I kursen sjÀlvstÀndigt arbete 15hp under grundlÀrarprogrammet fk-3 vid Uppsala Universitet har vi valt att göra ett lÀromedel i NO för dessa Ärskurser. Vi har i största möjliga mÄn försökt utforma lÀromedlet sÄ flexibelt som möjligt, för sÄvÀl elever som lÀrare. Materialet Àr tÀnkt som en handledning för lÀrare i fysik och kemi, med elevsidor med experiment som Àr kopieringsbara. Boken har utformats utifrÄn ett genusperspektiv, men ocksÄ med hÀnsyn till uppsatta kriterier för lÀromedel anpassade för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar (med sÀrskilt fokus pÄ ADHD). Boken Àr skriven av oss, för oss.

Uppsatsen behandlar det osĂ€kra rĂ€ttslĂ€get betrĂ€ffande ansvar för och rĂ€ttigheter till vilt som rymt ur vilthĂ€gn. Ett vilthĂ€gn Ă€r ett hĂ€gn för djur vilka juridiskt sett betraktas som vilt. Enligt svensk rĂ€ttsuppfattning föreligger ingen Ă€ganderĂ€tt till vilt i Sverige, men författaren Elin Gustavsson konstaterar att nĂ„gon slags rĂ€ttighet, exempelvis Ă€ganderĂ€tt, de facto kan föreligga till vilt i vilthĂ€gn. Ägaren till dessa djur har att rĂ€tta sig efter reglerna i jakt- och djurskyddslagarna. En hĂ€gninnehavare kan Ă„lĂ€ggas lĂ„ngtgĂ„ende ansvar för förrymda djur, under förutsĂ€ttning att culpa kan bevisas.

Denna skrift Àr en deskriptiv studie av studenters kunskap om grundskolans sekretesslag. Belysningspunkterna Àr grundskolans sekretesslag utifrÄn pedagogens yrkesetiska ansvar. Den metod som anvÀnds i undersökningen Àr frÄgeformulÀr som skickats ut till 255 lÀrarstuderande. 77 av de tillfrÄgade deltog i undersökningen. Undersökningen gav resultatet att det finns en övervÀgande brist i lÀrarstudenters kunskaper.

ThepurposeofthisBachelor?sthesiswastoexaminetheinternalinformationmanagementatBorÄsBorÄsTMEABviaacasestudy.InordertoachievethispurposeanInformationAuditwasconducted.ThetheoreticalframeworkormodelfortheauditwasthatofBuchananandGibb.Dataforthestudywascollectedusingfocusgroupinterviewsandpolicydocuments.Theinterviewswereanalyzedwiththehelpofqualitativecontentanalysis.ThetheoreticalmodelofChoo?sInformationmanagementcyclewasusedtofurtherdescribetheorganizationsinternalinformationmanagement.Theresultsshowalackofpredeterminedroutinesandpoliciesregardinginformationmanagementandtheuseofinformationresources.Furthermore,theunitK:,FacebookandtheweeklyThursdaystaffmeetingwereidentifiedasthethreemostimportantresourcesforinternalinformationmanagement.Inaccordancewiththeinformationauditanorganizationdescriptionwascompletedusingpolicydocuments.Theauthoralsopresentsfoursuggestionsforactionplanswiththehelpoftheresultsofthecontentanalysis.Thestudyrevealedthattheinternalinformationmanagementwasrathergood.Thiswasduetotherathersmallsizeoftheorganizationandthatthestaffhadawellfunctioningcooperation.Thiscooperationisdescribedassomewhatproblematicasfrictionbetweensomedepartmentswasidentified..

