Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Demenssjukdom Àr en av vÄra största folksjukdomar och i takt med att befolkningen blir allt Àldre ökar ocksÄ prevalensen att drabbas. Det kan ta flera Är innan uppvisade symtom leder fram till en diagnos och gruppen Àldre som utan hjÀlp frÄn samhÀllet helt sköter omvÄrdnaden av en demenssjuk anhörig blir allt större. Samtidigt som sjukdomen progredierar blir ocksÄ belastningen pÄ den som vÄrdar allt större och mÄnga nÀrstÄendestödjare visar symtom som depression, utbrÀndhet, oro och Ängest och det Àr dÀrför viktigt att denna stora grupp i samhÀllet uppmÀrksammas som ett folkhÀlsoproblem. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa de nÀrstÄendes behov av stöd vid vÄrd av en demenssjuk person i det egna hemmet. Den anvÀnda metoden var en manifest innehÄllsanalys och studien visade att det stöd som efterfrÄgades mest och gav den största effekten i form av reducerad vÄrdtyngd, var nÀr den sjuke fick möjlighet att vistas pÄ dagvÄrdsverksamhet.

Drivkraften till att mÀnniskor reser har lÀnge ansetts vara behovet att Äka till en geografisk plats för att dÀr utföra nÄgon typ av aktivitet. Med dagens informations- ochkommunikationsteknik (IKT) har vÄr virtuella rörlighet ökat och sÄledes Àr vardagens aktiviteter inte lika bundna till en specifik plats. ResenÀrer numera anvÀnda IKT till att utföra aktiviteter redan under restiden. Genom att vi dÄ kan anvÀnda tiden till fler aktiviteter kan det bidra till att restiden blir vÀrdefull och inte bara en transportstrÀcka fram till mÄlet. I takt med att det de senaste Ären skett en mobil explosion har ocksÄ tillgÀngligheten till IKT ökat under resan.Studien syftar till att undersöka vad mÀnniskor Àgnar sin restid Ät nÀr de pendlar regionalt och hur de ser pÄ vÀrdet av restiden.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare kan utveckla sin undervisning med hjÀlp av digitala hjÀlpmedel och ta del av andra lÀrares erfarenheter med att arbeta med sÄdana hjÀlpmedel i slöjd, hem- och konsumentkunskap. FrÄgorna var; hur bidrar digitala hjÀlpmedel till att förbÀttra undervisningen i slöjden; Vilka för- och nackdelar upplever lÀrare av att arbeta med digitala verktyg; Hur vÀljer estetiska ÀmneslÀrare att kommunicera via nÀtbaserade kommunikationstjÀnster och vilka positiva, negativa konsekvenser har det kommunikationsvalet fört med sig? Tre olika metoder har anvÀnts för att samla in data till studien, deltagande observationer pÄ en grundskola, aktioner för att designa undervisningen med digitala verktyg och intervjuer med lÀrare inom estetÀmnen. Enligt lÀrarna visade det sig att mer digitala redskap i undervisningen ökar elevers motivation. Digitala verktyg som mobiltelefoner distraherar elever dock, det bör finnas tydliga regler för dess anvÀndning.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att göra en jÀmförande analys av ekonomikurser pÄ Högskolan i GÀvle dÀr informations- och kommunikationsteknik (IKT) anvÀnds i olika utstrÀckning i klassrums- och nÀtverksmodellen. Metod: Studien bygger pÄ ansatser frÄn metoderna aktionsforskning och etnografi som utgÄr frÄn en klassrumsmodell av campuskurser och en nÀtverksmodell av distanskurser. Resultat & slutsats: Det Àr skillnad i upplÀgg av information och material pÄ Blackboard i de kurser vi studerat. De minst utvecklade och de mest utvecklade kurserna har olika strukturer i dispositionen.     De tvÄ modeller som denna studie utgÄr ifrÄn skiljer sig frÄn varandra. Skillnaden mellan de mest utvecklade och de minst utvecklade kurserna inom de tvÄ modellerna Àr mindre i nÀtverksmodellen.     De kurser som idag kan lÀsas pÄ Högskolan i GÀvle Àr en blandning av en renodlad klassrumsmodell och en renodlad nÀtverksmodell. Förslag till fortsatt forskning: VÄr studie ses utifrÄn studenternas synvinkel dÀrför kan en studie om Blackboard frÄn en annan aktörs synvinkel, exempelvis lÀrarens tas med i undersökningen, vad har de för Äsikter och synpunkter om Blackboard ur lÀrandeperspektiv, hur kan plattformen förÀndras sÄ att studenterna fÄr de bÀsta förutsÀttningarna för sitt lÀrande? Uppsatsens bidrag: Denna uppsats ska ge ett förslag pÄ hur strukturen pÄ plattformen Blackbord kan förbÀttras för att studenterna ska fÄ ut det bÀsta möjliga av sina studier..

