Syftet Àr att se vilka processer och roller som medverkat till att skapa och integrera en mÄngfaldsplan i en organisation. För att uppnÄ detta har vi valt att genomföra en diskursanalys som ger oss svar pÄ hur vÀrlden presenteras, tolkas och konstrueras. Vi anvÀnder Michel Foucault som inspiratör vars Äsikter tolkas och sammanlÀnkas med Charles Taylors, Philomena Esseds och Jacques Derridas Äsikter för att pÄ bÀsta sÀtt uppfylla vÄrt syfte. För att skaffa empiriskt underlag har vi valt att utföra en enkÀtundersökning, vilken till störst del underbygger uppsatsens empiri. För att fÄ en bredare och Àven djupare insikt har vi Àven utfört korta intervjuer och observationer under tiden vi befunnit oss pÄ platsen.

The aim with this thesis came out of a strong interest for Passage Retrieval. Our intention has not been to evaluate an IR-system. Instead our goal has been to analyze the result of indexing documents and their passages. We have been studying the weights of the different terms in the different indices, in comparison with other parameters like frequency, normalized frequency and the inversed document frequency. Further more we have been looking at how the weights are spread using for instance the standard deviation.

Syftet med denna studie var att beskriva ljudniva?er och ja?mfo?ra huruvida ljudniva?erna fo?ra?ndras om apparatur flyttas vid en patientplats pa? intensivva?rdsavdelning. Detta underso?ktes genom att simulera en flytt av o?vervakningsutrustningen pa? en verklig, belagd intensivva?rdssal och sedan ma?ta ekvivalent ljudniva?, maximal ljudtrycksniva? och antal ljudtoppar vid tva? ma?tpunkter kring patienten. Parallellt med denna studie gjordes en observationsstudie da?r larm fra?n apparatur identifierades och ra?knades.

Studien intresserar sig för nyhetsmediernas konstruktion av politisk mobilisering i det postpolitiska samhÀllet. Uppsatsen behandlar nyhetsrapporteringen pÄ dn.se samt sydsvenskan.se, om den antirasistiska demonstrationen i KÀrrtorp i december 2013 och den antirasistiska demonstrationen i Limhamn i augusti 2014. Syftet Àr att analysera hur demonstrationerna konstrueras i svensk dagspress, med intentionen att vidare analysera och diskutera hur journalistiken konstruerar legitimitet Ät politiska praktiker samt undersöka huruvida det gÄr att synliggöra nÄgon ideologi i medietexterna. FrÄgestÀllningarna berör hur demonstrationerna representeras, hur identiteter konstrueras, vilka framtrÀdande teman som Äterfinns samt hur hierarkiseringen av kÀllor ser ut i artiklarna. En diskussionsfrÄgestÀllning syftar Àven till att diskutera om postpolitikens liberala diskurs har betydelse för hur dagspressen konstruerar legitimitet Ät politiska praktiker.

Denna studie har som syfte att undersöka de budskap som tvÄ lÀseböcker för skolans yngre Äldrar kan innehÄlla. Detta genom att studera de implicita/indirekta och explicita/direkta diskurser, förestÀllningar och normer som sprÄket i böckerna förmedlar till lÀsaren kring kategorierna kön, sexualitet och etnicitet. Diskursanalys har i denna studie fÄtt agera som bÄde det teoretiska perspektivet och det metodiska redskapet. Tillsammans med ett intersektionellt perspektiv och tankar frÄn normkritisk pedagogik har jag strÀvat efter att synliggöra de maktoordningar som finns i lÀseböckerna Pojken och Tigern av Lars Westman (2001) och Mer om Moa och Mille A av Moni Nilsson (2000). De diskurser som identifierats i denna studies resultat Àr fnittriga flickor och pratiga pojkar, den knegande karln och hans matmor samt Pojke + flicka = sant.

Syftet med denna uppsats Ă€r att utifrĂ„n ett antal sjĂ€lvbiografiska berĂ€ttelser, utgivna mellan Ă„r 1990 och 2013, Ă„skĂ„dliggöra diskurser om författares möten med socialarbetare samt att belysa författares tal om sina kontakter med det sociala arbetet. Detta görs utifrĂ„n en socialkonstruktionistisk ram och med kritisk diskursanalys samt Klas Åmarks maktromb som analytiska verktyg. KĂ€rnan i uppsatsen utgörs av att sjĂ€lvbiografiska böcker anvĂ€nds som utvĂ€rderingsmaterial, i syfte att granska författares konstruktioner av sina möten med socialarbetare, men Ă€ven för att belysa hur maktstrukturen ser ut i olika mötesdiskurser och hur författare talar om sina kontakter med det sociala arbetet.Analysen har resulterat i tre olika mötesdiskurser, som benĂ€mns det trygga mötet, motstĂ„ndets möte och det tvingande mötet. Faktorerna person och tillstĂ„nd verkar bidragande till de olika möteskonstruktionerna. Det har Ă€ven pĂ„visats att olika maktaspekter kan vara verksamma samtidigt i ett möte, men att författarna av analysmaterialet framhĂ€ver en eller flera mer Ă€n övriga.

Writing has been the most important tool in knowledge organization KO. In our modern society we can use our speech as a technical tool to seek information. Can we apply speech as a tool to organize information? The aim of this masters thesis is to problemize speech aspects in the field of knowledge organization KO. The investigation has two main parts and I use a hermeneutic approach.