MÄnga Àldre som bor pÄ sÀrskilda boenden behöver ofta hjÀlp med sin munvÄrd. Tidigare studier och rapporter beskriver vÄrdpersonalens bristande kunskap om och instÀllning till munhÀlsa och munvÄrd. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av arbetet med Àldres munhÀlsa pÄ sÀrskilt boende i en kommun. Metoden var kvalitativ med fenomenografisk ansats. Femton informanter frÄn elva sÀrskilda boenden intervjuades. Resultatet frÄn informanternas olika uppfattningar av arbetet med Àldres munhÀlsa bestod av sju kvalitativt skilda beskrivningskategorier: ansvar, skötsel av munvÄrd, organisation och arbetsledning, tillgÀnglighet, autonomi och integritet, kunskap och kompetens samt information och samarbete. Ansvaret delades mellan flera yrkeskategorier, munvÄrdens skötsel varierade och organisation och arbetsledning fungerade bra.

Drygt hÀlften av den svenska landarealen tÀcks av skog. Av denna areal Àgs hÀlften av privata skogsÀgare och övrig areal av skogsbolag och det allmÀnna. Alla som brukar skogen har ett ansvar att vÀrna om den pÄ ett hÄllbart och uthÄlligt sÀtt, detta för att kommande generationer ska kunna ha fortsatt glÀdje av skogen. Ett viktigt begrepp gÀllande hÄllbar utveckling Àr CR (Corporate Responsibility). Med detta menas att det Àr viktigt att intressenter tar mer ansvar inom aspekterna: miljö, socialt och ekonomi Àn den miniminivÄ som lager krÀver.

SammanfattningStudiens syfte Àr att försöka förstÄ uppfattningarna om det professionella pedagogiska arbetet fritidspedagogerna har, utifrÄn berÀttelserna pedagogerna uttalar. Hur rektorerna ser pÄ sitt ansvar och ledarskap i sin roll inom fritidshemsverksamheten. Samt fÄ ta del av hur de upplever att samspelet mellan rektor och fritidspedagog fungerar, utifrÄn de berÀttelser de ger. Vilket följande frÄgestÀllningar blir: vad Àr rektorns ansvar kring sin ledarroll i fritidshemsverksamheten? Hur ser de intervjuade rektorerna pÄ sin roll gentemot fritids-hemmen? Hur ser de intervjuade fritidspedagogerna och rektorerna pÄ profession och fritids-pedagogens yrkesstatus? Hur ser de intervjuade rektorerna och fritidspedagoger pÄ kompetensutveckling och det professionella arbetet inom fritidshemsverksamheten? Hur uttrycker de intervjuade fritidspedagogerna sin kompetens inom fritidshemmet? Hur uppfattar de intervjuade rektorerna och fritidspedagogerna samspelet mellan rektor och pedagog i den vardagliga fritidshemsverksamheten?Den hÀr undersökningen bygger pÄ tre rektorers tankar, upplevelser och erfarenheter kring ansvar, kvalitet, kompetens och profession.

Att drabbas av ryggmÀrgsskada innebÀr en stor förÀndring av livet ofta med bestÄende funktionsnedsÀttning som följd. Syftet med denna litterturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med ryggmÀrgsskada. Elva vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i fem kategorier; den förÀndrade kroppen som en begrÀnsning i vardagen, brist pÄ information och respekt frÄn hÀlso- och sjukvÄrdspersonal, rÀdsla inför en oviss framtid, vikten av stödjande relationer samt trygghet och hopp som kÀlla till ÄterhÀmtning. I denna litteraturstudie framkom det att kvinnor som lever med ryggmÀrgsskada begrÀnsades i vardagen. De blev beroende av andra och bristen pÄ information var ett stort problem för kvinnorna.

When in the process of buying a product based high effort behavior, the consumer needs information to decide on which product that best satisfies their need. There is a wide arrange of sources where this could be found. One of the most important, due to the great influence it has on consumer choice, is in-store communications. This is also one of the least developed sources. It is not uncommon that the only facts that can be acquired are found on product packaging and from contact with the storeÂŽs staff.

