V?rdk?erna v?xer i takt med att den psykiska oh?lsan ?kar. Den konventionella v?rden och de st?dinsatser som erbjuds dem som lever med psykisk oh?lsa eller en neuropsykiatrisk diagnos r?cker inte alltid. Alternativa metoder beh?ver lyftas och kunskapen om assistanshundar som hj?lpmedel ?kar i samh?llet.

The objective of the study is to map the cognitive structure of Library and Information Science, using a quantitative, bibliometric method. This empirical study shows how co-citation analysis combined with word-frequency analysis can be used to describe the subject content of the field. The research questions to be answered are: -Which clusters of authors can be identified? -How can these clusters be described in respect of their subject content, if the descriptors associated with the authors in the clusters are counted? The results show that the cognitive structure of Library and Information Science can be described by 13 clusters of authors, where each cluster is representing a specific aspect of the subject- domain. For the description of the subject content of the clusters, descriptors DE of the LISA database have been used..

N?r jag p?b?rjade mina studier p? kandidatprogrammet Kultur drog jag mig f?r att svara p? fr?gor om vad jag g?r om dagarna. Jag m?rkte att jag sk?mdes till f?ljd av mitt studieval. Jag tyckte det var sv?rt att bem?ta det ifr?gas?ttande och den of?rst?else som jag upplevde att folk i min omgivning m?tte mig med.

Det samhÀlle som vi lever i idag prÀglas av olika mer eller mindre kapitalistiska varumarknaders inflytande pÄ vÄr vardag. TvÄ trender som har sina orsaker helt eller delvis i detta förhÄllande Àr en ökad individualisering och marknadisering av samhÀllet. Konkret för individen innebÀr detta att det blir allt viktigare att marknadsföra sig sjÀlv, att sÀlja sig sjÀlv. Med utgÄngspunkt i detta förhÄllande sÄ genomför denna uppsats en empirisk studie av tvÄ specifika fall dÀr detta ?att sÀlja sig sjÀlv? Àr som allra tydligast; kontaktannonser respektive curriculum vitae, CV.

Syfte:  Analysera hur budskap kring hÄllbar utveckling skapas i marknadsföringssyfte hos modekedjor.   Problem: Vilka Àr verktygen/argumenten för att skapa diskurser kring hÄllbar utveckling? Hur arbetar modeföretag med kommunikation kring miljöfrÄgor i marknadsföringssyfte och för att stÀrka sitt varumÀrke? Teori och Metod: Uppsatsen tillÀmpar den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys. Materialet diskuteras utifrÄn teorier i medie- och kommunikationsvetenskap, diskursteori, retorik och visuell kommunikation.  Material: Materialet bestÄr i ett urval av nÄgra kÀnda klÀdkedjors externa kommunikation av ekologiska klÀdlinjer (H&M, KappAhl och Lindex)..

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

ABSTRACTIdag Àr bloggar som fenomen stort i Sverige, och mÄnga mÀnniskor bÄde lÀser och skriver egna bloggar. Detta har lett till att Àven mÄnga svenska förÀldrar bloggar. Den hÀr studien undersökte hur den rÄdande genusordningen tog sig i diskursiva uttryck i blogginlÀggen som studerades. NÄgot som undersöktes genom att se hur det rÄdande synsÀttet i samhÀllet kring manligt, kvinnligt och förÀldraskap framstÀlldes i texterna. För att undersöka det genomfördes en kritisk diskursanalys av blogginlÀgg frÄn en mamma- och en pappablogg, analysen baserades pÄ genusteori.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka huruvida de nya styrdokumenten för matematik 2011 tillhör en annan diskurs Àn styrdokumenten frÄn 2000. Av intresse Àr hur identifierade diskurser i kombination med eventuell innehÄllsmÀssig utveckling i de kursspecifika delarna av styrdokumenten kan komma att pÄverka matematikundervisningen och, i förlÀngningen, mÄluppfyllelsen för elever i behov av sÀrskilt stöd. Mina frÄgestÀllningar Àr:? Vilken diskurs Àr identifierbar i styrdokumenten frÄn 2000?? Vilken diskurs Àr identifierbar i styrdokumenten frÄn 2011?? Vad krÀvs för att nÄ mÄlen för ett godkÀnt betyg i matematik A respektive matematik 1a, b och c?Teori och metod: Idén till det tillvÀgagÄngssÀtt studien följer kommer ursprungligen frÄn Gustafsson (2009) dÀr en diskursanalys i fyra steg beskrivs, varav den kritiska Àr det fjÀrde och avslutande steget. HÀr har vissa anpassningar till studien skett och den övergripande metoden Àr Faircloughs kritiska diskursanalys, med dess tredimensionella modell.

