Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frånexternt perspektiv, är av finansiell karaktär och är det som företag ger ut ibalansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förändrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som är av ickefinansiell karaktär har kommit att bli mer och mer intressant. Likaså beskrivningar ochförklaringar av både finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrån verksamhetens affärsmässiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieägarnas förståelse för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlätta i beslutssituationer angående köpa, sälja eller behållaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.

AbstractTiteln på studien är kommunikation och socialt samspel med barn med autism. Studien handlar om kommunikation och vi har valt att lägga tonvikten vid kommunikationens möjligheter för barn med autism. Personer med funktionsnedsättning autism har stora begränsningar inom det sociala samspelet, vilket i sin tur påverkar kommunikationen. Syftet med vår studie är att belysa vilka kommunikativa metoder som utvecklar kommunikation och socialt samspel hos barn med autism i skolmiljö. I vår undersökning har vi utgått från Kvale (1997) och använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer, för att skapa en dialog med informanterna.

Information is one of the organization's essential resources, and as such it needs strategic management. The authors use the information audit, which was developed by Orna 1999 and Henczel 2000 as a tool to evaluate how well an organization's information activities connect to its mission, goals, and objectives, to evaluate the municipal politicians' information support in Härryda municipality. The decision situations met by politicians often are complex; they are ambiguous and unstructured, with a high level of uncertainty. Human information sources meet needs arising in this kind of decision situations best. Since most of the politicians work full-time besides being politicians, Härryda municipality has to substitute the human sources by textual ones composed of highly summarized information.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om lärare är medvetna om hur de använder sin verbala kommunikation i klassrummet. Fokus har även legat på att se i vilken utsträckning lärare använder den verbala kommunikationen för att göra eleverna delaktiga i undervisningen. En undersökning i form av observationer samt intervjuer har genomförts med sex lärare i årskurs fyra. I uppsatsen sker en kort genomgång av vad verbal kommunikation är och vad den betyder för elevers lärande. Skolans styrdokument lyfts för att visa vilka föreskrifter som finns om verbal kommunikation i skolan.

Undersökningen beskriver den matematiska kommunikationen mellan speciallärare och matematiksvaga elever. Den empiriska datan består av två matematiklektioner från år 9 i grundskolan. Datan analyserades för att finna olika typer av kommunikation.Lärarna var i många delar medvetna i sitt sätt att kommunicera med eleverna och undervisningsmiljön kändes trygg. Under lektionerna observerades två parallella språk, ett vardagsanknutet och ett matematiskt språk. Det framkom att ett tydligt förhållningssätt beträffande matematiskt språk kan underlätta för elevens inlärning samt medvetandegöra läraren om den kommunikativa betydelsen i undervisningen med styrdokumentens mål i fokus. .

I en tid då en organisation förändras samtidigt som företaget går en stormig framtid tillmötes är det lätt hänt att oklarheter uppstår. Denna fallstudie har genomförts på Saab Aerosystems i Linköping, i syfte att tydligöra hur verksamheten fungerar efter den omfattande omorganisation som genomförts i företaget. Studien omfattar fyra avdelningar som alla är inblandade tidigt i utvecklingsarbetet; Affärsutveckling och Marknad, Programledningar, Produktledning samt Systemutveckling. Information och åsikter har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med personal från de olika avdelningarna och varierande hierarkinivåer. Framför allt har personalens uppfattning om de organisatoriska förändringarna samt deras upplevelser av roll- och ansvarsfördelning mellan avdelningarna studerats.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar med kommunikation genom estetiska uttrycksformer. Vi undersöker hur arbetet med olika uttryck kan främja barns lärande och utveckling i skolan. Vi har ställt oss frågan om radikal och modest estetik kan sammanföras och har kommit fram till att detta går men att den modesta estetiken är dominerande i skolans verksamhet. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat fem olika pedagoger, varav två klasslärare och tre ämneslärare i estetiska ämnen. Var och en har fått berätta om sitt arbete med elever i skolan inom dessa tre områden: kommunikation, multimodalitet och estetiska uttrycksformer.

Bakgrund: Telefonrådgivning är en växande verksamhet och utgör en stor del av distriktssköterskans arbete på vårdcentral. För vårdsökande innebär det att få råd, information och stöd för att öka tryggheten i vardagslivet. Det behövs ökad kunskap om äldres erfarenheter av telefonrådgivning för att bättre kunna förstå de vårdsökandes behov och för att vidare utveckla verksamheten.Syfte: Syftet är att beskriva äldre vårdsökandes erfarenheter av telefonrådgivning på vårdcentral.Metod: I studien har en kvalitativ deskriptiv design med induktiv ansats använts. Datainsamling har skett via tio intervjuer med äldre vårdsökare som har fått telefonrådgivning via vårdcentral och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I analysen framträdde två teman Få kontakt och Kommunikation.  I Få kontakt presenteras kategorierna: Telefonsystemet och Strategier för kontakt med tillhörande underkategorier. I Kommunikation presenteras kategorierna: Bemötande och Förutsättningar med tillhörande underkategorier.Slutsats: Telefonsystemet som används för att få kontakt kan ses både som en tillgång och ett hinder för kontakt.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, både verbalt och icke-verbalt. Syftet var även att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvändandet i verksamheten.Studien är av kvalitativ karaktär där videoobservationer och intervjuer användes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 års ålder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade på olika sätt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. Kroppsspråket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi märkte att gesterna hjälpte till där språket fattades.

