Det hĂ€r Ă€r en kvalitativ studie om medarbetarskap som har genomförts pĂ„ specialförlossningen pĂ„ Östra sjukhuset i Göteborg. För att genomföra studien har sammanlagt sju kvalitativa intervjuer genomförts, sex med medarbetare och en med vĂ„rdenhetschefen. Metoden för att genomföra studien har utgĂ„tt ifrĂ„n hermeneutiken, och jag har intagit ett interpretativt/konstruktionistiskt förhĂ„llningssĂ€tt till studien.Syftet med studien Ă€r att analysera och fĂ„ kunskap kring hur intervjupersonerna pĂ„ den undersökta avdelningen upplever sitt medarbetarskap, med betoning pĂ„ ansvar, pĂ„verkan och delaktighet samt kompetensutveckling. Jag vill ocksĂ„ undersöka hur chefen pĂ„ avdelningen kan ge förutsĂ€ttningar för ett aktivt medarbetarskap.Resultatet karakteriseras av olikheter i synsĂ€tt. I en diskussion om ansvar sĂ„ finns en stark koppling till patientansvar.

Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om pÄstÄdd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskÄren ser pÄ sig sjÀlv. Syftet Àr att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr vilken medieetik man kan utlÀsa frÄn debatterna. I resultatet av undersökningen framtrÀder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. JournalistkÄren verkar delad i tvÄ generella uppfattningar av ansvar dÀr man vÀrnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frÄgar sig hur mycket man som journalist fÄr provocera i yttrandefrihetens namn..

The aim of this thesis is to create an understanding of nurses' information practices. To be able to search, find, use and critically evaluate information is important, not just during studies, but also in professional life. This study is intended to deepen our understanding of nurses ' information literacy in a workplace context.The main questions are: What information do nurses need on a daily basis and how do they experience information activities? What factors determine the sources they use? Do information practices vary in the workplace? Do nurses? professional experiences impact on their information practices? Nine nurses were interviewed using semi-structured interviews. The interviews have been analysed through a hermeneutic approach.

Bakgrund och problem: Till följd av redovisningsskandaler som Enron och Worldcom harallmĂ€nhetens förtroende för redovisningen minskat. I USA har ett nytt regelverk, Sarbanes-Oxley Act (SOX), tagits fram för att sĂ€kerstĂ€lla innehĂ„llet i de finansiella rapporterna. Arbetetmed förtroendefrĂ„gor för Sveriges noterade bolag har till största del handlat om en utveckladbolagsstyrning, varför Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) infördes under 2005. Kodenbehandlar bland annat styrelsens ansvar för redovisningen och föreslĂ„r dels att styrelsen skallinrĂ€tta ett revisionsutskott, dels att styrelsen i Ă„rsredovisningen skall intyga att redovisningenĂ€r riktig. En sĂ„dan intygandemening följer Ă€ven av det sĂ„ kallade Öppenhetsdirektivet, vilkethar föranlett en debatt i Sverige kring styrelsens ansvar för redovisningen.

In organizations today Corporate Social Responsibility (CSR) is becoming a common means to try to gain legitimacy and credibility for their business. A successful CSR strategy has the potential to generate positive outcomes for a company and reaching out to stakeholders about the corporation?s contribution in the field is an important part of the work. In this study I examine how the employees at Max Hamburgare receive the corporation?s efforts within sustainability, how it is perceived and what this means to the employees.

A new line of business has arisen on the Swedish information market. The information broker is still quite an unknown actor but the future seems to hold a prosperous outcome for this kind of alternative information service. The information broker has many definitions but can generally be described as an intermediary between information sources and users. The Swedish market for this kind of information professionals has not yet developed into a big, well-established and lucrative branch as for example the one in the USA. The Swedish actors are still coping with resistance in form of insufficient support from the government, competitiveness from other more established information services and the clienteles lack of understanding the brokers purpose and utility.

Huruvida mÀnskligt beslutsfattande och riskbeteende Àr att betrakta somirrationellt eller rationellt beror pÄ vilken teoretisk utgÄngspunkt som antas. Enligt ?expected utility?-teori och ?prospect?-teori uppfattas dessa som irrationella dÄ det visar sig att anvÀndandet av olika heuristiker eller tumregler leder till systematiska felbeslut och teoretiska övertrÀdelser. UtifrÄn ett evolutionÀrt perspektiv ses dock dessa övertrÀdelser inte alls som systematiskt felaktiga utan betraktas istÀllet som ekologiskt rationella enligt ?bounded risk distribution? modellen.

The purpose of this study has been to investigate how individuals with reading- and writing disabilities and dyslexia handle their information need in the workplace. The method that has been used is a qualitative study made with interviews with individuals who have these problems, to see how they think and feel about the flow of information on their everyday basis. The study?s respondents are working women between the ages of 27 and 47 years old and they have reading- and writing disabilities and dyslexia. The most interesting results of this study are that the respondents are avoiding jobs where they need to read and write much and where they also do not like changes in their job situation.

The purpose of this thesis is to show students? information behaviour in everyday life and towards the Student Union of BorÄs. Methods of active information seeking and more random information encountering as well as information ignorance are of interest. The study focused on three issues; the first was to examine what information behaviour the students presented while acquiring information in their everyday life. The second was to find out what information behaviour the students had to acquire information from the Student Union of BorÄs.

