Demokrati, där barns Inflytande och delaktighet är en viktig del, genomsyrar läroplanen för förskolan (Lpfö 98). Det finns flera orsaker till att barn ska ges möjlighet till Inflytande och delaktighet i förskolan. Den viktigaste anledningen är att det är en mänsklig rättighet, en annan att det krävs att barn redan i förskolan får möta Inflytande och delaktighet för att fostras till demokratiska personer. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger som medvetet säger sig arbeta med barns Inflytande och delaktighet i förskolan ser på barns möjligheter att också göra det. Hur väl stämmer pedagogers uppfattningar om barns möjlighet till delaktighet och Inflytande överens med barns uppfattningar? För att söka svar på ovanstående har jag intervjuat 2 pedagoger och 4 barn på samma förskoleavdelning.

Studie syftar till att belysa hur två förskolor arbetar med barns delaktighet och Inflytande i den dagliga verksamheten. Jag har i min forskningsansats gjort observationer i verksamheten och tagit del av deras skrivna dokument som berör barns delaktighet och Inflytande. Detta då jag fann det intressant att sätta det skriva utsagorna i relation till vad verksamheten praktiskt ger uttryck för. Studien lyfter bland annat fram fyra specifika situationer som sker mellan barn och pedagoger. Dessa situationer synliggör vilken påverkan pedagogernas barnsyn, bemötande och förhållningssätt har på deras utformingen av arbetet.

Det här examensarbetet handlar om pedagogers åsikter kring Inflytande i förskolan. Begreppet Inflytande går att tolka på många olika sätt och Pramling Samuelsson och Sheridan (2001) anser att barnen bör ges mer Inflytande än vad de ges just nu. Barnen i förskolan har rätt att föra fram sina åsikter och påverka sin situation, pedagogerna är skyldiga att respektera och lyssna på barnen (Skolverket, 2010). Pedagogerna som deltar i studien har fått frågan hur de arbetar för att ge barnen Inflytande och i vilka situationer de anser att det sker. Pedagogernas åsikter samlades in med hjälp av en ostrukturerad enkätundersökning och två semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt samlades 15 enkäter in från fyra förskolor.

Ungdomspolitik och ungdomars möjligheter till Inflytande i samhället har varierat under det gångna seklet. På 1990-talet drabbades ungdomar av en hög arbetslöshet. Det har medfört att arbetslösa ungdomar allt senare träder in i det svenska demokratiska samhället. Tillsammans med att grundutbildningen blivit allt längre ger det en förlängd ungdomstid. Nyckeln till Inflytande i samhället går via arbetet.

Uppsatsen handlar om hur pedagoger arbetar med barns Inflytande i förskolan och hur det påverkar vardagen för barnen och pedagogerna. Syftet med mitt arbete är att synliggöra hur fyra pedagoger på två olika förskolor arbetar med barns Inflytande i förskolan och deras synpunkter på området. Med det ville jag också ta reda på hur pedagogerna arbetar med barnens rättigheter i förskolan. Till detta lades användandet av demokrati i förskolan. Undersökningen har utgått från frågeställningarna: Vad betyder barns Inflytande i förskolan för pedagogerna? Hur tänker pedagogerna kring barnens rättigheter? När får barnen vara med och bestämma i verksamheten? När kan barnen inte få Inflytande i förskolan? För att besvara frågorna har intervjuer utförts enskilt med de fyra pedagogerna.

I denna C-uppsats problematiseras huruvida pedagogisk dokumentation används för att utveckla demokrati i förskolan. Syftet är att studera pedagogisk dokumentation som medel för att skapa Inflytande för barn i förskolan. Studien utgår från en fenomenologisk ansats och den metod som har använts är av kvalitativ art. Resultatet vi fått fram redogör därför inte för en absolut sanning utan för de två intervjuade pedagogernas erfarenheter och vår tolkning av dessa. Informanterna är två pedagoger som arbetar med pedagogisk dokumentation i sin profession.

Denna studie handlar om barns Inflytande och delaktighet och på vilket sätt lärare låter barn vara delaktiga i förskola och skola. Syftet med studien är att problematisera och visa på hur verksamma lärare i förskolan och grundskolan arbetar för att barn ska bli delaktiga och ha Inflytande över sin egen vardag och om barn tillåts bestämma. Studien bygger på intervjuer med fem förskollärare och fyra grundskollärare.Resultatet visar att barn Inflytande och delaktighet skiljer sig åt mellan förskolan och grundskolan och att innebörden av Inflytande och delaktighet skiljer sig åt i verksamheterna. Våra intervjusvar pekar på att förskollärarna lägger fokus på barns idéer och initiativ och att barnen är delaktiga i de lärandeprocesser som sker i förskolan. Dock visar vår undersökning att pedagogerna har det yttersta ansvaret i att ta vara på dessa idéer och initiativ och utifrån dessa forma verksamheten.