Nine out of ten larger companies have an intranet today which is supposed to improve the communication withinthe company and save money. A great part of these intranets were established in the beginning of the 1990?swithout giving any thought to the users and their needs. How does the communication inside the corporationslook like when the intranets that are supposed to be the source for every information request, aren?t usable? Whatother sources do the users use and how much?The aim of this master thesis is to examine information source selection at a specific company.

Syftet med studien är att med en explorativ ansats belysa den svenska herrmodemarknaden samt herrmodeföretags användning av publicitet. En kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder i form av en fallstudie, personliga intervjuer, onlineintervjuer, enkäter samt telefonintervjuer utgör studiens metoder.Den teoretiska basen består av teorier om kommunikation, publicitet, opinionsledarskap och konsumentbeteende. Empirin genereras genom intervjuer med representanter från två modeföretag, en modedesigner, en PR-byrå samt en modeblogg. Det empiriska materialet består även av enkäter samt telefonintervjuer med manliga modekonsumenter. Resultatet utgörs av ett flertal hypoteser som kan studeras vidare i andra mer djupgående fallstudier med andra upplägg.

Title: The battle of the budget ? Communication in a modern policy (Slaget om budgeten ?Kommunikation inom den moderna politiken)Numbers of pages: 39Author: Niclas KarlssonTutor: Peder Hård af SegerstadCourse: Media and Communication studies CPeriod: Autumn 2009University: Division of Media and Communication, Department of Information Science,Uppsala University.Purpose/Aim: The purpose of the paper is to see how Minister of Finance Anders Borg andthe Social Democratic economic spokesman Thomas Östros communicate their messages tothe public.Material/Method: The material is the minutes of the budget debate in the SwedishParliament. The method is rhetorical analysis and content analysis.Main result: Trust making is very important for both of them, especially when the financecrisis reached Sweden. The most common rhetorical quality is ethos.Keywords: Strategic political communication, rhetorical analysis, political trust..

ThepurposeofthisBachelor?sthesiswastoexaminetheinternalinformationmanagementatBoråsBoråsTMEABviaacasestudy.InordertoachievethispurposeanInformationAuditwasconducted.ThetheoreticalframeworkormodelfortheauditwasthatofBuchananandGibb.Dataforthestudywascollectedusingfocusgroupinterviewsandpolicydocuments.Theinterviewswereanalyzedwiththehelpofqualitativecontentanalysis.ThetheoreticalmodelofChoo?sInformationmanagementcyclewasusedtofurtherdescribetheorganizationsinternalinformationmanagement.Theresultsshowalackofpredeterminedroutinesandpoliciesregardinginformationmanagementandtheuseofinformationresources.Furthermore,theunitK:,FacebookandtheweeklyThursdaystaffmeetingwereidentifiedasthethreemostimportantresourcesforinternalinformationmanagement.Inaccordancewiththeinformationauditanorganizationdescriptionwascompletedusingpolicydocuments.Theauthoralsopresentsfoursuggestionsforactionplanswiththehelpoftheresultsofthecontentanalysis.Thestudyrevealedthattheinternalinformationmanagementwasrathergood.Thiswasduetotherathersmallsizeoftheorganizationandthatthestaffhadawellfunctioningcooperation.Thiscooperationisdescribedassomewhatproblematicasfrictionbetweensomedepartmentswasidentified..

Syftet med uppsatsen är att undersöka om teorier kring kommunikation och implementering har giltighet för stora komplexa hierarkiska Frågeställningarna är: Hur kommuniceras de strategiska målen till personalen inom hälso- och sjukvården? Vilka förutsättningar finns det för lärande och implementering av de strategiska målen inom hälso- och sjukvården? Slutatser: Resultatet visar att teorier kring kommunikation och implementering till viss del går att tillämpa i en stor hierarkisk organisation, men att organisationer oftast är mer komplexa än vad teorin tar i beaktning. En övergripande slutsats är att teorier kring intern kommunikation behandlar olika förutsättningar för att skapa en fungerande kommunikationsprocess, men i en stor komplex organisation är förutsättningarna mer begränsade. Därmed blir återkopplingsarbetet ett viktigt redskap för ledningen för att kunna gynna implementeringen av de strategiska målen och lärandet, såväl för ledningen som för hela organisationen. Återkoppling bör ses som en kvalitetssäkring.