SammanfattningBehovet av kapital Àr vÀldigt stort för ett företag vid uppstarten av verksamheten. SvÄrigheten att fÄ externt kapital uppstÄr oftast vid denna fas, dÄ kan nÀmligen en affÀrsÀngel bidra med kapital och vara till stor hjÀlp för företaget. AffÀrsÀngel Àr en privatperson eller en samling av privatpersoner som investerar finansiellt kapital. Dessa Ànglar tillför ocksÄ affÀrsmÀssig kunskap till onoterade företag, dÀr de finner tillvÀxtpotential. För att ett företag skall kunna anvÀnda riskkapital som en finansieringskÀlla pÄ bÀsta sÀtt, mÄste de först uppfatta vad en affÀrsÀngel har för egenskaper samt hur de agerar.Syftet med denna uppsats, Àr att studera hur aktiva affÀrsÀnglar resonerar rörande sina investeringar i livscykelns?hypotes.

Bakgrund: Informationen företagen stÀller samman i sina prospekt dÄ de genomgÄr sinprocess mot notering pÄ Stockholmsbörsen Àr deras första riktiga kontakt medkapitalmarknaden. Företagen delger marknaden dels den information som enligt regler skallfinnas med i prospektet och dels den information företagen finner vara intressant förmarknaden att erhÄlla.FrÄgestÀllning: Uppsatsens frÄgestÀllning Àr ?Hur vÀl lyckas företag att i sitt IPO-prospektkommunicera ut den information kapitalmarknaden efterfrÄgar??.Denna frÄgestÀllning har kÀnts intressant att stÀlla dÄ informationen i prospektet tjÀnar till attfungera som en indikation av bolagets ekonomiska stÀllning förmedlad genom en rapport föratt anvÀndas av marknaden som underlag till analys.Syfte: Uppsatsen skall visa pÄ den information som företagen vÀljer att kommunicera tillmarknaden, och den information marknaden faktiskt efterfrÄgar för att kunna göra enbedömning av företaget.AvgrÀnsningar: Det Àr fyra företag som granskas i denna uppsats, samtliga noterade pÄ denNordiska börsens Mid Cap-lista. Studien Àr bedriven utifrÄn ett kvalitativt synsÀtt dÀrjÀmförelser Àr möjliga att utföra mellan dessa fyra bolag.Metod: AngreppssÀttet som valts Àr den ?hypotetiskt-deduktiva metoden? vilken har sinutgÄngspunkt i bÄde empirin och teorin.

Sedan 2003 har alla kvinnor som Àr intagna pÄ kriminalvÄrdanstalten Sagsjön erbjudits deltagande i ett frigivningsprogram. Det Àr ett informations- och motivationsprogram som gÄr ut pÄ att tvÄ frivÄrdsinspektörer (som Àr ledare för programmet) Äker till anstalten en gÄng i mÄnaden och har ett möte med de intagna kring frivÄrdens funktion samt frigivningen och dess förberedelser. Mötet varar i ett par timmar och kvinnorna har dÄ möjlighet att stÀlla frÄgor. Mötet Àr frivilligt och det finns inga regler om att man mÄste delta ett visst antal gÄnger utan kvinnorna gÄr dit sÄ lÀnge de sjÀlva kÀnner att det behövs. Ytterligare en del i frigivningsprogrammets mÄl Àr att informera vÄrdarna om frivÄrdens roll och funktion.Studien syftar huvudsakligen till att undersöka hur de kvinnliga intagna upplever programmet och om det har hjÀlpt dem i deras frigivningsprocess.

