KlimatförÀndring Àr en frÄga som under senare Är har fÄtt mer och mer medial uppmÀrksamhet och svenskarnas individuella miljömedvetenhet uppskattas vara högre Àn nÄgonsin. Individen pekas ut som att ha ett stort ansvar, men trots klimatkampanjer sÄ fortsÀtter svenskarnas kollektiva klimatpÄverkan ÀndÄ att öka. Denna uppsats syftar till att genom diskursanalys undersöka hur klimatansvar, i termer av ansvar för klimatpÄverkan och klimatanpassning framstÀlls i tvÄ Svenska dagstidningar, Dagens Nyheter och Uppsala Nya Tidning.Svenskt klimatansvar visade sig vara konstruerat pÄ ett tvetydigt sÀtt dÀr samhÀllets gemensamma pÄverkan verkar vara förenad med brist pÄ enskilt ansvar. Individen Àr den aktör som oftast utpekas som förvÀntad att ta ansvar för klimatanpassning samtidigt som detta inte pÄ nÄgot sÀtt krÀvs. De synsÀtt som prÀglade klimatdiskursen var de för ekologisk modernisering dÀr fortsatt konsumtionsökning, tillvÀxt och grön teknikutveckling förvÀntas ta Sverige ur klimatkrisen utan att större livsstil- eller strukturella förÀndringar behöver göras.

Bakgrund: Palliativ vÄrd Àr en helhetsvÄrd av den sjuka samt stöd till deras nÀrstÄende. Palliativ vÄrd definieras som att lindra lidande och frÀmja livskvaliteté. Vid palliativ vÄrd innebÀr det att nÀrstÄende oftast Àr mer delaktiga i vÄrden, dÄ de bor under samma tak.Metod: Studien har utförts som en allmÀnlitteraturstudie. Resultatet baserades pÄ nio kvalitativa artiklar som var skrivna pÄ engelska och publicerade i vetenskapliga tidsskrifter.Resultat: Analysen medförde fem huvudkategorier: Att vardagen förÀndras, KÀnslan av att stÄ bredvid nÀr den sjuke personen lider och försÀmras, Att vara ensam och inte ha stöd, Att vara tillsammans i en annorlunda situation och Att kÀnna ansvar och mening.Slutsats: Den nÀrstÄende kan uppleva sin nya livssituation som negativ men Àven positivt. Den positiva aspekten kan vara den gemenskap som parterna kan fÄ.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.

I dagens samhÀlle stÀlls det allt fler krav pÄ att företag ska ta ett socialt ansvar och idén corporate social responsibility (CSR) pÄverkar företag och deras verksamhet. Ett totalt socialt ansvar innefattar att företag ska gÄ med ekonomisk vinst, följa lagar och förordningar som rÄder pÄ marknaden samt en etisk skyldighet i form av agerande i enlighet med intressenters normer och förvÀntningar pÄ företaget. Utöver detta ska företag agera som goda samhÀllsmedborgare. För företag i en bransch dÀr verksamheten grundas pÄ skadliga produkter blir det diskutabelt huruvida de lever upp till ett etiskt ansvar eller inte. Företag i tobaksbranschen Àr exempel pÄ sÄdana och syftet med den hÀr undersökningen Àr att analysera och jÀmföra fyra tobaksbolags respektive presentation av CSR.

Bakgrund: Patienter som upplever sexuell oha?lsa ka?nner ofta ett behov av information och vill prata om sina problem med va?rdpersonal. Sjuksko?terskor a?r ansvariga att hantera sexuellt relaterade fra?gor och problem, men trots att det fo?rva?ntas av dem att initiera dessa samtal, visar forskning att det sa?llan sker. Syfte: Att sammansta?lla och belysa forskning som beskriver hur samtal om sexualitet med patienter fra?mjas bland sjuksko?terskor.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien var att studera hur sjuksköterskan inom intensivvÄrd anvÀnder NuDesc(The Nursing Delirium Screening Scale) och om de anser sig ha tillrÀcklig kunskap för attbedöma delirium med hjÀlp av NuDesc.Studien Àr en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med datainsamling via en enkÀt som konstrueratsspeciellt för denna studie. EnkÀten besvarades av 15 intensivvÄrdssjuksköterskor pÄ ettuniversitetssjukhus i Mellansverige.Resultatet visade att bedöma delirium pÄ en intensivvÄrdsavdelning uppfattas avrespondenterna som ganska svÄrt Àven om de tycker sig ha tillrÀckligt med kompetens attanvÀnda bedömningsinstrument NuDesc. Den psykomotoriska förlÄngsamningen tillsammansmed hallucinationer/ illusioner uppfattas av sjuksköterskorna som svÄrast att bedöma..

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.

Bakgrund: Sexuell hÀlsa Àr ett ÀmnesomrÄde som Àr essentiellt för mÀnniskors upplevelser och relationer. Sjukdom och/eller funktionsnedsÀttning kan bidra till att den sexuella lyckan försummas. Sjuksköterskan bör belysa frÄgestÀllningar kring sex och samlevnad och bemöta patientens individuella behov. Centralt i omvÄrdnadsarbetet Àr kommunikationen mellan sjuksköterskan och patient, som kan frÀmja en god relation dem emellan och leda till förbÀttrad insikt i patientens situation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans ansvar inom omrÄdet sexualitet och sexuell hÀlsa hos patienter i samband med kvarliggande urinkateter.

