Uppsatsen behandlar den finansiella redovisningen av avsÀttningar för avhjÀlpande av förorenings­skador. Syftet Àr att undersöka hur Àgarkoncentrationen hÀnger samman med den grad av informationspublicering företag har valt kring dessa avsÀttningar. I studien undersöks 44 företag inom olika branscher och med olika Àgandeformer. I jÀmförelsen mellan samtliga fallföretag konstaterar vi att det finns ett samband mellan lÄg Àgar­­kon­centration och hög grad av informations­publicering. Vi diskuterar ocksÄ hur graden av vinstsyfte kan pÄverka graden av informations­publicering.

Denna studie handlar om vad pedagoger har för attityd, utbildning och förutsÀttningar gÀllande informations- och kommunikationsteknik (hÀdanefter benÀmnt IKT) i grundskolans tidigare Är.    Nedan frÄgestÀllningar har anvÀnds för att ge lÀsaren en bra grund till Àmnet och senare i texten komma fram till en slutsats Vad finns det för förutsÀttningar pÄ de tillfrÄgade pedagogernas skolor för att kunna undervisa med hjÀlp av IKT?Vad för relevant utbildning har de tillfrÄgade pedagogerna som undervisar med hjÀlp av IKT?Hur arbetar de tillfrÄgade pedagogerna med IKT?Vad har de tillfrÄgade pedagogerna i grundskolans tidigare Är för attityd till IKT?     I den hÀr studien anvÀndes intervju som metod.  Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa respondentintervjuer. Fem pedagoger i grundskolans tidigare Är intervjuades, med tidigare Är menas frÄn förskoleklass till Ärskurs 6. Utvalda delar frÄn intervjuerna Àr transkriberade. I analysen presenteras teman utifrÄn den kartlÀggning som gjorts av intervjuerna, med hÀnsyn till frÄgestÀllningarna i denna empiri.

The purpose of this study was to investigate how high school students felt that the computer helped or hindered participation and self-esteem in the learning situation and if the students experienced any differences between when they had been relatively alone in using a computer compared to when everyone had their own computer. The starting point was the national one-to-one projects made to give every student access to a personal computer and how it affected students in special educational needs and previous research. The theoretical approach was based on socioculture/activity theory and theories of self-esteem. Ten high school students in grade one at a senior high school that previously had started up a one-to-one project was interviewed. The results showed that the students primarily used the computer to write and to search the Internet, but even as a alternative or compensatory tool.

M?ns v?ld ?r ett samh?llsproblem d?r m?n ?r ?verrepresenterade i v?ldsbrott. Genom att utmana sn?va k?nsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger till grund f?r v?ld i samh?llet Syftet med detta utvecklingsarbete ?r att unders?ka om ett normmedvetet arbete kan bryta negativa k?nsnormer och maktstrukturer i skolmilj?n samt fr?mja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomf?rdes p? tv? fritidshem med elever i ?rskurs 2 och 3, d?r teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet anv?ndes f?r att f?rst? normernas p?verkan.

Titel ?Jag tycker bra om miljömÀrkningar, men tÀnker att man nog luras lite av dem.?- en studie om informations- och kommunikationsstrukturer i en miljömedveten livsstilFörfattare Jennifer Lindgren & Anna SporreUppdragsgivare MiljömÀrkningen Svanen (MiljömÀrkningen Sverige AB)Kurs Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vidGöteborgs universitetTermin VÄrterminen 2014Sidantal / ord 43 sidor / 14.600 ordSyfte Syftet med studien Àr att beskriva vilka informations- och kommunikationsstrukturer som finns i en miljömedveten livsstilMetod Kvalitativa respondentintervjuerMaterial Tio samtalsintervjuerHuvudresultat Studiens resultat pekar mot att det finns ett intresse och en vilja hos personer med miljömedveten livsstil att öka sin kunskap kring miljömÀrkningar, men att det finns faktorer sombegrÀnsar deras möjligheter. De vanligaste orsakerna uppges vara tidsbrist och svÄrtillgÀnglig information. Det finns en preferens för informationskÀllor som erbjuder kort och koncis information, men samtidigt inbjuder till mer lÀsning för den som har tid. Genom att presentera klar och tydlig information om Svanen pÄ nÀtet, tillsammans med en stark profil i sociala medier, ökar möjligheterna att nÄ ut med budskap till den mÄlgrupp som Svanen avser stÀrka sin relation med.

