I snart 40 a?r har kommunerna i Norra Norrlands inland spelat en viktig roll i bil- och komponenttestindustrin. Hit har fordon sedan bo?rjan av 1970-talet kommit fo?r att testas till sin gra?ns i vinterklimat. Vinter- testning av fordon a?r en mycket viktig del av fordonsutvecklingen.

Under 2008 beslutade regeringen att lÀrare i grundskolan skall avge skriftliga omdömen i alla Àmnen eleven undervisats i, frÄn Ärskurs ett. Processen med att skriva omdömen skall leda fram till en mer gemensam syn pÄ lÀrande och bedömning ute pÄ skolorna. Syftet med föreliggande studie var att beskriva relationen mellan bedömning och lÀrande ur ett lÀrarperspektiv. Studien genomfördes med en deskriptiv design och fenomenografisk ansats. Data samlades in genom intervju med sex strategiskt valda grundskollÀrare.

Bakgrund och problemEtt generellt problem Àr att forskning baserad pÄ smÄ och medelstora företag Àr mycket liten, med avseende pÄ ekonomistyrning samt mÀtning av resultat.SyfteSyftet Àr att beskriva och analysera vilka mÄtt som anvÀnds i fyra smÄ tillverkande företag. Hur mÄtten mÀts, hur informationen kommuniceras kring dem, i vilket syfte de anvÀnds och om mÄtten Àr kopplade till nÄgot mÄl i företaget, Àr frÄgor som studien vill besvara. Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förstÄelse för hur smÄ företag mÀter sin verksamhet i avsikt att bedöma sitt resultat.Metod Med en abduktiv ansats och hermeneutiskt synsÀtt har den empiriska och teoretiska referensramen insamlats. Genom en kvalitativ studie och besöksintervjuer hos fyra smÄ tillverkande företag har vi fÄtt möjlighet att beskriva och analysera hur de anvÀnder sig av mÀtning i sin verksamhet. Teoriramen har sedan anvÀnts för att skapa en djupare förstÄelse för empirisk data.SlutsatsDe mÄtt som anvÀnds i smÄ företag mÄste utformas utifrÄn varje företags specifika förutsÀttningar för att trÀffa rÀtt dÄ mÄnga faktorer spelar in i valet av mÄtt.

In the school subject of the natural sciences it is imperative that the students are given opportunities to ?talk science?, since the dialogues that occur in the classroom have a significant importance for the students? abilities to engage in meaning-making in their learning process. Hence, the student and teacher interaction in the classroom and the feedback given there play a significant role in the students? learning process. The aim of this study is to contribute to the development of formative assessment tools that can mediate the students? meaning-making in natural sciences subjects in upper-secondary school.

Bakgrund: Det har visat sig att en utökad samverkan behövs för att fÄnga upp de barn och unga som far illa i samhÀllet idag. DÀrför initierade regeringen Är 2006 en nationell samverkanssatsning dÀr mÄlet var att lÄngsiktigt stÀrka samverkan mellan berörda myndigheter. I anslutning till satsningen som nyligen avslutats har nÄgra dokument publicerats, bland annat ett strategidokument vars syfte var att stöda samverkansarbetet, samt en formativ utvÀrdering som sammanfattar erfarenheterna frÄn projekten. I dokumenten framtrÀdde inledningsvis en otydlig bild av vad som menas med kommunikation samt motstridiga budskap om hur kommunikationen fungerat.Syfte: Syftet med studien var att fÄ en större förstÄelse för hur begreppet kommunikation kan förstÄs samt för hur det beskrivs att kommunikationen fungerat i samverkanssatsningen.Metod: En hermeneutisk textanalys har gjorts pÄ ovanstÄende dokument för att försöka tydliggöra och förstÄ de oklarheter och paradoxala budskap som kunnat urskiljas i texterna.Resultat: Trots otydliga uttalanden visade textanalysen pÄ att kommunikation i mÄngt och mycket kan förstÄs som ett verktyg eller medel för att uppnÄ en gemensam bas för samverkan. Kommunikation Àr vidare ett sÀtt att utbyta kunskap och information pÄ, samt en vÀg till förstÄelse.

