Den Urbana Trädgården - Ett självorganiserat stadsrum
Fysisk planeringSpatial planning - urban designSpatial planning - local planningSpatial planning - social planningUrbana trädgårdarBerlinSjälvorganiseringStadsrumRätten till stadenInformell påverkanApproprieringGentrifieringOffentliga platserMellanrum
Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana
trädgårdar och informell påverkan på grönstrukturen är en allt mer vanlig syn i
städer. Ofta tar dessa verksamheter mark i anspråk utan att ägandeskap
föreligger men rätten till marken kan med tiden förändras. Uppsatsen undersöker
vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trädgårdar genom fyra
fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker
om de urbana trädgårdarna är mötesplatser, hur de upplevs påverka sin omgivning
och varför informanterna väljer att tillbringa tid i trädgårdarna. Diskussion
av resultatet belyses genom teori kring offentliga platser, självorganisering,
appropriering och rätten till staden samt en historisk jämförelse med
koloniträdgårdsrörelsen. Uppsatsen visar att stadsinvånare har ett behov av
kontakt med naturen, och att det behovet kan tillfredställas på ytor i staden
som inte behöver vara stora. Trädgårdarna påverkar sin omgivning genom en
förändrad dynamik av människor som rör sig på platserna de finns på. Dock är de
en del av större förändringar som sker i dess omgivning. Urbana trädgårdar
skiljer sig från parker på så sätt att de är inkluderande i formandet av
platsen, vilket skapar positiva sociala effekter för de som deltar. De urbana
trädgårdarna kan komplettera grönstrukturen, fylla tomma mellanrum i staden och
är ett uttryck för att stadsinvånare inte nöjer sig med vad staden erbjuder
utan själv förändrar den för att uppfylla sina behov.