MÀlarenergi AB Àgs av VÀsterÄs stad och Àr ett kommunalÀgt energibolag som verkar i MÀlardalsregionen. Enligt van Weele (2012) utgör ett företags inköpskostnad cirka 50 % av nettoomsÀttningen vilket innebÀr att inköpskostnaden Àr en viktig del i företagens resultat. MÀlarenergi har under 2012 pÄbörjat en centralisering av inköpsfunktionen, dÀr en del av arbetet inkluderar inköpsstrategiska ÄtgÀrder för att klassificera företagets varor och tjÀnster.Syftet med denna studie var att genomföra en klassificering av koncernen MÀlarenergi AB:s varor och tjÀnster för att reducera koncernens totala inköpskostnader. För att kunna genomföra klassificeringen samt svara pÄ tillhörande frÄgestÀllningar valde författarna att genom en förstudie intervjua en inköpsexpert vid Linköpings universitet samt en inköpschef pÄ ABB. Detta resulterade i att författarna kunde fÄ feedback pÄ sitt förslag pÄ tillvÀgagÄngssÀtt för klassificeringen dÄ dessa personer kunde dela med sig av sina erfarenheter av klassificeringsarbete.

The forest industry is one of the most important industry branches in Sweden. Since the demand of high precision wood deliveries has increased, the demand on a well constructed forest road net also has increased. A good road net gives the wood-supplier competition advantages and also increases its service level towards its customers, lumber-mills and pulp-mills. In some parts of Norrbotten, the road net is still insufficient and not yet built out enough, and that is why it is important to know how to act and where to improve the road net in these areas. The purpose of this thesis was to create a work-model for long term road planning in areas with no road net or a not yet complete road net. The model has been created in an ArcGis environment, where a long chain of tools has been tied together with the program ?Model builder?.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Studiens deskriptiva syfte Àr att undersöka och kartlÀgga vinterfriluftslivsutbildningen pÄ lÀrosÀten i Sverige som utbildar lÀrare i idrott och hÀlsa. FrÄgestÀllningen till detta syfte Àr: Hur Àr vinterfriluftslivsutbildningen pÄ lÀrosÀtena beskriven och utformad gÀllande innehÄll, omfattning, kurslitteratur, examinationer, distans till fjÀllanlÀggning och ekonomi? Studiens syfte Àr Àven att ur ett analytiskt perspektiv och utifrÄn Bernsteins teorier jÀmföra lÀrosÀtenas vinterfriluftslivsutbildning med varandra. FrÄgestÀllningen till detta syfte Àr: Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan lÀrosÀtenas vinterfriluftslivsutbildningar?Metod: Studien har en kvalitativ ansats dÄ metodvalet Àr dokumentanalys.

Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.

AnvÀndandet av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) Àr nÄgot som blir mer och mer vanligt i skolorna. Elever som med hjÀlp av datorer skriver sig till lÀsning Àr nÄgot som uppmÀrksammats genom Arne Tragetons metod och hans bok Att skriva sig till lÀsning - IKT i förskoleklass och skola (2005). Syftet med denna undersökning har varit att studera hur en lÀrare omvandlar Arne Tragetons metod till sin egen, vilka val lÀraren gör, vad som pÄverkar dessa val och var lÀraren fÄr informationen ifrÄn. I den tidigare forskningen tas det upp att en lÀrare stÀndigt bör söka kunskap om sina egna metoder och vara medveten om att det pÄgÄr en stÀndig lÀrprocess. En lÀrarens erfarenheter och kunskaper om undervisningsmetoder pÄverkar elevernas inlÀrning och utveckling. Det bör enligt Alexandersson finnas en medvetenhet hos lÀraren om den egna handlingen i undervisningen.

Denna uppsats handlar om attityder till Àmnet svenska som andrasprÄk. Som verksam lÀrare pÄ en gymnasieskola har jag mÄnga gÄnger mötts av negativa attityder till Àmnet frÄn bÄde kollegor, skolledare och elever. Attityderna har mÄnga ansikten. De kan komma till uttryck i hur skolledare arbetar med personalrekrytering och organisationsmodeller, hur andra aktörer i skolan ser pÄ Àmnet (som ett stöd eller steg in i svenskan), och hur de ser pÄ dem som deltar i undervisningen i svenska som andrasprÄk.Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka attityder nÄgra lÀrare i svenska som andrasprÄk och deras elever har till Àmnet svenska som andrasprÄk i tvÄ gymnasieskolor i Dalarnas lÀn. Förutom sjÀlva attitydundersökningen vill jag ta reda pÄ vilka organisationsmodeller de undersökta skolorna har arbetat fram för Àmnet, samt om man kan se nÄgot samband mellan lÀrarnas och elevernas attityder och hur Àmnet har organiserats pÄ skolorna.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag valt att anvÀnda tvÄ olika metoder.