Europaparlamentet definierade Är 2006 att alla medborgare behöver digital kompetens för att anpassa sig till den förÀnderliga vÀrld vi lever, vilket har pÄverkat innehÄllet i den nya lÀroplanen och kursplanerna Lgr 11, med avseende pÄ digital kompetens.Parallellt med att fokus ökar pÄ den digitala kompetensen i skolorna, gör de interaktiva skrivtavlorna intÄg i vÄra svenska klassrum och enligt taveldistributörernas försÀljningsprognoser kommer Ànnu fler att sÀljas de kommande Ären. Detta gör att de interaktiva skrivtavlorna Àr ett digitalt verktyg som mÄnga lÀrare behöver lÀra sig hantera, och syftet med denna studie Àr att observera hur de interaktiva skrivtavlorna kan anvÀndas i grundskolans undervisning, och vilka lÀrstilar som stimuleras med utgÄngspunkt i Gardners teori om multipla intelligenser. Studien försöker ocksÄ besvara frÄgan hur lÀrarens utbildning pÄ de interaktiva skrivtavlorna pÄverkar antalet intelligenser som stimuleras under lektionerna.Resultatet baseras pÄ nio klassrumsobservationer pÄ tvÄ olika skolor, och visar till exempel att den verbala/lingvistiska och visuella/spatiala intelligensen aktiveras i alla lektionerna och den matematiska/logiska i flertalet. Detta resultat tillsammans med resultatet av intervju och contextual inquiry visar att lÀrarens utbildningsnivÄ pÄ den interaktiva skrivtavlan pÄverkar sÀttet denna anvÀnds pÄ i undervisningen och antalet intelligenser som stimuleras, men ocksÄ att den grundlÀggande IKT-kompetensen (informations- och kommunikationsteknik) och dataintresse har betydelse, sÀrskilt nÀr lÀraren inte har fÄtt sÄ mycket utbildning pÄ den interaktiva skrivtavlan..

Lagf?rslaget om utvidgad ungdoms?vervakning som ny p?f?ljd f?r unga lag?vertr?dare har lyfts fram som en del av arbetet med att minska brottsligheten bland unga i Sverige. P?f?ljden f?resl?s inneh?lla ingripande ?tg?rder och ut?kade kontrollm?jligheter i syfte att skydda samh?llet fr?n brottslighet. P?f?ljder f?r unga lag?vertr?dare ska dock inte endast ta h?nsyn till samh?llets intressen, ?ven den unge lag?vertr?darens r?ttigheter ska beaktas.

AnvÀndning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) Àr idag ett naturligt inslag i mÄnga mÀnniskors vardag. Samtidigt uppmÀrksammas risken med digitala klyftor av flera samhÀllsinstanser. I detta sammanhang nÀmns Àldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlÀngningen kan leda till ett utanförskap frÄn den demokratiska processen pÄ grund av bristande tillgÄng till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte Àr att belysa Àldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhÀllet idag. Studien Àr inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÀr Älder kan förstÄs som en skapad social kategori.

Dagens samhÀlle och dess individer lever i ett överflöd av information tillhandahÄllen av den teknik som benÀmns informations- och kommunikationsteknik, ICT. Samtidigt som denna tekniska utveckling bidrar till stora framsteg för samhÀllet pÄverkar den individer pÄ sÀtt som Ànnu ej blivit fullt synliga. Forskning pekar pÄ att svenskar sover allt mindre och att denna myriad av ICT kan vara en orsakande faktor.Studien syftar att besvara frÄgan om frÄntagandet av ICT-anvÀndning tÀtt inpÄ sÀnggÄende har en pÄverkan pÄ sömnkvaliteten. Genom att frÄnta individer möjligheten till interaktion med ICT i samband med sÀnggÄende erhÄlls sÄvÀl kvantitativ som kvalitativ data som styrker att teknikanvÀndandet pÄverkar sömnen. Dessa data insamlas med hjÀlp av dagböcker, enkÀter samt registrering av sömn via sömnapplikation för en smartphone.Studien visar att anvÀndandet av ICT tÀtt inpÄ sÀnggÄende i stort har en negativ effekt pÄ sömnkvalitet.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av pÄ vilket sÀtt informations- och kommunikationsteknologier (IKT) anvÀnds och hur dessa teknologier stödjer studenternas samarbete pÄ distans. Vi har genomfört en fallstudie pÄ LuleÄ tekniska universitetet pÄ avdelningen för Systemvetenskap. Denna studie utfördes frÄn ett anvÀndarperspektiv. Resultatet av undersökningen visar bland annat att de flesta studenter föredrar att arbeta med uppgifterna sjÀlvstÀndigt. NÀr studenterna samarbetar vÀljer de ett kooperativt sÀtt framför ett kollaborativt.

