Syftet med studien var att beskriva vilket stöd gastric bypass-opererade upplever att de behöver före och efter sin operation. Studien hade en beskrivande design och sjutton gastric bypass-opererade svenskar deltog. Data insamlades genom semistrukturerade frågeformulär via mail och materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i tre kategorier och ett tema. Kategorin Känna sig utelämnad beskriver hur deltagarna upplevde ett bristande stöd från sjukvården inför sin operation.

Bakgrund: Artificiell intelligens tar en allt st?rre plats i samh?llet och s? ?ven inom h?lso- och sjukv?rden. Anv?ndningen av AI kantas av lagar, regler och rekommendationer f?r hur AI ska anv?ndas som hj?lpmedel. Sjuksk?terskorspelar en viktig roll att s?kerst?lla en god och s?ker v?rd och att anv?ndningenav AI sker p? ett etiskt korrekt s?tt med fokus p? patientens v?lbefinnande.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

Introduktion: Operationssjuksköterskans roll har under årens lopp förändras i takt med vetenskapliga framsteg inom kirurgin. Operationssjuksköterskan har i olika utsträckningar fått ett större ansvar inom perioperativa omvårdnanden som inkludera pre-, intra- och postoperativt.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskans uppfattning av ansvaret i den perioperativa omvårdnaden.Metod: Sex intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor vid ett sjukhus i Norrland. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I textanalysen identifierades fyra kategorier: Kontinuerligt utvärderande av det egna arbetet, Kompetens ger större ansvar, Upplever att en ökad patientkontakt skulle förbättra vården och deras kompetens och Operationssjuksköterskan har en egen uppfattning om hur hennes ansvar att följa riktlinjer och rutiner ser ut.Diskussion: Operationssjuksköterskorna upplevde att nya rutiner utvecklades då fel uppdagas. De beskrev ett mångsidigt arbete som var mer än bara instrumentering, och en ökad patientkontakt uppgavs kunna bidra till att vinna kunskap, både tekniskt och omvårdnadsmässigt. Hur ny information och nya riktlinjer och rutiner användes var i viss grad beroende av operationssjuksköterskan som individ.

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lärares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils? responsibility and influence.

Vi har valt att undersöka om elevinflytande påverkar elevers motivation och eget ansvar för inlärning. Detta har vi gjort genom att låta elever i årskurs sju på ett demokratiskt sätt välja arbetsområde, arbetssätt och examinationsform. Undersökningen gjordes i en årskurs sju genom att eleverna själva fick välja utifrån ett begränsat antal ämnesområden. Valen de fick göra gällde ämnesområde, arbetssätt och hur de ville presentera resultaten. I början av praktiken lämnade vi ut en enkät som eleverna fick svara hur de upplevt sin skolgång.

SammandragAgneta Nylund GuhrénVarför har många tvåspråkiga elever svårt att nå målen skolan ställer på dem?En studie av situationen i en internationell gymnasieklass.Why Do Many Bilingual Students Have Difficulties in Achieving School Targets?A study of an International Class at a Swedish Upper Secondary School.VT 2011 Antal sidor: 55En lägre andel av andraspråkseleverna når målen för grundskolan än de som är födda i landet.Forskning och kunskap finns inom området om hur framgångsrik andraspråksinlärning skabedrivas. Varför består och till och med ökar andelen andraspråkselever som inte når målen?För att uppnå syftet att urskilja faktorer som avviker från dem som enligt forskningen leder tillgoda studieresultat har styrdokument och forskningsrön studerats, en kvalitativ intervjuundersökningbland elever och lärare genomförts samt observationer gjorts i en internationell klassvid en gymnasieskola i Mellansverige.Resultatet visar att vissa andraspråkselever kommunicerar i lägre grad än vad som är nödvändigtför att utveckla språket. I textproduktionen finns krav på elevernas abstraktionsförmågamen i muntliga situationer utmanas inte språknivån.

Det svenska landskapet har under det senaste århundradet förändrats. Detta har lett till att det finns en efterfrågan efter naturupplevelser och rekreationsområden. Sedan den första nationalparken bildades i Sverige, har skyddandet av värdefull natur varit ett uppdrag som utförts av staten. Alltsedan dess har kommunerna fått mer ansvar för natur- och kulturvård. Tidigare studier visar på att det behövs mer kunskap om den samhällsekonomiska potentialen som den tätortsnära skogen har för kommunerna. Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen rapporterade 2010 att det varierar hur kommunerna tar ansvar för att det ska finnas tätortsnära skog. I detta kandidatarbete har en studie utförts som försöker ta reda på hur kommuner i Västerbottens län hanterar den tätortsnära skogen i översiktlig planering och hur den praktiska skötseln genomförs.

Bakgrund: I Sverige drabbades 7000 kvinnor år 2005 av bröstcancer. Forskningen har gått framåt vilket resulterade i att fler kvinnor överlevde diagnosen bröstcancer. Kvinnor som drabbades av bröstcancer var i stort behov av stöd och information från sjukvård, vänner och familj. Syfte: Syftet med denna uppsats var att belysa betydelsen av stöd samt information för kvinnor med bröstcancer. Metod: De vetenskapliga artiklarna som utgjorde studiens resultat erhölls genom litteratursökning som gjordes i databaserna SweMed+, PubMed och Cinahl.

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lärares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils? responsibility and influence.

Att Corporate Social Responsibility (CSR) blivit allt vanligare ses fra?mst bland större fo?retag da?r a?ven forskningen har sedan 1990-talet fokuserat pa? att förklara dessa företags incitament till att arbeta med fra?gan. Men CSR förekommer även bland SMEs, en grupp företag som representerar en stor del av va?rldens företag. Studien syftar till att undersöka vilket ansvar svenska medelstora företag tar fo?r sin sociala och miljömässiga påverkan pa? omvärlden, inte minst då forskningen premierat större fo?retag men a?ven då medelstora företags karaktärsdrag kan ses som en kombination av såväl små som stora företags typegenskaper.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

Vi ämnar undersöka hur informationen om CSR i årsredovisningar har förändrats sedan 1995. Syftet är att se hur informationen har utvecklats över tid, vilka nyanser som har funnits samt vilka intressenters informationskrav som har tillgodosetts.Studien omfattar en innehållsanalys av årsredovisningar. Analysen har gjorts efter en checklista som bygger på indikatorer och principer från GRI. Årsredovisningar från fem svenska företag har granskats i ett tre års intervall mellan 1995 och 2007.Mängden CSR-information i årsredovisningar har ökat stadigt sedan 1995. Fram till 2001 redovisades i princip ingen information kring mänskliga rättigheter, företagets inverkan på samhället eller ekonomiska konsekvenser av CSR.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

Denna undersökning syftar till att med hjälp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvärdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssätt påverkar kvalitet och likvärdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelmått på pedagogisk utveckling återkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det räcker inte att tala om kvalitet för att kunna mäta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen är att det saknas en gemensam syn på kvalitet och vad kvalitet konkret innebär i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och säkerställa kvalitet och likvärdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande..