Den hÀr uppsatsen innehÄller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som Àr inriktad pÄ hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modellÀsare. Den analysmetod som tillÀmpas Àr en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de bÄda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem Ät. Samtidigt framtrÀder ett flertal likheter mellan de bÄda texternas sprÄkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..

Uppsatsen Àr en kritisk granskning av de svenska miljökvalitetsmÄlen, med utgÄngspunkt i brukstextanalys och diskursanalys. Syftet Àr att undersöka och resonera kring diskursordningen i mÄlen och dÀrigenom granska meningsskapande samt vem som Àr den tÀnkta lÀsaren. Materialet bestÄr av miljökvalitetsmÄlen sÄ som de Àr formulerade i propositionerna 1997/98:145 Svenska miljömÄl. Miljöpolitik för ett hÄllbart Sverige (mÄl nummer ett till sex, Ätta till elva samt fjorton och femton), 2004/05:150 Svenska miljömÄl ? ett gemensamt uppdrag (mÄl nummer sexton) samt 2009/10:155 Svenska miljömÄl ? för ett effektivare miljöarbete (mÄl nummer sju, tolv och tretton).

Denna studie Àr en kritisk diskursanalys av den debatt som pÄgÄr i svensk dagspress om förslaget att införa en mer eller helt kvoterad förÀldraförsÀkring. Jag har frÀmst fokuserat pÄ hur orden ?jÀmstÀlldhet? kontra ?valfrihet? konstrueras och ges mening i debatten samt vilka konsekvenser detta fÄr. Studien bygger pÄ ett socialkonstruktionistiskt antagande som ligger till grund för hur det skrivna sprÄket konstrueras och skapar mening hos mÀnniskor. Som metod har jag anvÀnt mig av kritisk diskursanalys dÀr jag utgÄtt frÄn Faircloughts tredimensionella modell vid tolkandet av materialet.

Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur styrdokument f?r folkskolan och l?roverken skiljer sig i synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever, perioden 1842-1955, samt hur denna syn f?r?ndras under den unders?kta perioden. Studiens fr?gest?llningar ?r: Vad ?r synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Vilka likheter och skillnader finns mellan synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Studien till?mpar en kvalitativ inneh?llsanalys. Det inneb?r en textanalys d?r textinneh?llet i styrdokumenten f?r folkskolan och l?roverken granskas.

VÄr uppsats Àr gjord utifrÄn kritisk diskursanalys (CDA) och syftar till att undersöka hur den kvinnliga identiteten skapas genom det sprÄkbruk och de diskursiva praktiker som anvÀnds av tidningen Egoboost Magazine. Det empiriska material som uppsatsen bygger pÄ Àr ledarsidorna ur Ätta nummer av tidningen. I uppsatsen sÄ granskar vi hur tidningen pÄ ledarsidan, via sprÄkbruk och bilder, gestaltar kvinnan och hur de genom denna gestaltning bygger upp en kvinnlig identitet. Studien Àr grundad i Yvonne Hirdmans (2003) genuskontrakt och identitetssynen som vi funnit finns inom bÄde diskursteori och genusteori..

The purpose of this Masters thesis is to examine the discourses of concepts related to diversity and ethnicity in Swedish cultural policy. It focuses on how the society is presented in different contexts and how people with a different ethnic origin than the majority, are represented in the cultural policy of the Swedish State. The study is restricted to concern immigrants. Six governmental cultural policy documents, reaching over a time period of eight years 1995-2003 are examined as follows: Which key terms are used in the presentations? Which contexts and discourses can be distinguished? Have the discourses changed over the time period examined, and if so, how? The theoretical starting point in the thesis is the discourse perspective of Laclau and Mouffe.

Syftet med vÄr studie var att se hur Sverigedemokraterna genom sitt principprogram konstruerar svenskhet och pÄ sÄ vis skapar en grÀns mellan ?oss och de andra?. Metoden för vÄr studie har varit en kvalitativ text- och diskursanalys. VÄrt resultat visar att texten i programmet pÄverkar och konstruerar sociala kategorier som Àr avgörande för mÀnniskors sociala positioner och tillgÄng till resurser. Partiets konstruktion av svenskhet bygger pÄ en social och nationell likhet som skapar social ojÀmlikhet.

5 Sammanfattande diskussionSyftet med mitt uppsatsarbete har varit att sÀtta fenomenet coachning i relation till Thomas Johanssons och Zygmunt Baumans beskrivningar av samtidens sociala och kulturella tillstÄnd. Jag ville dÀrigenom bidra med kunskap om hur livscoaching skildras av coacherna och hur detta sprÄkspel eller paradigm Àr uppbyggt samt vinna sociologisk förstÄelse av företeelsen. Nedan följer en sammanfattning av resultatet och en diskussion utifrÄn frÄgestÀllningarna..

Den hÀr uppsatsen innehÄller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som Àr inriktad pÄ hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modellÀsare. Den analysmetod som tillÀmpas Àr en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de bÄda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem Ät. Samtidigt framtrÀder ett flertal likheter mellan de bÄda texternas sprÄkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..

Denna studie undersöker vilka diskurser kring förÀldraförmÄga för personer med en utvecklingsstörning som kan urskiljas i ett urval förvaltningsrÀttsliga domar. Datamaterialet utgörs av 10 domar som rör 2 § lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Domarna har analyserats med hjÀlp av Norman Faircloughs (1993) kritiska diskursanalys. Som teoretisk referensram har studien haft sociala konstruktioner kring sprÄk, kritisk diskursanalys, teoretiska perspektiv pÄ funktionshinder och utvecklingsstörning och teoretiska perspektiv pÄ förÀldraförmÄga. I resultatdelen presenteras fyra diskurser som har bedömts vara genomgÄende för domarna.

Den tekniska utvecklingen i samha?llet ga?r fortare och fortare frama?t. Idag a?r det inte ovanligt att mobiltelefonerna anva?nds fo?r att go?ra banka?renden, hantera e-post och vara aktiv pa? sociala medier. Tekniker och lo?sningar som utvecklas ska vara kostnadseffektiva och anva?ndarva?nliga, men a?r detta pa? bekostnad av informationssa?kerheten? Fra?gesta?llningar som har besvarat handlar om vilka sa?rbarheter i tekniken som angripare kan utnyttja fo?r att ta sig in i en telefon, hur det uppta?cks och vilka proaktiva a?tga?rder som kan implementeras.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Bakgrund: O?vervikten o?kar i va?rlden och i Sverige a?r varannan man och var tredje kvinna o?verviktig. Att vara o?verviktig a?r en riskfaktor fo?r ma?nga sjukdomar och kan leda till en fo?r tidig do?d. Sjuksko?terskor har enligt kompetensbeskrivningen ett ansvar att behandla alla patienter lika.

Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.

The aim of this Masters thesis is to examine the librarian discourses that can be identified in the job advertisements of today, to examine how the discourses differ and also how these discourses might influence the librarian profession and its status. The method of investigation is a qualitative analysis of printed sources, using Ernesto Laclaus and Chantal Mouffes discourse theory as well as the theory of professions as a theoretical base. The thesis shows that two discourses can be identified in job advertisements for 2004, one public librarian discourse and one scientific librarian discourse. The major difference between the two discourses are work tasks where the public librarian discourse very often contains areas of responsibility and development work, whereas the scientific librarian discourse often contains administrative work tasks. Other differences include a great demand for driving licences and an interest in children and youth in the public librarian discourse, something which is not asked for at all in the scientific librarian discourse where there is a great demand for knowledge of languages instead.