AnvÀndning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) Àr idag ett naturligt inslag i mÄnga mÀnniskors vardag. Samtidigt uppmÀrksammas risken med digitala klyftor av flera samhÀllsinstanser. I detta sammanhang nÀmns Àldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlÀngningen kan leda till ett utanförskap frÄn den demokratiska processen pÄ grund av bristande tillgÄng till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte Àr att belysa Àldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhÀllet idag. Studien Àr inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÀr Älder kan förstÄs som en skapad social kategori.

Br?starvingar har tidigare varit tydligt prioriterade som arvtagare, men en efterlevande make har successivt f?tt allt st?rre r?tt till kvarl?tenskapen. Idag ?rver en efterlevande make framf?r gemensamma barn men inte framf?r eventuella s?rkullbarn till den avlidna maken, s?vida inte s?rkullbarnet i fr?ga avs?ger sig sin arvsr?tt till f?rm?n f?r den efterlevande maken. Regleringen ?r ett f?rs?k att se till b?de s?rkullbarns och efterlevande makes intressen.

BAKGRUND: Bakgrunden beskriver det förÀndrade kunskapsbehov som samhÀllet nu genomgÄr och hur lÀrare i skolans verksamhet hanterar och förhÄller sig till detta. Kritiskt förhÄllningssÀtt, elevernasmedieanvÀndning och begrÀnsningar som kan förekomma Àr andra delar som behandlas.SYFTE: Syftet med studien Àr att undersöka hur sju lÀrare i Ärskurs 4-6 tolkar begreppet digital kompetens och hur de arbetar med digital kompetens i sin undervisning. Ett bisyfte Àr att undersöka om lÀrarna tror att de kommande styrdokumentens riktlinjer kring digitalkompetens kommer att förÀndra deras undervisning, och i sÄ fall pÄvilket sÀtt.METOD: Metoderna som anvÀnts i studien Àr self report och delvis strukturerade intervjuer. Vi valde att lÀmna ut vÄra self reports först för att lÄta respondenterna associera fritt angÄende begreppet digitalkompetens utan pÄverkan frÄn oss. NÀr vi samlat in svaren formulerade vi individuella frÄgor utifrÄn dessa och följde sedan uppdem med delvis strukturerade intervjuer för att fÄ en fördjupad kunskap om lÀrarnas Äsikter.RESULTAT: Studien visar att lÀrare Àr positivt instÀllda till att integrera digitala medier i undervisningen.

Introduktion/bakgrund: Sjukgymnaster arbetar med rörelse som huvudsaklig metod för att frÀmja hÀlsa och minska ohÀlsa. Det finns olika hjÀlpmedel för sjukgymnaster att utforma trÀningsprogram exempelvis genom skriftliga instruktioner/ illustrationer eller med hjÀlp av datorbaserade övningsbanker. Informations- och kommunikationsteknik har tillsammans med televÄrd utvecklats de senaste 20 Ären. Det har inte bedrivits studier angÄende sjukgymnasters arbetsmetodik vid konstruktion av trÀningsprogram eller deras anvÀndning och instÀllning till IKT/ televÄrd inför framtiden. Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga vilka verktyg som primÀrvÄrdssjukgymnaster anvÀnder idag, deras tillfredstÀllelse med dessa samt deras attityd till nya innovativa lösningar i och med utvecklingen av IKT/ televÄrd vid utformning av trÀningsprogram.

I föreliggande uppsats undersöks IKT (informations- och kommunikationsteknik) i gymnasieskolans svenskundervisning. Studien har utförts bland annat genom kvalitativa intervjuer av 5 svensklÀrare pÄ fyra olika gymnasieskolor i SmÄland. Författarna försöker ge svar pÄ vilka motiv som ligger bakom den pÄgÄende förÀndringen mot ett mer digitaliserat svenskÀmne, vad och hur dessa förÀndringar rent konkret ser ut samt om svensk-undervisningen blir bÀttre eller sÀmre av IKT. Dessutom har vi försökt ta reda pÄ och besvara hur svensklÀrares attityder till förÀndringen ser ut samt huruvida skolornas 1:1-satsning med en dator per elev har betydelse för förÀndringen mot en IKT-baserad svenskundervisning.De huvudsakliga resultaten visar att det finns olika motiv till integrerandet av IKT i svenskÀmnet pÄ gymnasiet. Vi ser tendenser till nÄgot som kan sÀgas vara ett slags socialiserat behov hos dagens unga dÀr de nya digitala, visuella medierna ser ut att pÄverka och förÀndra den unga generationens sÀtt att hantera sitt lÀrande.