Denna uppsats syfte har varit att behandla hur det solidariska skadestÄndsansvaret berör ungdomar och vilka konsekvenser det kan ge. Det har Àven redogjorts för hur gÀllande rÀtt ser ut pÄ detta omrÄde samt om reglerna kan ses som rÀttvisa eller orÀttvisa. Den metod som anvÀnts Àr den traditionella juridiska metoden dÀr rÀttskÀllelÀran har tillÀmpats. SkadestÄndslagen har varit den frÀmsta kÀllan. Ett solidariskt skadestÄndsansvar innebÀr att flera skadestÄndsskyldiga svarar för samma skada.

Information is one of the organization's essential resources, and as such it needs strategic management. The authors use the information audit, which was developed by Orna 1999 and Henczel 2000 as a tool to evaluate how well an organization's information activities connect to its mission, goals, and objectives, to evaluate the municipal politicians' information support in HĂ€rryda municipality. The decision situations met by politicians often are complex; they are ambiguous and unstructured, with a high level of uncertainty. Human information sources meet needs arising in this kind of decision situations best. Since most of the politicians work full-time besides being politicians, HĂ€rryda municipality has to substitute the human sources by textual ones composed of highly summarized information.

Företag anvĂ€nder sig alltmer av ekonomisk information för att motivera sina anstĂ€llda till ökad prestation pĂ„ arbetsplatsen. Teorin menar att spridning av ekonomisk information medför delaktighet och pĂ„ sĂ„ vis blir motiverade att göra sitt yttersta pĂ„ arbetsplatsen vilket i sin tur ska medföra att företagens effektivitet ökar. Är tillhandahĂ„llande av ekonomisk information en motiverande faktor? Studien visar att tillgĂ„ng till ekonomisk information gör att de anstĂ€llda kĂ€nner sig delaktiga men att det inte alls behöver betyda att motivationen ökar. I vĂ„r studie har dĂ€rmed har inte heller motivation genom ekonomisk information nĂ„gon betydelse för företagets effektivitet..

BAKGRUND. I samarbete mellan vÄrd regionerna och stadsdelsförvaltningarna i Göteborg, har flera HÀlsotek bildats för att göra hÀlsoinformation tillgÀnglig och för att underlÀtta för allmÀnheten att ta ansvar för sin egen hÀlsa. Sedan tidigare utvÀrdering av HÀlsoteket i Angered 2008, som beskrev bilden av HÀlsoteket bland vÄrdpersonal och besökare, som en kvinnoverksamhet, sÄ har HÀlsoteket arbetat med aktiviteter sÀrskilt riktade till mÀn. Flera av aktiviteterna som var riktade till mÀn har sedan lagts ned. I utvÀrderingen frÄn 2008, uttryckte HÀlsotekets manliga besökare att de inte kÀnde sig bekvÀma pÄ HÀlsoteket, och att de kÀnde sig utanför.

Företag anvĂ€nder sig alltmer av ekonomisk information för att motivera sina anstĂ€llda till ökad prestation pĂ„ arbetsplatsen. Teorin menar att spridning av ekonomisk information medför delaktighet och pĂ„ sĂ„ vis blir motiverade att göra sitt yttersta pĂ„ arbetsplatsen vilket i sin tur ska medföra att företagens effektivitet ökar. Är tillhandahĂ„llande av ekonomisk information en motiverande faktor? Studien visar att tillgĂ„ng till ekonomisk information gör att de anstĂ€llda kĂ€nner sig delaktiga men att det inte alls behöver betyda att motivationen ökar. I vĂ„r studie har dĂ€rmed har inte heller motivation genom ekonomisk information nĂ„gon betydelse för företagets effektivitet..

Uppsatsen har inriktats pÄ att analysera och tolka ansvarsfördelning frÄn stat till individ för att dÀrigenom utröna vem eller vilka som idag Àr ansvariga i gymnasieskolans organisation. DÄ lÀroplanerna Àr de styrdokument som uttalar skolans officiella syn pÄ individens ansvar, har vi valt att undersöka relationer och intentioner mellan den nationella lÀroplanen för de frivilliga skolformerna och lokala planer. Genom att problematisera ansvarsfördelningen har Àven andra omrÄden tangerats, vilka i förlÀngningen relateras till ett mer övergripande skol- och samhÀlleligt sammanhang.Eftersom studien hade sin grund i och byggde pÄ att jÀmföra, analysera och stÀlla utvalda dokument mot varandra, genomfördes en kvalitativ textanalys för att pÄ sÄ sÀtt uppnÄ syftet.Studien visar pÄ att ansvarsfördelningen i dagens gymnasieskola Àr ett komplext problem. VÄr slutsats Àr dock att synen pÄ vem eller vilka som Àr ansvariga i lÀrandeorganisationen skiljer sig Ät emellan den nationella lÀroplanen och de lokala planerna. Den nationella lÀroplanen beskriver att rektor i egen person besitter ett utskrivet ansvar, nÄgot som ej Äterspeglas i de lokala planerna.