Typ 1 diabetes Àr en kronisk sjukdom som kan drabba personer i alla Äldrar, men insjuknandet Àr störst under barn- och ungdomsÄren. Under tonÄrstiden börjar frigörelsen frÄn förÀldrarna, vilket innebÀr att tonÄringar tar ett större egenansvar för sin diabetes jÀmfört med tidigare i livet. För att tonÄringar ska kunna hantera sin diabetes mÄste de ha kunskap om vilka ÄtgÀrder och beslut som Àr viktiga att ta nÀr det gÀller behandlingen. De behöver ta ett eget ansvar för sin diabetessjukdom. Det Àr inte alltid som tonÄringar har samma förmÄga som vuxna att fatta rationella beslut gÀllande sin diabetessjukdom.

Our society has become increasingly digitized, and all around us information flows constantly. Knowledge about valuing different sources of information, and not least the information itself, are becoming increasingly important. Media and information have come to play a big role in our society, and knowledge of media and information literacy becomes important to learn in school. High school students are at the beginning of their adult lives as educated citizens.In this study, we measured high school students experience of media and information literacy, during their three years in high school. Students answered a questionnaire, with questions based upon theoretical concepts in media and information literacy.

Malnutrition Àr ett vanligt förekommande tillstÄnd bland Àldre som Àr inneliggande pÄ sjukhus. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskan kan förebygga malnutrition hos Àldre. Resultatet baseras pÄ 15 vetenskapliga artiklar och visar hur sjuksköterskan kan förbygga tillstÄndet genom de fem teman som togs fram: att skapa delaktighet i vÄrden med hjÀlp av information, att involvera anhöriga, struktur i vÄrdteamet, att anvÀnda sig av bedömningsinstrument och kunskap och utbildning. Resultatet visar hur god kommunikation och kunskap hjÀlper sjuksköterskan i arbetet att förebygga malnutrition. Det krÀvs Àven en struktur i vÄrdteamet för en tydlig rollfördelning bland professionerna.

: I dagens samhĂ€lle upplever konsumenter ofta att det Ă€r en djungel av information men att den trots det i vissa fall Ă€r bristfĂ€llig. Är det konsumentens uppgift att hĂ€mta information hos företagen eller borde företag ta större ansvar och informera sin marknad? Det tillverkas och anvĂ€nds idag mer textilier Ă€n nĂ„gonsin vilket har en stor pĂ„verkan pĂ„ samhĂ€llet dĂ„ tillverkning sker i flera steg och kemikalier Ă€r inblandade i mĂ„nga processer. Kemikalier tillsĂ€tts för allt fler Ă€ndamĂ„l bland annat för att tillföra specifika egenskaper till textilier. DessvĂ€rre kan anvĂ€ndningen innebĂ€ra allvarliga risker för mĂ€nniskors hĂ€lsa och miljö.

Radio Àr en av mÄnga plattformar och arenor dÀr offentlig debatt kan Àga rum. Och just som medium nÄr radio ut till en stor mÀngd mÀnniskor. Med den bredden kommer Àven ett stort ansvar. Ett ansvar, inte minst för kanalerna pÄ Sveriges radio, för att förse medborgarna med korrekt information sÄ att publiken kan skapa egna uppfattningar om samhÀlleliga fenomen och problem. Med detta i ryggen tycker vi att det Àr bÄde intressant och relevant att kika nÀrmare pÄ Sveriges radio, och specifikt pÄ programmet P1 Debatt.

Diskussionen inom tjÀnstemarknadsföring har lÀnge handlat om att klassificera skillnader mellan varor och tjÀnster i termer om greppbarhet. Senare forskning har visat pÄ klassificeringens irrelevans och presenterat en servicecentrerad logik, dÀr erbjudandet i sig spelar roll för vÀrdet. Filosofin lÄter varor och tjÀnster konvergera och ser till icke greppbara aspekter som relationer, dynamik, utbyte och kompetenser. Teorier har visat att kunden Àr medskapare av vÀrde tillsammans med serviceutövaren och detta synliggörs i interaktionen. Kundens agerande kan sÄledes pÄverka servicesituationen och upplevelsen, vilket leder till en frÄga om roller.