Abstract Med SprÄkliga bilder av elevinflytande ? En studie av makt och inflytande i skolan vill vi, Ina Holm och Staffan Olsson synliggöra och problematisera begreppet elevinflytande och dess definition i en social praktik. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt ifrÄn Àr: Finns det en samsyn eller diskrepans mellan de olika diskurserna rörande begreppet? Vad sÀger eleverna om möjlighet till inflytande? Hur förhÄller sig elevernas utsagor till sociala maktförhÄllanden? Metoden vi har valt att tillÀmpa Àr diskursanalys inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. I vÄr studie har vi fokuserat pÄ officiella dokument som skolans styrdokument, Barnkonventionen, ministerutsagor och elevers röster om inflytande.

Blomkvist, Kristian & Johansson, Patrik (2009). OB-förskolan ? en avvikare? En studie av diskurserna inom en ovanlig arena. LÀrarutbildningen: Malmö högskola. En OB-förskola har öppet Ärets alla dagar, och erbjuder förutom dagtidsverksamhet ocksÄ barnomsorg under vad som brukar betecknas som obekvÀma tider; kvÀllar och helger. Undersökningen tar avstamp i att OB-förskolan utgör en avvikare frÄn normen av vad barn bör göra pÄ kvÀllar och helger.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka kommentarsfÀlten pÄ svenska litteraturbloggar, och diskursanalys anvÀnds för att avgöra hur diskursen ser ut. Diskussionen i kommentarsfÀlten stÀlls i relation till forskning om traditionella lÀsgrupper, för att se om och hur fenomenen kompletterar varandra. Uppsatsens frÄgestÀllning Àr ?Hur diskuteras och tolkas litteratur i bloggkommentarer??.Uppsatsens resultat visar att en tiondel av de 165 kommentarer som studerats innehÄller tolkning. Detta innebÀr att de lÀsare som söker sig till de studerade litteraturbloggarnas kommentarsfÀlt inte huvudsakligen gör det för att tolka litteratur.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att studera studiekontrakt, anmÀrkningar pÄ studieresultat och ÄtgÀrdsprogram som upprÀttades under lÀsÄret 2008/09 pÄ ett av gymnasieprogrammen pÄ Hammargymnasiet (fiktivt namn). UtifrÄn detta syfte stÀlls följande frÄgor: ? Vilka diskurser kÀnnetecknas gymnasieprogrammets studiekontrakt, anmÀrkningar pÄ studieresultat samt ÄtgÀrdsprogram av? ? Hur förhÄller sig diskurserna som framtrÀder i skolans dokument till styrdokument och tidigare skolforskning?Teoretisk utgÄngspunkt: ForskningsfrÄgorna besvaras med hjÀlp av en kritisk diskursanalys. Resultat: Studiekontraktet som elev och mÄlsman undertecknar uppvisar ett asymmetriskt maktförhÄllande mellan skola och elev. Kontraktet förmedlar att skolan har lÄngtgÄende rÀttigheter gentemot eleven.

The aim of this thesis is to examine possibilities concerning subject access to fiction film, i.e. appropriate ways to describe fiction film for subject retrieval. Problems regarding subject indexing in general, and subject indexing of fiction film in particular, are identified, as well as the uniqueness of fiction film and film genres. Four types of subject aspects are discussed: form and genre, fictitious characters, setting, and general topics. Several guidelines, form- and genre lists, and subject headings lists are examined and treated as potential indexing tools.

Denna uppsats Àr en jÀmförelse av tvÄ kartlÀggningar av prostitution pÄ Internet: ?NÀr prostitutionen flyttade in i vardagsrummet? skriven av Niclas Olsson vid Malmö Prostitutionsenhet och ?Slutrapport frÄn projektet nÀtprostitution? skriven av Marie Johansson och Pia Turesson vid Prostitutions- och Spiralenheten i Stockholm.   Med hjÀlp av en diskursanalys utarbetad av Norman Fairclough kan man bland annat klarlÀgga hur en texts satskonstruktioner konstruerar samma texts objekt och subjekt. Genom en diskursanalys har denna uppsats konstruktioner/bilder/definitioner av ?sexsÀljare?/ ?prostituerad?, ?socialsekreterare? och den hjÀlp som socialsekreteraren erbjuder sexsÀljaren, analyserats.    Analysen och jÀmförelsen har visat att författarna till de bÄda texterna har skildaförhÄllningssÀtt till prostituerade, sig sjÀlva som socialsekreterare och den hjÀlp de erbjuder sin mÄlgrupp. Det förhÄllningssÀtt ?Slutrapport frÄn projektet nÀtprostitution? visar upp ligger nÀra ett förhÄllningssÀtt som i uppsatsen beskrivs som den Svenska offentliga hÄllningen till prostitution.

