Bakgrund och problemformulering: Globaliseringen och samhÀllets informations-utveckling under 90-talet förÀndrade den traditionella ekonomistyrningen dÄ intresset för icke-finansiella faktorer inom ekonomistyrningen tog fart och sedan har ökat i hög grad under senare Är. Företag kan inte lÀngre vara konkurrenskraftiga genom att bara tillgodose sina materiella resurser. IstÀllet krÀvs idag att sÄvÀl organisationer, tillverkningsföretag som tjÀns-teföretag bÄde ser till sina materiella och immateriella resurser. Det Balanserade styrkortet har varit ett svar pÄ detta. Modellen har till att börja med varit tÀnkt och anvÀnd av privata sidan men visat sig passa ickevinstdrivande organisationer lika bra om inte bÀttre varför det gör det intressant att undersöka följande frÄgor: 1.

New forms of Information and Communication Technologies (ICTs) have become more influential in development contexts. The concept of ?The Digital Divide? points at a large division between rich and poor countries regarding access to ICTs. Critics say that the debate concerning this topic for far too long has focused mainly on the technology itself rather than social factors which impact social inclusion and development. Scholars agree that ICTs holds a tremendous potential, but how is this implemented in development contexts and how can it be used with more sensitivity towards local preconditions and social aspects?This paper aims to examine how ICTs are being used in the context of development within an India based organisation for women called SEWA (Self Employed Women?s Association).

PÄ Plannja AB i LuleÄ tillverkas kompletta taklösningar i plÄt för bÄde byggprojekt och bygghandeln. Marknaden ligger i Nordeuropa och Centraleuropa. Tillverkningen sker bÄde direkt mot kundorder och mot lager för att möta den sÀsongsberoende efterfrÄgan, som har sin högsÀsong under sommarhalvÄret. Stora mÀngder kapital binds dÀrför upp i lager för att kunna bemöta den varierande efterfrÄgan. Syftet med denna förstudie har varit att kartlÀgga Plannja AB:s kÀrnverksamhet i LuleÄ för att skapa en klarare bild för företagets ledning.

UtifrÄn vÄrt formulerade syfte har vi undersökt vilken dokumentation och information somöverförs och under vilka former den överlÀmnas nÀr elever byter skola. Vi har Àven avsettsynliggöra pedagogers tankar kring dokumentation och information samt formerna föröverlÀmningen.Den information och dokumentation som förs vidare och den information och dokumentationsom önskas av mottagande skola överensstÀmmer till största delen. Resultatet kansammanfattas med att överlÀmnande och mottagande personal i stort Àr eniga om att IUP medskriftliga omdömen och ÄtgÀrdsprogram Àr dokumentationsformer som alltid anvÀnds. Man ÀrÀven överens om att muntlig information Àr viktig vid överlÀmningen. Det finns dock vissskillnad i synen pÄ dokumentationens och informationens relevans mellan överlÀmnande ochmottagande lÀrare.Formerna för överlÀmnandet visar större diskrepanser mellan överlÀmnande skolors ochmottagande skolas uppfattningar.

Strukturomvandlingen till dagens tjÀnsteekonomi och den ökade spridningen av informations- och kommunikationsteknologi, har möjliggjort ett arbetsliv med flexibla arbetstider och arbetsplatser. Flexibelt arbete kan vara en frihet som skapar möjligheter att uppnÄ en bÀttre balans mellan arbete och övrigt liv, men det kan ocksÄ vara en risk som leder till ökad stress dÄ förhÄllandet mellan arbete och övrigt liv upplevs som grÀnslöst.Syftet med studien var att undersöka till vilken grad tjÀnstemÀn i den privata sektorn upplever att de har möjlighet att arbeta flexibelt tids- och rumsmÀssigt, samt om möjligheten att sjÀlv bestÀmma nÀr och var man utför sitt arbete kan bidra till mindre stress och en bÀttre balans mellan arbete och övrigt liv.Resultatet bygger pÄ data frÄn en arbetsmiljöenkÀt inom ramen för ett treÄrigt forskningsprojekt vid Stockholms universitet, dÀr grÀnsdragning, flexibilitet och balans i livet i förhÄllande till stress och hÀlsa var i fokus (AFA FörsÀkring 2015). EnkÀten besvarades av 1918 tjÀnstemÀn. Variablerna som anvÀndes i studien var grad av kontroll över flexibilitet i relation till upplevd stress, upplevd balans mellan arbete och övrigt liv samt andra arbets- och familjerelaterade faktorer.Data analyserades med multipel linjÀr regressionsanalys. I regressionmodell 1 kontrollerades vilken effekt upplevd flexibilitet och andra arbets- och familjerelaterade faktorer hade pÄ upplevd stress.

I dagens organisationer har man förstÄtt att utvecklingen av teknologin gÄr fort och framÄt. För att kun-na hÀnga med i framÄtskridandet mÄste företag och verksamheter anpassa sig efter utvecklingen som sker i omvÀrlden för att inte hamna efter. MÄnga företag anser att det inte rÀcker med bara satsa pÄ af-fÀrsstrategier för att kunna lyckas pÄ marknaden utan behöver ocksÄ ta fram Informationsteknik-/Informationssystem-strategier som ska stödja affÀrsstrategierna. Det innebÀr att kopplingen mellan af-fÀrs- och IT-/IS-strategier Àr vÀsentlig pÄ grund av att de Àr beroende av varandra för att företaget ska lyckas att nÄ sina mÄl. Problematik kan uppstÄ nÀr företag ska koordinera de nÀmnda strategierna.