Studien syftar till att belysa synen pÄ arbetslöshet som samhÀllsproblem, genom att studera begreppet ?arbetslinjen?. Studien har tre fokuspunkter: synen pÄ den arbetslöse, vÀrdet av arbete respektive hur staten kan motverka arbetslöshet. Studien utgÄr ifrÄn en massmedial arena under valrörelsen Är 2006 och med ett empiriskt material hÀmtat frÄn Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Studien tar sin grund i ett socialkonstruktionistiskt synsÀtt och anvÀnder sig av metoden kritisk diskursanalys.I studien framkommer tvÄ bilder av synen pÄ arbetslöshet; antingen Àr det individens skyldighet att vara anstÀllningsbar eller statens plikt att skapa en arbetsmarkand som anpassas till individen.Studien avslutas med en diskussion kring relationen mellan staten och dess medborgare utifrÄn synen pÄ arbetsmoral samt hur statens ÄtgÀrder för att bekÀmpa arbetslöshet blir legitima. .

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppiĂ° och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen MorgunblaĂ°iĂ°. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

könlitteratur: Bella och AIS.

This masters thesis looks at the reception of the beat generation in six given American magazines spanning through the years 1957-1961. The study is basically one of literaty reception. The aim is to see how and if the institution of literature handed the beat generation an identity to go along with their arts. With the use of discourse analysis we have pointed out certain characteristics in the six articles that have been a part of building up an image of the beat generation as a whole. By dividing the result into the two categories social and literary practice we can clearer see what significants were used to create the beat generation.

I media ligger stort fokus pÄ kropp och hÀlsa. Under det senaste Ärtiondet har flera hÀlsorelaterade tv-produktioner sÀnts i svenska kanaler. En av dessa Àr Toppform pÄ Sveriges Television. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad tv-programmet Toppform menar med hÀlsa. Genom en kritisk diskursanalys tolkar jag vika diskurser som Àr dominerande i programmet och om Toppform förÀndrar eller reproducerar den dominerande diskursordningen.

Syftet med uppsatsen Àr att med diskursanalys undersöka hur det dalgliga talet om invandrare ser ut pÄ diskussionsforumet Passagen.se underkategorin svenska samhÀllet. Dessutom vill vi ta reda pÄ hur invandrare konstrueras som problem och hur det Àr legitimt att tala om invandrare pÄ forumet.Tidigare forskning inom Àmnet har gjorts med diskursanalys pÄ talet om invandrare i media, intervjuer och dagligt tal, men frÀmst i andra lÀnder och inte pÄ internet. Vid diskursanalys gÄr teori och metod hand i hand, vilket innebÀr att de begrepp som vi presenterar i teorin anvÀnder vi till stor del i analysmetoden. I analysen fann vi en mÀngd diskurser i talet om invandrare, vilket resulterade i en dominerande kritisk instÀllning och en underrepresenterad liberal instÀllning till invandrare. Invandrare konstrueras som problem genom att ?de? begÄr brott, luras, hotar vÄr kultur, konspirerar mot oss, Àr kostsamma och pÄ det hela taget Àr alltför mÄnga.

Denna uppsats syftar till att diskursanalytiskt kritiskt granska den sorts amerikanska TV-program som tematiserar underha?llande va?lgo?renhet fo?r att pa?visa att de ur flera aspekter understo?djer en kapitalistisk marknadsekonomi. Med sto?d av bland annat Norman Faircloughs diskursteori och analysmetod samt Pierre Bourdieus sociologiska teoribygge om klass och smak sa? har jag valt att i tre na?ranalyser so?ka reda pa? hur olika deltagares utsatthet och klasstillho?righet gestaltas och hur programmens a?tga?rder iscensa?tts och ra?ttfa?rdigas. Uppsatsen so?ker besvara flera fra?gor som syftar till att a?ska?dliggo?ra de sa?tt pa? vilka utsatthet och klass manifesteras i programmen.