Arbetets art: Examensarbete i lÀrarutbildningen, Avancerad nivÄ, 15 hp Högskolan i SkövdeTitel: Matematik Àr nÄgot som man har och gör i skolanEn studie om hur sex elever i Ärskurs fyra uppfattar matematik och sin matematikundervisningSidantal: 39Författare: Anna Gustavsson och Helen NordqvistHandledare: Susanna Nilsson JacobssonDatum: Januari 2008Nyckelord: matematik, matematikundervisning, uppfattningar, instÀllningar,lÀrandeSyftet med studien var att undersöka hur elever uppfattar matematik och sin matematikundervisning samt vad som ligger till grund för deras uppfattningar. En nyfikenhet kring hur elever tÀnker om matematik och dess anvÀndningsomrÄden har ocksÄ genomsyrat studien. Tanken var att fördjupa kunskaperna och förstÄelsen kring hur elever kan uppfatta matematik och matematikundervisning för att sedan ha anvÀndning för detta i vÄrt kommande yrkesliv som pedagoger. Vi anser det viktigt att vi som lÀrare blir medvetna om elevernas uppfattningar, dÄ flera undersökningar visar en nedÄtgÄende trend i elevers intresse för matematik vilket ocksÄ kan pÄverka deras prestationer. För att undersöka elevernas uppfattningar valde vi att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer, vilka genomfördes pÄ en skola i VÀstra Götalands lÀn med sex elever frÄn Ärskurs fyra.

Detta examensarbete har genomförts pĂ„ uppdrag av Försvarets Materielverk (FMV). Det pĂ„stĂ„s att evaluering av komplexa/sammansatta system Ă€r svĂ„rt, om inte omöjligt. Common Criteria (CC) Ă€r en ISO/IEC-standard för evaluering av produkter och system. Även Information Technology Security Evaluation Criteria (ITSEC) anvĂ€nds för samma Ă€ndamĂ„l. Jag har undersökt vad som Ă€r möjligt och denna uppsats beskriver alternativa evalueringslösningar med hjĂ€lp av CC/ITSEC, dock primĂ€rt enligt CC; dĂ€r fokus hela tiden vilar pĂ„ ackreditering av system och produkter inom det svenska försvaret.

Studiens övergripande syfte var att studera och jÀmföra hur tvÄ olika metoder för att förebygga konflikter införlivas i en svensk grundskola. För att finna svar pÄ syftet har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar lÀrarna pÄ skolan i praktiken med metoderna Projekt Charlie och Gruppen som grogrund för att förebygga konflikter? Vilka likheter och skillnader finns i lÀrarnas arbete med de olika metoderna pÄ skolan?Studien tar sin utgÄngspunkt i den kvalitativa forskningstraditionen. Med avseende pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar har intervjuer gjorts för att finna svar pÄ frÄgestÀllningarna.Fyra intervjuer gjordes med lÀrare pÄ skolan, tvÄ lÀrare som arbetade med Projekt Charlie och tvÄ lÀrare som arbetar med Gruppen som grogrund. I bÄde Projekt Charlie och Gruppen som grogrund arbetar lÀrarna pÄ skolan med att införliva konfliktförebyggande arbetsmetoder.

NÀr företag Àr i behov av kapital Àr det vanligt att de vÀnder sig till bankerna. För att bankerna ska kunna avgöra huruvida de ska bevilja ett lÄn eller hur lÄneavtalet ska utformas mÄste bankerna göra en kreditbedömning av företaget. Kreditbedömningsprocessen som följer bestÄr vanligtvis av inhÀmtning, bearbetning och analys av information innan ett beslut tas. Information som inhÀmtas bestÄr av antingen informell eller formell information dÀr redovisningsinformationen Àr en av de formella informationskÀllorna.  Den 1 januari 2014 trÀdde K3-reglerna i kraft.

Bakgrund och problem: Fo?retagskommunikation a?r en del av det som pa?verkar intressenterna na?r de skapar sig en bild av ett fo?retags identitet, image och rykte. Fo?retag vill genom ansvarskommunikation pa?verka ma?nniskors uppfattningar om dem och pa? sa? sa?tt skapa sig legitimitet. Da? bankbranschen oftast direkt kopplas till den finansiella infrastrukturen kommer andra fra?gor som etik, miljo? och socialt ansvar la?tt i skymundan.

