Finns det mål och mening med vår färd?
Hur lärare i grundskolan kan beskriva och resonera kring studie- och yrkesvägledning som ett ansvar för hela skolan
Guidance and counsellingTeachersWhole school approachStreet-level bureaucracyImplementationStudie- och yrkesvägledningLärareHela skolans ansvarNärbyråkratImplementering
Syftet med studien var att undersöka hur lärare i grundskolan tänker kring, och beskriver hur de arbetar med, studie- och yrkesvägledning inom ramarna för det som i läroplanen (Lgr 11) beskrivs som ett ansvar för hela skolan. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av intervjuer med åtta lärare på sammanlagt fyra grundskolor inom Stockholms län. Resultatet visade att flera av lärarna likställde studie- och yrkesvägledning med studie- och yrkesvägledaren. De flesta av lärarna var inte medvetna om att de hade ett ansvar för skolans studie- och yrkesvägledning, utifrån rådande styrdokument. Det kunde sägas att lärarna ansåg att syftet med studie- och yrkesvägledning var att förbereda eleverna inför framtida studie- och yrkesval, även om det fanns skillnader i hur detta uttrycktes och vad det arbetet kunde innebära. Tidsbristen uppgavs vara ett hinder och de flesta hade svårt att knyta an studie- och yrkesvägledning till sitt eget ämne. Lärarna var främst präglade av sin egen erfarenhet av studie- och yrkesvägledning, snarare än att deras uppfattningar om området kunde härledas till styrdokumenten, information från rektor eller utbildning. Resultatet analyserades utifrån teorin om närbyråkrater i relation till begreppen förstå, kunna och vilja. Det konstaterades att det fanns en väldig variation lärarna emellan både vad gäller tankar kring innebörd och det praktiska arbetet. Studien visade sig kunna bekräfta en del av de resultat som Henryssons avhandling om syo-kulturer i skolan visat (Henrysson, 1994). Detta skulle kunna tyda på att mycket litet har utvecklats på 20 år vad gäller lärares förhållningssätt gentemot studie- och yrkesvägledning som ett ansvar för hela skolan.