Bakgrund: Sederande l?kemedel anv?nds vanligtvis f?r att ?ka patientkomfort och tolerans av respiratorbehandlingen samt f?r att minska patientens oro och agitation. Sederingsstrategier inom intensivv?rd f?r respiratorbehandlade patienter, s?som analgosedering och dagliga avbrott i sederingen, har visat sig minska tiden i respirator och p? intensivv?rdsavdelningen samt minska risken f?r ventilatorassocierad pneumoni och andra komplikationer. Intensivv?rdssjuksk?terskans roll i bed?mningen och hanteringen av sedering hos respiratorbehandlade patienter ?r central.

Denna uppsats handlar om tvÄ fritidspedagoger som arbetar pÄ tvÄ olika skolor. Uppsatsen syfte Àr att se dessa tvÄ fritidspedagogers ansvar i skolan. Vidare Àr Àven syftet att jÀmföra fritidspedagogernas ansvar i skolan med vad som Àr skrivet i lÀroplanen och i de lokala arbetsplanerna pÄ skolorna för att se om det finns nÄgon koherens. Det resultat som framkommer i uppsatsen tyder pÄ att lite skrivs i lÀroplanen och i de lokala arbetsplanerna om vad som Àr fritidspedagogens ansvar i skolan. DÀremot skrivs att en samverkan mellan skola och fritidshem skall finnas, dock Àr det lÀrarnas och rektorernas ansvar att utforma denna samverkan och inte fritidspedagogernas.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om sitt ansvar för att upptÀcka elever med dyslexi och hur undervisningen kan bedrivas för att underlÀtta för dessa elever att nÄ kunskapskraven. För att fÄ svar pÄ studiens syfte och frÄgor har en kvalitativ forskningsintervju genomförts. FrÄgestÀllningarna som Àr kopplade till syftet Àr; vilka hinder och möjligheter kan lÀrare se i verksamheten och vilken roll samt hur arbetar lÀrare med att stÀrka sjÀlvförtroendet hos eleverna? Resultatet visar att lÀrare har ett stort ansvar i upptÀckandet av dyslexi. Resultatet visar ocksÄ att den generella uppfattningen Àr att dyslexi inte Àr sÄ vanligt förekommande, utan det betecknas istÀllet som lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Bakgrund; antalet Àldre i Sverige ökar och fÄr en högre medellivslÀngd. En viktig förutsÀtt-ning för att bevara sin hÀlsa Àr att kunna röra pÄ sig och att vara fysiskt aktiv. Distriktsskö-terskans förmÄga att anpassa information, modeller och strategier till individens nivÄ och livs-vÀrld har en avgörande betydelse för vÄrdarbetet.Syfte; syftet med arbetet var att identifiera faktorer som kan motivera den Àldre mÀnniskan till att vara fysiskt aktiv.Metod; en empirisk enkÀtstudie genomfördes pÄ en motionsanlÀggning i en medelstor stad i vÀstra Sverige. Studien riktade sig mot Àldre personer fyllda 65 Är och deltagandet var frivil-ligt. EnkÀter placerades ut i styrketrÀningslokal och i badhus under fyra veckor.

Bakgrund: Patienter som upplever sexuell oha?lsa ka?nner ofta ett behov av information och vill prata om sina problem med va?rdpersonal. Sjuksko?terskor a?r ansvariga att hantera sexuellt relaterade fra?gor och problem, men trots att det fo?rva?ntas av dem att initiera dessa samtal, visar forskning att det sa?llan sker. Syfte: Att sammansta?lla och belysa forskning som beskriver hur samtal om sexualitet med patienter fra?mjas bland sjuksko?terskor.

Förlusten av biologisk mÄngfald Àr ett stort miljöproblemen som Sverige stÄr inför idag. Detta pÄverkar framförallt de svenska skogarna dÀr mycket av den biologiska mÄngfalden i vÄrt land finns. En anledning till att den biologiska mÄngfalden minskar i skogarna sÀgs vara att ansvaret för denna Àr uppdelat pÄ mÄnga olika aktörer. PÄ grund av detta har jag genomfört en intervjuundersökning med 16 aktörer inom den svenska skogssektorn för att försöka fÄ svar pÄ hur de ser pÄ ansvar för biologisk mÄngfald. Aktörerna representerar olika delar av Sverige, olika branscher och olika intressen inom den svenska skogsnÀringen.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare i grundskolan tÀnker kring, och beskriver hur de arbetar med, studie- och yrkesvÀgledning inom ramarna för det som i lÀroplanen (Lgr 11) beskrivs som ett ansvar för hela skolan. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av intervjuer med Ätta lÀrare pÄ sammanlagt fyra grundskolor inom Stockholms lÀn. Resultatet visade att flera av lÀrarna likstÀllde studie- och yrkesvÀgledning med studie- och yrkesvÀgledaren. De flesta av lÀrarna var inte medvetna om att de hade ett ansvar för skolans studie- och yrkesvÀgledning, utifrÄn rÄdande styrdokument. Det kunde sÀgas att lÀrarna ansÄg att syftet med studie- och yrkesvÀgledning var att förbereda eleverna inför framtida studie- och yrkesval, Àven om det fanns skillnader i hur detta uttrycktes och vad det arbetet kunde innebÀra.