Bakgrund: Företagens jakt pÄ flexibilitet har under de senaste Ärtiondena lett till en förÀndring av medarbetarstrukturen och idag Àr det vanligt att företag i större utstrÀckning anvÀnder sig av konsulter som hjÀlp i det vardagliga arbetet, istÀllet för att anstÀlla personal. Av denna anledning blir det viktigt för företagen att konsulterna styrs pÄ ett bra och genomtÀnkt sÀtt för att sÀkerstÀlla att de arbetar för att uppnÄ företagens mÄl, eftersom kostnaderna för dem annars snabbt kan överstiga nyttan med att ha dem i organisationen. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur inputstyrning, i form av rekrytering, trÀning och socialisering, anvÀnds för att styra teknikkonsulter som befinner sig lÀnge pÄ samma företag, samt att pÄvisa hur dessa tre styrmekanismer hÀnger samman. TillvÀgagÄngssÀtt: Uppsatsens empiriska material bygger pÄ fem intervjuer gjorda pÄ Scania Technical Center, Ericsson, Saab Training Systems, Volvo Personvagnar samt ett anonymt företag. Slutsatser: Vi har kunnat konstatera att de studerade fallföretagen i mÄngt och mycket liknar varandra vad gÀller hur de anvÀnder sig av styrmekanismerna rekrytering, trÀning och socialisering och de skillnader som finns företagen emellan Àr begrÀnsade.

Fo?r att implementera en adaptiv niva?reglering av ljudsignaler i en industriell miljo? kra?vs ha?nsyn till ma?nga faktorer info?r en reell implementering. Rapporten avser identifiera dessa faktorer, bedo?ma deras betydelse, samt presentera en grundla?ggande o?versiktlig implementeringsmetod. Fo?rutsa?ttningarna a?r ett verklighetsbaserat scenario, i form av ett nyinstallerat larmsystem i ett kontrollrum pa? ett pappersbruk, da?r ett av huvudma?len a?r att fo?rtydliga ljudande larmsignaler fo?r personalen.Da? fysisk tillga?ng till implementeringsmiljo?n var begra?nsad, samplades ljudmiljo?n sa? att analys av pa?verkande bruska?llors betydelse fo?r niva?regleringen kunde utfo?ras.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lÀrare och elever interagerar med varandra och hur det naturvetenskapliga innehÄllet presenteras och kommuniceras under en naturvetenskaplig lektion pÄ gymnasiet. Studien ingÄr i det nordiska forskningsprojektet Explora som arbetar med naturvetenskaplig undervisning och som har tagit fram en kodbok för detta ÀndamÄl. UtgÄngspunkten Àr sociokulturellt lÀrande, dÀr kommunikationen Àr viktig för lÀrandet, dÀr lÀrande innebÀr att socialiseras in i en diskurs och att sprÄket anvÀnds olika i olika kontexter. Undersökningen var till största delen kvantitativ och deduktiv men med kvalitativa inslag. Kodboken anvÀndes som analysinstrument och dÀrmed gjordes en slags innehÄllsanalys.

Bakgrund: Palliativ vÄrd i hemmet Àr en ökande företeelse. NÀrstÄende vill ofta delta i vÄrden som informella vÄrdgivare trots att det innebÀr stor pÄverkan pÄ deras livssituation. Den palliativa vÄrdens uppgift Àr att i livets slutskede lindra och möjliggöra ett sÄ bra liv som möjligt inte bara för patienten utan ocksÄ för dennes nÀrstÄende.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur nÀrstÄende upplever sin situation i den palliativa hemsjukvÄrden.Metod: En litteraturstudie har genomförts med sökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline. Tolv artiklar valdes ut för resultatet. I sju av de utvalda artiklarna anvÀndes kvalitativ metod, i tvÄ artiklar kvantitativ metod och i tre bÄde kvalitativ och kvantitativ metod.

Bakgrund: Palliativ vÄrd i hemmet Àr en ökande företeelse. NÀrstÄende vill ofta delta i vÄrden som informella vÄrdgivare trots att det innebÀr stor pÄverkan pÄ deras livssituation. Den palliativa vÄrdens uppgift Àr att i livets slutskede lindra och möjliggöra ett sÄ bra liv som möjligt inte bara för patienten utan ocksÄ för dennes nÀrstÄende.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur nÀrstÄende upplever sin situation i den palliativa hemsjukvÄrden.Metod: En litteraturstudie har genomförts med sökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline. Tolv artiklar valdes ut för resultatet. I sju av de utvalda artiklarna anvÀndes kvalitativ metod, i tvÄ artiklar kvantitativ metod och i tre bÄde kvalitativ och kvantitativ metod.