The purpose of this Masters thesis is to compare the scheme structure of two national classifications system, namely the Swedish SAB system and the German ASB. It has been assumed that there are no major differences between the two models of classification systems or the main classes into which documents are placed. The classification theory and subject analysis, which form the basic theory on which my research is based, are taken from Dahlberg, Langridge and Rowley. A comparison of 30 monographs classified in the SAB system Sveriges allmĂ€nna biblioteksförening and in the German ASB system Allgemeine Systematik fĂŒr öffentliche Bibliotheken showed that the classification structure was primarily responsible for determining where a particular document was placed. However, despite the fact that the subject in various documents may be similar, my research will demonstrate that the structure of the two codes also depends on different interpretations of the main subject in a document.

This Masters thesis concerns computer games in Swedish public libraries. We have investigated the opinions of public librarians concerning what they think about computer games, and to what extent they believe it should be a part of the public library. The method we have chosen is qualitative interviews. The theory we have used is a pedagogical literature strategy, which we have reformulated so that it fits our investigation. The results show that the interviewed public librarians think that the library should offer computer games for children and youths to use at the library, and that they should offer computer games for lending, to all the library users.

Sedan 1980-talet har en marknadsanpassning prÀglat offentlig sektor, hÀr i Sverige liksom i mÄnga andra vÀstlÀnder. New Public Management (NPM) har i litteraturen blivit den förhÀrskande benÀmningen för de nya styrprinciperna, och tidigare forskning har visat att ett medföljande sÀrskilt sprÄkbruk med fokus pÄ inte minst ekonomi komplicerar arbetsuppgifterna pÄ den offentliga arbetsplatsen. Forskningen har ofta fokuserat pÄ vÄrdgivande verksamheter, men i den hÀr undersökningen Àr Arbetsförmedlingen studieobjekt. Den övergripande forskningsfrÄgan handlar om med vilken precision och tillfredsstÀllelse som NPM-sprÄket fungerar i internkommunikationen. Fem arbetsförmedlare i Göteborg har intervjuats.

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.

Uppsatsen behandlar den svenska medierapporteringen kring Turkiet och EU. Syftet var att undersöka om det fanns nÄgra imperialistiska och- eller kolonialistiska tankestrukturer i artiklarna kring Turkiets EU-anslutning i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. FrÄgestÀllningen Àmnade till att undersöka tvÄ frÄgor. Den första frÄgan syftade till att redogöra för hur rapporteringen kring Turkiet och EU sett ut i DN och SvD frÄn och med 1999-dÄ Turkiet officiellt accepterades som kandidatland till EU?fram till 2008.

Denna uppsats Àr en undersökning av barns möjligheter och begrÀnsningar i förskolans ateljéer. Syftet Àr att synliggöra och problematisera förestÀllningar och uppfattningar om barns bild- och formarbete i förskolans vardagspraktik. Det gÀller sÀrskilt synen inom en Reggio Emiliainspirerad praktik, inom vilken jag sjÀlv arbetar som bildlÀrare.Studiens teoretiska och metodologiska ram utgörs av ett diskursanalytiskt perspektiv. Delar av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys tas i bruk tillsammans med diskursteoretiska och diskurspsykologiska begrepp. Den empiriska materialinsamlingen utgÄr ifrÄn en kvalitativ etnografisk ansats.Det empiriska materialet bestÄr av fÀltanteckningar frÄn en pedagogisk nÀtverkssammankomst samt av en intervju med en av deltagarna frÄn det nÀtverket.

Underso?kningens huvudfra?ga a?r hur den ura?ldriga torghandeln kan fortsa?tta existera i det svenska samha?llet da?r logik, ordning och va?lsta?nd ofta ga?r pa? tva?rs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umba?randen. Oordning och informellt a?r tva? nyckelord i beskrivningarna av torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, uto?vare, materialitet, fo?resta?llningar och plats samverkar o?ver tid i en sta?ndig fo?ra?ndring av handeln.

This Masters thesis concerns how library and preschool can cooperate in supporting childrens language development and especially that of bilingual children. We have investigated how librarians and preschool teachers different competences can complement each other to gain the best result in work with childrens language development. This study is based on qualitative interviews with four librarians and three preschool teachers. The answers from them have been analysed according to different categories. Our results show that both librarians and preschool teachers think that bilingual children need extra support and that it takes longer to learn two languages.

Det finns forskning som pekar pÄ att barn och ungdomar i pÄgÄende familjehemsvÄrd presterar sÀmre jÀmfört med normalbefolkningen samt att de lÀmnar skolan med lÄg utbildningsnivÄ För att komma in pÄ arbetsmarknaden stÀlls i dag krav pÄ utbildning och ungdomar utan utbildning med erfarenhet av samhÀllsvÄrd riskerar att exkluderas. Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ungdomar med erfarenhet av att bo i familjehem förstÄr och förklarar sin utbildningssituation. Detta Àr ett angelÀget studieomrÄde eftersom samhÀllet har ett utökat ansvar för de ungdomar som placeras utanför hemmet. Uppsatsens studieobjekt Àr familjehemsplacerade ungdomarnas tal om sig sjÀlva, utbildning och familj. Kvalitativ metod har anvÀnts och sex familjehemsplacerade tjejer i Äldern 17-21 Är med erfarenhet av gymnasiestudier har intervjuats.