Konsthallar och gallerier på nätet
En retorisk analys om konsten att övertyga om (samtids)konst
InternetMarketingArtRhetorical analysisHomepageArt galleryInternetMarknadsföringGalleriKonstverksamhetNätetKonstSamtidskonstRetorikWebbenHemsidaHemsidorKonsthall
Uppsatsen undersöker retoriken runt konst på fyra konstverksamheters hemsidor. Konsthallarna och gallerierna som undersöks är alla belägna på landsbygden eller i mindre samhällen i Sverige. Dessa är Bjurbäcks konsthall, Virserums konsthall, Neon Gallery samt Galleri Astley. De frågor som ställs till materialet är: Vilken konst är det som presenteras och hur lyfts den fram? Vilka retoriska medel använder man sig av, och vem vänder man sig till? I vilka sammanhang presenteras konst? Vilken relation och vilket synsätt till konst förmedlas? Vilken relation till platsen och miljön där konsthallen och galleriet är belägen förmedlas?För att undersöka hur konstverksamheternas retorik är upplagd på hemsidorna har framförallt de klassiska begreppen ethos, logos och pathos fungerat som analysverktyg så som de används i metoden retorikanalys. Retorikanalys menar Brigitte Mral är en användbar metod som kan hjälpa oss att försöka förstå och tolka budskap. Hur bilder och design på olika sätt samspelar med texten har också varit viktigt att undersöka. Den redovisade analystexten i uppsatsen visar på samband mellan bild- och textretorik och hur dessa tillsammans bildar en gemensam retorik.Teorier som används i uppsatsen ger perspektiv på begreppet konst. Förutom filosofiska definitionsförsök av vad konst är eller kan vara, presenteras här föreställningar om konst i relation till tre områden: företag, teknologi och media.Ytterligare en teoretisk ingång som tolkats som relevant i uppsatsen, är att se på den lokala platsen i relation till nationen, EU och den globala världen.Resultatet i uppsatsen visar att de fyra konstverksamheterna valt olika sätt att marknadsföra konst på sina respektive hemsidor, men trots detta är retoriken för samtidskonst ofta ganska traditionell. Hemsidan kan uppfattas som en kombinerad informations- och marknadsföringskanal. Den måste kunna fungera för olika målgrupper, såsom samarbetspartners, finansiärer, skolor, med mera. Detta är något som problematiseras i uppsatsen.