Under de senaste Ären har det skett en integrering av informations- och kommunikationsteknik (IKT), exempelvis datorer, i sÄvÀl samhÀllet som i skolans undervisning. Syftet med den aktuella litteraturstudien Àr att undersöka vilka samtalsaktiviteter som eleverna deltar i dÄ de anvÀnder bÀrbara datorer eller handdatorer under matematiklektionerna, samt att belysa vilka möjligheter och hinder som framtrÀder. Som teoretisk utgÄngspunkt ligger ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrandet dÀr sprÄket, den miljö som eleven befinner sig i och de redskap som anvÀnds beskrivs som betydelsefulla aspekter för lÀrandet. I lÀroplanen förtydligas att elever ska ges möjlighet att delta i kommunikativa samspel och att modern teknologi ska anvÀndas sÄ att eleven kan inhÀmta, lÀra och utveckla sin förmÄga att kommunicera matematik. Tidigare forskning kring matematik visar att elevers kollaborativa lÀrande och anvÀndande av IKT frÀmjar elevernas matematiska kunskaper och delaktighet i samtalet.

Att konstruera ett tidtagningssystem för enduro i skogen leder till flera frÄgor som mÄste undersökas och besvaras. Vilken kommunikationsteknik ska anvÀndas och vilken systemarkitekturisk lösning passar bÀst? Att dra kabel ute i skogen Àr ett bra sÀtt att lösa det kommunikationstekniska problemet, lösningen Àr sÀker och relativt billig. Visst pÄverkas priset av distansen mellan olika klienter ute i skogen, men alla positiva egenskaper hos tekniken gör denna kostnad vÀrd sitt pris. De geografiska variationer som kan finnas Àr de som kan spela ut de övriga teknikerna i form av stabilitet.

Customer Relationship Management (CRM) Àr ett ofta anvÀnt konceptför verksamheter att hantera sina kundkontakter. En viktig del av CRMÀr anvÀndningen av tekniska lösningar för att lagra och analysera informationom kunder, till exempel genom data mining för att upptÀckamönster hos kunders beteende. Idag produceras allt större mÀngderdata genom mÀnniskors anvÀndning av informations- och kommunikationsteknik.Traditionell teknik klarar ej av att hantera den variation ochmÀngd data som existerar, vilket lett till utvecklingen av nya tekniskalösningar för dessa uppgifter. Begreppet Big data brukar anvÀndas föratt beskriva stora datamÀngder. Syftet med denna studie har varit att geökad förstÄelse för hur Big data kan anvÀndas inom CRM.

Demenssjukdom Àr en av vÄra största folksjukdomar och i takt med att befolkningen blir allt Àldre ökar ocksÄ prevalensen att drabbas. Det kan ta flera Är innan uppvisade symtom leder fram till en diagnos och gruppen Àldre som utan hjÀlp frÄn samhÀllet helt sköter omvÄrdnaden av en demenssjuk anhörig blir allt större. Samtidigt som sjukdomen progredierar blir ocksÄ belastningen pÄ den som vÄrdar allt större och mÄnga nÀrstÄendestödjare visar symtom som depression, utbrÀndhet, oro och Ängest och det Àr dÀrför viktigt att denna stora grupp i samhÀllet uppmÀrksammas som ett folkhÀlsoproblem. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa de nÀrstÄendes behov av stöd vid vÄrd av en demenssjuk person i det egna hemmet. Den anvÀnda metoden var en manifest innehÄllsanalys och studien visade att det stöd som efterfrÄgades mest och gav den största effekten i form av reducerad vÄrdtyngd, var nÀr den sjuke fick möjlighet att vistas pÄ dagvÄrdsverksamhet.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r en folksjukdom i det svenska samh?llet och m?nga beh?ver v?rd f?r detta. Sjuksk?terskans roll i den psykiatriska v?rden inneh?ller ansvar f?r omv?rdad och utf?ra medicinska behandlingar men ocks? att fr?mja individens sj?lvbest?mmande och delaktighet. Sjuksk?terskan anmodas att arbeta med personcentrerad ansats d?r relationen till patienten ?r avg?rande. Syfte: Att unders?ka patienters och sjuksk?terskors upplevelse av v?rdrelationen i psykiatrisk v?rd.

