr att utvÀrdera programmet genom att undersöka hur fotbollsföreningarna upplevt förbundets arbete.

Syfte:Syftet med denna studie var att undersöka elever i Ärskurs 9:s bedömningsmedvetenhet i Àmnet idrott och hÀlsa.FrÄgestÀllningar:- Hur uppfattar elever att betygsÀttning i Àmnet idrott och hÀlsa gÄr till?- Vilka uppfattningar har elever om vad de betygsÀtts pÄ?- Vad menar elever att det Àr viktigt att bedöma i Àmnet idrott och hÀlsa?Metod:Vi valde att för denna studie anvÀnda oss av den kvalitativa metoden intervju. Anledningen till att vi valde att genomföra en kvalitativ undersökning för ÀndamÄlet Àr för att det ger en djup och nyanserad bild kring elevers uppfattningar gÀllande bedömning. En annan viktig aspekt var att vi genom att göra personliga intervjuer hade möjligheten att stÀlla följdfrÄgor för att verkligen komma in pÄ djupet av problemomrÄdet samt att vi kunde undvika eventuella missförstÄnd. Vi intervjuade 6 elever, tre pojkar och tre flickor, i Ärskurs 9 pÄ en skola i en förort i norra Stockholm.

Att finna förstÄelse varför ungdomar börjar dricka var fokusen för studien frÄn början. Denursprungliga tanken med studien var att endast undersöka ungdomarna som drack alkohol. Menunder studien framkom det ungdomar som aldrig rört en droppe alkohol och vi fann detintressant att belysa det vi valt att kalla extremgrupper.Vi vill med vÄr studie lyfta fram ungdomarnas berÀttelser om vilken rollfunktion den har igrupper dÀr alkoholen brukas men Àven i de grupper dÀr alkohol aldrig brukats. Vi analyserarfamiljens, skolans men framförallt vÀnnernas rollfunktion utifrÄn vÄra respondentersberÀttelser.Syftet med studien var frÄn början att se vilka faktorer som ligger bakom att ungdomar börjadricka men under studiens gÄng intresserade vi oss Àven för faktorer som hÄller ungdomar bortafrÄn alkohol. Vi har valt att belysa attachment till förÀldrar och vilken roll den kan spela iskolan och bland vÀnnerna.

I studien studeras lÀrares resonemang gÀllande anvÀndande av kamratbedömning i undervisningen. Studien bidrar till att öka förstÄelsen om kamratbedömning och hur verksamma gymnasielÀrare resonerar kring de möjligheter och hinder de upplever med metoden. Studien har anvÀnt bÄde enkÀt och intervju för insamling av empiri, vilka har genomförts pÄ fyra olika gymnasieskolor i ett storstadsomrÄde. EnkÀtsvaren har analyserats i SPSS och sammanstÀllts i tabeller. Intervjuerna har transkriberats och sedan sammanfattats tematiskt.

Som ett led i att förstÀrka den effektiva kontrollen inom staten föreskrivs det att myndigheter skall ha en internrevision. Idag innehar ett femtiotal myndigheter en internrevisionsfunktion med uppdrag att granska myndigheternas interna styrning och kontroll. Vidare skall Riksrevisionen, en externrevision under Riksdagen, granska den statliga verksamheten och Ärsredovisningar som Àr upprÀttade av statliga myndigheter. Tidigare forskning visar pÄ att intern- och externrevisionens arbetsomrÄden kan anses sammanfalla i viss utstrÀckning. Enligt Riktlinjer för yrkesmÀssig internrevision (2006) anges att intern- och externrevisionen skall utbyta information och ha samordnade aktiviteter.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

MÄlet med denna kandidatexamensuppsats Àr att undersöka vilka metoder det finns för medborgarinflytande idag samt vilken roll, makt och vilket ansvar planeraren har i en medborgardialog. Arbetet Àmnar besvara följande frÄgestÀllningar: Vilka metoder finns för medborgardialog i Sverige idag och hur avspeglas demokratin i dem? Vad har planeraren för roll, makt och ansvar i en medborgardialog? Vad har planeraren för instÀllning till medborgaren och medborgarinflytande? Vilka möjligheter och begrÀnsningar har planeraren vad det gÀller att pÄverka medborgarens inflytande i planprocessen? Syftet med kandidatexamensarbetet Àr att öka förstÄelsen kring planerarens inflytande och möjligheter i planprocessen och medborgardialogen för att hen i framtiden ska kunna axla sin yrkesroll pÄ bÀsta tÀnkbara sÀtt. För att besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ litteraturstudie samt semistrukturerade intervjuer med tre yrkesverksamma planerare gjorts. I uppsatsen konstateras att planeraren och andra aktörers makt, roll, och attityd Àr avgörande för medborgardialogens utveckling, samt att förvÀntningar, förtroende och förstÄelse har stor betydelse. Arbetet visar att planeraren idag har en kommunikativ roll i medborgardialogen och ofta fungerar som samtalsledare, utan att ha nÄgon egentlig utbildning inom omrÄdet.

UtifrÄn ökade krav i samhÀllet har det idag blivit allt viktigare för företag att jobba med sin miljöpÄverkan. Ett sÀtt att göra detta kan vara att införa ett miljöledningssystem i den egna verksamheten. Det handlar hÀr om att skapa ett styrsystem som genom dokument ska förmÄ integrera det tÀnkta miljöarbetet bland medarbetarna i organisationen, ett system dÀr mÄlet Àr att jobba med stÀndiga förbÀttringar. Tyréns Àr ett konsultföretag inom samhÀllsbyggnadssektorn som har ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO 14001. PÄ företaget arbetar man med ledningssystemet i alla de olika projekt som företagets konsulter utför.

Franchising Àr en metod för att marknadsföra, tillverka och/eller sÀlja varor och tjÀnster nÀr ett företag, franchisegivaren, har utvecklat ett framgÄngsrikt affÀrskoncept. Franchisegivaren erbjuder dÀrefter en eller flera personer eller företag, franchisetagarna, att mot nÄgon form av ersÀttning arbeta med konceptet pÄ lokala marknader. Juridiskt Àr de bÄda parterna oberoende och samarbetet mellan parterna regleras i ett kontrakt, franchiseavtalet, dÀr parternas rÀttigheter och skyldigheter stadgas. Franchiseföretagandet i Sverige ökar snabbt och idag finns cirka 350 franchisekedjor hÀr. Varför allt fler företag vÀljer företagsformen förklaras bland annat av den lÀgre risk det innebÀr att vara nyföretagare som franchisetagare jÀmfört med som ?vanlig? nyföretagare.