Syftet med studien Àr att beskriva informationschefers arbete i den moderna organisationen för att dÀrefter analysera varför arbetssituationen Àr som den Àr och vilka konsekvenser det fÄr. Författaren ger med utgÄngspunkt i resultaten förslag pÄ ÄtgÀrder för att förbÀttra förutsÀttningarna för att Ästadkomma god kommunikation inom organisationer.Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem informationschefer i skilda organisationer, detta för att fÄ en bredd i materialet. Empirin behandlas med innehÄllsanalys.Bakgrunden till PR- och informationsbranschen pÄgÄende utveckling Àr det informations- och konsumtionssamhÀlle vi lever i. I teorikapitlet Äterfinns teorier om hur informationschefen och kommunikationsverksamheten bör fungera. Excellencemodellen spelar hÀr en viktig roll.

Föreliggande studie har utförts som ett kandidatexamensarbete vid Kungliga TekniskaHögskolan i Stockholm. Syftet med studien Àr att identifiera effekter av kunskapshantering inomklinisk vÄrd samt avgöra om dessa har en positiv inverkan pÄ kliniska arbetsflöden.VÄrdmarknaden kan idag som helhet anses vara mycket komplex. Ny teknik och forskning göratt den moderna sjukvÄrden stÀndigt utvecklas och blir allt mer förfinad. En konsekvens av alldenna förÀndring Àr en vÀxande efterfrÄgan av praktisk, proaktiv och omfattande hantering avkunskap. Introducerandet av informations- och kommunikationsteknologi tillför uppenbaramöjligheter till effektivisering inom sjukvÄrden.

Uppsatsen undersöker retoriken runt konst pÄ fyra konstverksamheters hemsidor. Konsthallarna och gallerierna som undersöks Àr alla belÀgna pÄ landsbygden eller i mindre samhÀllen i Sverige. Dessa Àr BjurbÀcks konsthall, Virserums konsthall, Neon Gallery samt Galleri Astley. De frÄgor som stÀlls till materialet Àr: Vilken konst Àr det som presenteras och hur lyfts den fram? Vilka retoriska medel anvÀnder man sig av, och vem vÀnder man sig till? I vilka sammanhang presenteras konst? Vilken relation och vilket synsÀtt till konst förmedlas? Vilken relation till platsen och miljön dÀr konsthallen och galleriet Àr belÀgen förmedlas?För att undersöka hur konstverksamheternas retorik Àr upplagd pÄ hemsidorna har framförallt de klassiska begreppen ethos, logos och pathos fungerat som analysverktyg sÄ som de anvÀnds i metoden retorikanalys.

Examensarbete - Civilekonomprogrammet. Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Författare: Josefin Pettersson & Robert HÄkanssonHandledare:  Professor Sven-Olof Yrjö CollinExaminator:  Christopher von KochTitel: Vad förklarar revisionskvalitet? ? En studie om revisorns benÀgenhet att ge en going concern-varning.Bakgrund och problemdiskussion: Revisionskvalitet har under senare Är fÄtt ökat fokus till följd av revisorsskandaler. Kvalitén kan betraktas som lÄg dÄ ett bolag som gÄtt i konkurs inte fÄtt en varning om fortsatt drift i föregÄende revisionsberÀttelse.

Konsumenterna har under de senaste Ären blivit mer och mer medvetna. Till följd av detta har företagens CSR arbete bÄde ökat och utvecklats. Idag Àr CSR ett brett och svÄrdefinierat begrepp enligt mÄnga forskare. För att hjÀlpa konsumenterna att hitta rÀtt har diverse mÀrkningar vuxit fram vilka syftar till att certifiera de initiativ som tas. Fairtradecertifieringen vilken anvÀnts som plattform i denna studie Àr en av mÄnga mer eller mindre vÀlkÀnda mÀrkningar vilka finns för konsumenterna att tillgÄ.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.