Rapporten innefattar utvecklingen av ett nytt informations- och utbildningsmaterial för entreprenörer och nyanstÀllda pÄ RönnskÀrsverken i Skelleftehamn. Informationsmaterialet innehÄller information och risker med kondenserade gaser (svaveldioxid, ammoniak och klor) och svavelsyra samt information om gaslarm, gaslÀckor och gasskyddsrum. Det innehÄller Àven en samling frÄgor speciellt utformade efter informationen i materialet för att underlÀtta inlÀrning av informationen. Materialet bestÄr av ett program skapat i Adobe Flash CS3. Information om Àmnen och tillhörande frÄgor finns uppdelade i avsnitt.

Syftet med litteraturöversikten Ă€r att beskriva interventioner med informations- och kommunikationsteknologiska hjĂ€lpmedel samt effekten av interventionerna för barn, ungdomar och unga vuxna 7-20 Ă„r. Insamling av data genomfördes genom en systematisk sökning i databaserna AMED, Chinal, PubMed och PSYKinfo via LuleĂ„ universitetsbibliotek med förbestĂ€mda sökord. Även en manuell sökning i referenslistorna genomfördes. Tio kvantitativa artiklar inkluderades i studien och bedömdes utifrĂ„n bevisvĂ€rde och kvalitetsgranskning. Inga av artiklarna var gjorda i Sverige.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera anvÀndningen av lÀrplattformen Fronter i kommunen X-holms gymnasieskolor med hjÀlp av en sociokulturell teori. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer dÀr fem elever, tre lÀrare och en IT-samordnare intervjuades. Analysen av empirin visade att lÀrarna behÀrskade modern teknik i vÀldigt varierande grad. LÀrarnas instÀllning till Fronter skilde sig ocksÄ mycket Ät. De intervjuade elevernas förhÄllande till IKT (informations- och kommunikationsteknik) i allmÀnhet var förhÄllandevis lika.

InformationssÀkerhet Àr nÄgot vÀldigt aktuellt i dagslÀget dÄ mer och mer information och arbetsuppgifter datoriseras. Det Àr dÀrför viktigt att de som arbetar med datorer har en god informationssÀkerhetsmedvetenhet. Denna studie Àr utförd pÄ Skatteverkets kontor i Linköping genom frÀmst ett antal intervjuer. Studien inriktar sig pÄ personalens informations- sÀkerhetsmedvetenhet samt hur Skatteverkets ÄtgÀrder pÄverkar personalens informations- sÀkerhetsmedvetenhet.Den teoretiska referensramen byggs till största del upp av teori kring informationssÀkerhet och informations- sÀkerhetsmedvetenhet, samt Àven till viss del av organisationsteori. Teorin har sedermera fÄtt utgöra hur informationssÀkerheten bör se ut, generellt sett, i en organisation.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka gymnasiesvensklÀrares uppfattning om hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) anvÀnds inom svenskÀmnet, samt skapa en bild av vilken roll IKT spelar i svenskundervisningen. Studien utreder Àven vilka faktorer som gymnasiesvensklÀrarna anser pÄverkar anvÀndandet av IKT i skolan.Data samlades in genom kvalitativa samtalsintervjuer med fyra gymnasiesvensklÀrare, verksamma pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i Uppsala. Datan har sedan analyserats med teoretisk utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv genom ett aktivitetssystem dÀr lÀrarens professionella kunskap, sett bÄde till interna och externa aktiviteter tilldelats en stor betydelse.De slutsatser som kunnat dras genom studien Àr att IKT Àr ett fenomen vars roll inom svenskÀmnet Àr mycket mÄngfacetterad, dÄ varje svensklÀrare tycks ha en mer eller mindre unik uppfattning om hur, var och i vilken omfattning det ska anvÀndas. Studiens intervjupersoner ser dock IKT som ett av flera didaktiska hjÀlpmedel, dÀr PowerPoint Àr det IKT-verktyg som tycks anvÀndas i störst omfattning. Vidare konstateras i studien att IKT mÄnga gÄnger i klassrummet spelar en viktigare roll för eleverna Àn för lÀrarna, men att IKT utanför klassrummet mÄnga gÄnger Àr en central faktor för lÀrarens arbete.