Syftet Àr att studera vilka informations- och kommunikationskanaler som anvÀnds inom SEB (centralt som lokalt) och vad desssyfte Àr; att undersöka hur centralt styrd den lokala internkommunikationen pÄbankkontoret i Halmstad Àr; vilken betydelse internkommunikationen har för SEB: s företagskultur (centralt som lokalt); vilken syn anstÀllda har pÄ kommunikation.Internkommunikation studeras ingÄende, dÀrefter förhÄllandet mellankommunikation och information. Olika perspektiv för kommunikation och olikaformer för kommunikation kartlÀggs. Muntliga, skriftliga, elektroniska och enkombination av dessa kanaler diskuteras. Slutligen ges en beskrivning avkommunikationspolicy och dessutom Àmnet företagskultur.Kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom olika omrÄden och nivÄer pÄ SEB har genomförts.Flera olika kommunikationsmönster och kanaler existerar i en organisation. Dock fungerar inte alltid samma kanal som enhetlig spridningsvÀg pÄ de olika nivÄerna i organisationen.

Syfte ? Studiens syfte var att analysera hur uppkomsten av defekta produkter och omarbeten kan minska i kundorderstyrd montering genom effektivare material- och informationsflöden. Som hjÀlp till att besvara syftet har det brutits ned i tvÄ frÄgestÀllningar:I. Vilka möjliga orsaker till defekta produkter och omarbeten kan identifieras i kundorderstyrd montering?II.

Konkurrensen för företag Àr med dagens marknad mer krÀvande Àn nÄgonsin. För att kunna hÄlla sig kvar pÄ marknaden pÄ bÀsta sÀtt tvingas företagen att tÀnka om och byta affÀrsstrategi. Företagen satsar numera pÄ att stÀndigt göra processerna bÀttre, förbÀttra kvaliteten pÄ produkterna och hÄlla kostnaderna nere. Kostnaderna för bristande kvalitet pÄverkar lönsamheten och det Àr inte ovanligt att kostnaderna uppgÄr till mellan 10- 30% av ett företags omsÀttning. Att stÀndigt arbeta med att minska kvalitetsbriskostnaderna Àr nÄgot som ocksÄ görs pÄ Autoliv.

Svenska högskolor spenderar allt mer pengar pÄ marknadsföring som anvÀnds i arbetet med att attrahera studenter. Konkurrensen om studenterna Àr hÄrd högskolorna emellan och resurser satsas pÄ marknadsföring för att överleva i kampen om studenterna. Som i all marknadsföring bör den egna produkten sÀrskiljas frÄn konkurrenter och numera Àr det inte endast program och kurser som Àgnas uppmÀrksamhet. Staden och dess attraktioner dÀr den aktuella högskolan Àr belÀgen fÄr idag en plats i den marknadsföring som sker.Högskolan i Jönköping presenterar Jönköping som stad i sin programkatalog med presumtiva studenter som mÄlgrupp. Det förefaller oss som studenter vid Högskolan i Jönköping intressant att undersöka den bild som sprids av vÄr stad i programkatalogen.

Projektledares kompetens utgör en av de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för ett vÀl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rÀtt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gÄ i mÄl inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt dÄ en projektledares kompetens ska mÀtas. Vad Àr det egentligen man ska beakta? Detta Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart och Àven om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstÄr frÄgan om hur den efterfrÄgade kompetensen kan utvecklas.

Internationalisering inneba?r ett fo?retags engagemang pa? utla?ndska marknader, na?got som exempelvis kan ske genom export i allians med andra utla?ndska verksamheter. Export delas in i direkt och indirekt export. I och med att det har blivit enklare a?ven fo?r sma? och medelstora fo?retag att go?ra affa?rer o?ver gra?nserna har det i sin tur medfo?rt barria?rer som hindrar eller ha?mmar fo?retags mo?jligheter att exportera.

Projektledares kompetens utgör en av de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för ett vÀl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rÀtt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gÄ i mÄl inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt dÄ en projektledares kompetens ska mÀtas. Vad Àr det egentligen man ska beakta? Detta Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart och Àven om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstÄr frÄgan om hur den efterfrÄgade kompetensen kan utvecklas.

ProblemomrÄde: Sverige och Europa stÄr inför det faktum att befolkningen blir allt Àldre. Med detta menas att genomsnittsÄldern för individen ökar vilket ocksÄ ger utslag pÄ hela befolkningens genomsnittliga livslÀngd. Denna förÀndring medför att vÄrd och omsorgsinsatserna ökar samtidigt Àr det allt fÀrre som sysselsÀtter sig inom Àldreomsorgen vilket Àr en bidragande orsak till att antalet nÀrstÄende som vÄrdar Àldre i Sverige ökar (Lidskog. m.fl. 2003).

Rapporten beskriver tre olika synvinklar utifrĂ„n vilka ett antal risker identifieras ur fyra val-da processer. Ämnet för rapporten Ă€r sĂ„ledes riskidentifiering av sĂ€ttet att arbeta inom pro-cesserna inköp, planering, repro och produktion. De valda synvinklarna Ă€r framtagna ge-nom intervjuer och besök pĂ„ företaget och fungerar likt teoretisk ram i rapporten. Syn-vinklarna ger mig en möjlighet att titta pĂ„ processerna med Ă€mnena informationsflöde, kompetens och informationssĂ€kerhet i bakhuvudet. Avsikten Ă€r att genom att jĂ€mföra hur arbetet verkligen bedrivs pĂ„ valt företag med teorier i böcker, kunna hitta verkliga risker med att fortsĂ€tta arbetet pĂ„ det sĂ€tt vilket det bedrivs idag.