Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna studie underso?ker hur Systembolagets roll kan uppfattas genom deras organisationsbera?ttelse. En tematisk textanalys har gjorts av Systembolagets webbpublicerade material fo?r att faststa?lla vilka diskurser som framtra?der i materialet fo?r att framsta?lla deras roll. Denna studie bygger pa? Zygmunt Baumans teori om va?rt samtida konsumtionssamha?lle samt John Clarkes resonemang om hur offentliga organisationer har beho?vt anpassa sig till detta konsumtionssamha?lle.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka reklamvÀrldens konstruktion av lycka samt att undersöka om det finns eventuella skillnader i den manliga respektive kvinnliga "lyckokonstruktionen".

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

I denna uppsats undersöks diskursartikulationer kring narkotikamissbruk för att ta reda pÄ hur de konstrueras i medietexter, vilka som fÄr komma till tal samt vilka roller dessa artikulationer tar och deras förhÄllande till varandra. Teorin som anvÀnts Àr Faircloughs kritiska diskursanalys och som komplement till den har Laclau & Mouffes kritiska diskursteori anvÀnts. I studien synliggörs tre olika artikulationstrender beroende pÄ vilken ideologisk utgÄngspunkt skribenten kunde antas ha baserat pÄ sin position. Dessa positioner diskuteras sedan med hÀnsyn till drogernas historiskt kulturella kontext..

During my time as a student at the School of Library and Information Science in BorÄs there was an ongoing discussion regarding whether or not the library and librarian were facing an identity crisis and what future consequences this may lead to. The discussion was and still is of interest to me since it most likely will have an impact on the identity I soon will make part of my self as a professional librarian. This master?s thesis is an attempt that to through discourse analysis seek clarity in what the future identity of the library and the librarian may consist of. I do so by examining articles from the two library journals Ikoner and Biblioteksbladet.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur Apple och HP, genom att kommunicera sina SR-initiativ i sina hÄllbarhetsrapporter, legitimerar sin verksamhet för sina intressenter. Metod och material: Kritisk diskursanalys av Apples och HPs hÄllbarhetsrapporter. Huvudresultat: Apple och HP legitimerar sin verksamhet i sina hÄllbarhetsrapporter, genom att anpassa det sprÄk och ordval som anvÀnds. De ordval som görs ger direkta konsekvenser för hur företagen framstÀlls i sammanhanget och pÄverkar hur de frÄntar sig ansvaret av sin verksamhet..

This Master's thesis aims to discover, understand and interpret how,with what results, and with what settings adults reading are investigatedin a series of nine Master's theses, written at The Swedish School ofLibrary and Information Science at the University of BorÄs 2000-2010.This Master's thesis is a meta-study that operates with theoreticalconcepts such as discipline, sub-discipline, research field,interdisciplinarity and with a qualitative research method calledanalytic induction. The results show that LIS - reader studies illustratevaried knowledge about adults reading that investigates with two mainapproaches - a general and a specific one - but with a common interestin two main categories: reading circumstances and reading effects andvalues. LIS ? reader studies show an instrumental perception of theborrowed theories for study of reading and their application and a lessepistemological justification of these in relation to LIS, as own researchfield. The problem area readers and reading is regarded withuncertainty as study topic in the LIS, and this attitude shows up, despitea depth theoretical awareness, a less intellectual self-awareness and amore pragmatic one..

Den hÀr uppsatsen har sitt fokus pÄ identitet inom skönlitteraturen och jag har studerat tvÄskönlitterÀra texter. De texter som har analyserats Àr en roman av Jonas Hassen Khemiri och ennovell av Alejandro Leiva Wenger dÀr olika uttryck för identitet har studerats och identifieratsmed diskursanalys. HuvudfrÄgorna har varit hur identitetsfrÄgor och relaterade fenomenkommer till uttryck i texterna och med vilka medel författarna skildrar dem. Detsammanfattande resultatet visar att litteraturen skildrar identitetsarbetet som i form av dialogmed ett inre jag och i form av kampen mot omvÀrlden. Litteraturen ger en mÀngd olikatolkningsmöjligheter och diskussionsunderlag till frÄgor om identitet..

Syfte: Att kartlÀgga eventuella skillnader i konstruktionen av klimatdebatten i DN och Expressen.Metod: Diskursanalys.Teori: Socialkonstruktionism och Diskursanalys.Resultat: Det förekommer skillnader mellan de tvÄ tidningarna i form av rubriksÀttning, ordval och innehÄll. .

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppiĂ° och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen MorgunblaĂ°iĂ°. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

Detta arbete undersöker hur identitet skapas, i lek med roller och visuella uttryck, hur förestÀllningar om identitet och livsstil konstruerar och konstrueras, genom ett genomgÄende exempel: klÀdföretaget och fenomenet Gudrun Sjödén. Syftet Àr att behandla mediers och bilders betydelse för den aktiva identitetskonstruktionen i ett konsumtionssamhÀlle, sett ur ett sociokulturellt perspektiv ? vad bilder gör med oss och vad vi gör med dem. Undersökningen syftar Àven till att utforska didaktiska metoder som kan anvÀndas inom bildÀmnet, dvs. att undersöka med visualitet i fokus, samt genom en gestaltande metodik.Undersökningen bygger pÄ studiet av en klÀdbutik, min gestaltande metod, samt intervjuer med kvinnliga bildlÀrare.

I denna uppsats undersöker jag hur sprÄkrekommendationerna i SprÄkrÄdets frÄgelÄda legitimeras och vad lÀsaren mÄste acceptera som sant för att rekommendationerna ska vara rimliga. Det Àr en kritisk diskursanalys som ser makt som socialt sammansatt. Jag anvÀnder metoderna legitimeringsanalys och presuppositionsanalys.Resultatet visar att frÄgelÄdan legitimerar jÀmstÀlldhet, sprÄksystemet, sprÄkbrukarna, och tydlighet som det som har eller borde ha makt över sprÄket.Slutsatsen Àr att SprÄkrÄdet aldrig sjÀlva tappar sin egen makt, Àven nÀr de legitimerar andra som makthavare i en viss frÄga..

Fo?rfattarrollen har under de senaste tva?hundra a?ren genomga?tt stora fo?ra?ndringar. I och med romantikens ide?ma?ssiga omdefinition av vad litteratur skulle kunna vara uppkom ett behov av en fo?rfattarroll fri fra?n beroenden av traditionella maktinstitutioner. Fo?rfattaren, eller diktaren, skulle vara en kraft i egen ra?tt som kunde fo?rmedla sanningen om livet, ma?nniskan och samha?llet till folket.

Jag kommer i denna uppsats med hjÀlp av diskursanalys, analysera och studera vilka diskurser som finns i och med begreppet klassresa. Jag kommer Àven att presentera de identitetsprocesser som pÄgÄr vid klassresan. Jag vill med denna uppsats se hur viktig klasstillhörigheten Àr och hur processen gÄr till nÀr en person gör en sÄ kallad klassresa. Jag ska belysa flytten frÄn att ha tillhört arbetarklassen till att tillhöra medelklassen. Jag kommer att beskriva hur dessa personer upplever flytten samt hur de kÀnde att de blev bemötta av andra mÀnniskor i medelklassen..