Denna uppsats undersöker hur kristendomen konstitueras nÀr text i ett antal skolböcker utgivna efter 2011 Ärs kursplan för Äk 7-9 behandlar livsfrÄgor. Studien tar ansats i ett diskursanalytiskt perspektiv grundat i diskursteori samt John Deweys transaktionsbegrepp. Det innebÀr att skolböckers texter identifieras i termer av diskurser vilka betraktats som deltagare i den verklighet som framtrÀder för eleven. Inom detta perspektiv Àr en viktig utgÄngspunkt att pÄ det sÀtt vi individer uppfattar oss sjÀlva och omgivningen styrs av och konstitueras i sprÄket.  PÄ sÄ sÀtt kan skolböckernas sprÄk genom text sÀgas konstruera verkligheten för eleven vilket i sin tur fÄr konsekvenser för elevens förhÄllande till kristendomen och dess utövare. Men ocksÄ i relation till elevens eget utvecklande av en personlig livsÄskÄdning.

??Uppsatsen syftar till att göra en genuskritisk undersökning av en text Att göra lÀrandet synligt i vilken Reggio Emilias filosofi presenteras. Med hjÀlp av feministisk poststrukturalism, diskursanalys och dekonstruktion har jag i materialet kunnat identifiera en stark sÀrartsdiskurs om kön, som bygger pÄ tvÄ könskategorier, flickor och pojkar, som Àr ömsesidigt uteslutande och varandras motsatser. Trots att man inom Reggiodiskursen ofta betonat en konstruktionistisk kunskapssyn och hur ?alla barn Àr kompetenta och intelligenta? om de bara fÄr vistas i intelligenta lÀrandemiljöer framstÄr synen pÄ kön som essentialiserande.

Med utgÄngspunkt i den litterÀra tidskriften 10TALs nummer ?VÀssa kritiken!? och depÄstÄenden som dÀr dryftades om Dagens Nyheters kulturbilagas allt mer frekventaanvÀndande av sÄ kallade ?boklistor?, Àr denna uppsats syfte att studera dessa boklistorsfrekvens och form under den gÄngna tioÄrsperioden 2000-2009. Detta görs genomfrÄgestÀllningarna: Vilka olika boklistor finns det?; Vilken/vilka diskurser framhÀvs ochformas i boklistorna?; Vad skulle kunna förmedlas genom boklistorna?; PÄ vilket sÀtt harantalet boklistor förÀndrats mellan Är 2000 och 2009?För att besvara dessa frÄgor görs en kvantitativ översikt och fyra fallstudier avuppsatsförfattaren valda boklistor genom den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys utifrÄnRoger Fowlers Language in the News. Discourse and Ideology in the Press (1991) samtNorman Faircloughs Media Discourse (1995).

Syftet med föreliggande uppsats Àr att ur ett intersektionalitetsperspektiv studera lÀromedel Àmnade för litteraturundervisningen i svenskÀmnet för grundskolans senare Är, mer specifikt Ärskurs 7?9. Genom en kartlÀggning av hur mÀnskliga litterÀra gestalter konstruerades i litteraturantologier sÄ Àmnade undersökningen belysa och tydliggöra de förestÀllningar och representationer av genus, sexualitet och etnicitet som förmedlades till eleverna. FrÄgestÀllningen som undersökningen utgick ifrÄn var följande: -       Vilka konstruktioner av kön, sexualitet och etnicitet Äterfinns i antologierna?-       Hur korrelerar litteraturantologierna med lÀroplanen och skolans vÀrdegrund och uppdrag? En kritisk diskursanalys av Gleerups Portal texter, Natur & kulturs Ess i svenska ? Antologi 6 och Bonnier utbildnings Texter direkt synliggjorde generella teman som var Äterkommande i de olika antologierna.

Under 1990-talet skedde stora samhÀllsförÀndringar inom bÄde ekonomiska och politiska omrÄden. Skolan förÀndrades frÄn en centraliserad till en decentraliserad organisation. Kommunerna fick ta ett större ansvar för den lokala skolan och mÄl- och resultatstyrning infördes i förskolan, grundskolan och pÄ gymnasiet. Det uppkom en politisk förestÀllning om att det förÀnderliga samhÀllet och den ökade internationella konkurrensen skapar nya förutsÀttningar pÄ arbetsmarknaden, vilket i sin tur stÀller nya krav pÄ kunskaper och utbildning. Begreppet livslÄngt lÀrande kom dÀrigenom att framstÀllas som lösningen pÄ hur medborgarna ska klara dessa förÀndringar.

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.

The aim of this study is to examine the information behavior of younger seniors with a special focus on the Internet. Using a qualitative method consisting of a case study, including observations, diaries, questionnaires, and information diaries, we were able to compare the information behavior of the seniors in their use of the Internet, with the information behavior in their everyday life. The result of the study shows that the respondents led very active lives and used many different information sources in everyday life. They did not only seek information, but also assimilated it, often with a purpose to mediate it to other people. The motives behind the information use in everyday life were mainly connected to their life situations.

The aim of this Master thesis is to investigate the similarities and differences between a traditional and a new classification scheme. Two classification systems are compared, "The Swedish Library Classification System" the SAB-system - and Yahoo!. The SAB-system has been used in Swedish libraries since the beginning of the 20^th century, and Yahoo! has been online since 1994. Yahoo! has a Swedish version of its international original, which is used in this study to get a similar starting point with the SAB-system. The method used for this is a content analysis, which in this case is not a quantitative analysis.