Intentionen med denna studie var att söka djupare förståelse för anställdas upplevelser och förväntningar av Inflytande vid en stor omorganisation. Studien bygger delvis vidare på en kvantitativ undersökning som gjordes i samband med organisatoriska förändringar inom Göteborgs stad. Där framkom flertalet faktorer som kan in- och påverka individens upplevelse av Inflytande. Med utgångspunkt ur tidigare forskning utarbetades fem olika teman kopplade till dessa faktorer; förändring, ledarskap, attityder, kommunikation och Inflytande. Härefter intervjuades fyra personer anställda inom Göteborgs stad.

I detta examensarbete har jag försökt ta reda på hur elevInflytandebegreppet kan uppfattas av några olika lärare, vilka motiv det finns för att ge elever Inflytande och hur elever kan ha Inflytande i skolan. Lärarna jag intervjuade menade att elevInflytande är elevernas möjlighet att påverka olika delar av skolan, genom formella och informella kanaler, i grupp och individuellt. I litteraturen stod elevInflytande vanligen för elevernas delaktighet i mer eller mindre formaliserade beslutsprocesser, men har också beskrivits som påverkan i de social relationer eleverna har som rör skolan. Jag har också tittat på varför elever ska ha Inflytande i skolan. Lärarna jag intervjuat ger exempel på fem orsaker till varför elever ska ha Inflytande: demokratifostran, skolan blir roligare, elevernas presterar bättre, vikänslan i gruppen kan stärkas och eleverna kan utveckla sin personlighet genom sitt Inflytande.

Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, ska förskolan fostra barnen till att utveckla förmågor att handla demokratiskt. Barnen ska förberedas och göras delaktiga i de skyldigheter som finns i samhället. Inflytande är ett begrepp med många innebörder som var och en tolkar det olika utefter sina erfarenheter. Det i sin tur gör att arbetet med Inflytande i förskolorna kan se ut på många olika vis. I vår undersökning har vi utefter syftet kommit fram till att barn vill bestämma enkla saker, när svårare och större beslut ska fattas anser barnen att det är bättre om pedagogerna gör det.I Allmänna råd för förskolan står det om vikten att personalen ska lyssna till barnen för att kunna närma sig barns perspektiv.

Denna aktionsforsknings syfte var att kartlägga förutsättningarna för att utveckla barns demokratiska deltagande och Inflytande i skolans och förskolans samlingar. Forskningen genomfördes med kvalitativa metoder genom observationer och intervjuer. Barnen i forskningen var dem vi mött på våra VFU-platser (verksamhetsförlagd utbildning) under praktiken. Resultatet visade att barn anser att de har Inflytande och möjlighet till påverkan i förskolans och skolans samlingar men att det ofta är läraren eller andra barn som pratar mest. Slutsatser vi kom fram till är att barn tycker att de har Inflytande och möjlighet att påverka men genom observationer såg vi att det inte alltid stämde med verkligheten eftersom aktiviteterna redan var planerade och lärarna oftast tog störst talutrymme.

Syftet med studien var att belysa barns Inflytande i förskolans vuxenstyrda aktiviteter. För att undersöka syftet användes metoder i form av observationer med videoinspelning och fältanteckningar. Syftet bröts ner i fyra frågeställningar som sökte svar på hur barnen utövar Inflytande samt hur detta Inflytande bemöts av pedagogerna. Vidare sökte frågorna även svar på hur pedagogernas bemötande samt aktiviteternas genomförande påverkar barnens Inflytande, frågor av en mer analytisk karaktär. Studiens teoretiska ramverk består av den sociokulturella teoribildningen och vid analysarbetet användes det teoretiska analysverktyget Institutionella demokratihändelser.

Syftet med mitt examensarbete är att se och förstå hur begreppet elevInflytande i engelskundervisning på högstadiet uppfattas av lärare och elever. För att nå syftet har jag intervjuat fyra elever ur högstadiet och fyra lärare från två olika skolor om deras åsikter om elevers Inflytande i engelskundervisningen. Genom studier av litteratur och styrdokument har jag sökt kunskap om vilka linjer styrdokumenten ger och vad som förväntas och hur forskningen ser på elevInflytande. Genom att använda dessa har jag haft möjlighet att analysera intervjuerna från många infallsvinklar. Resultaten av undersökningen visar att elevernas Inflytande över undervisningen förekommer lite oftare i diskussion när en problematik finns på skolan och att elevers och lärares uppfattning om Inflytande skiljer sig åt och att begreppet får olika innebörd. Resultaten visar att arbetet med Inflytande måste tas på allvar och måste öka för att uppfylla styrdokumentens syften..

Studies syfte är att undersöka hur förskollärare ser på små barns Inflytande i verksamheten, med betoning på barn mellan 1-3 år. Här beskrivs förskollärares synsätt på små barns Inflytande, deras tankar kring möjligheter och hinder med att små barn tillåts Inflytande. Denna studie belyser även förskollärarnas syn på demokrati i förhållande till små barn i förskolan.Metoden vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer av tolv förskollärare på tre olika förskolor. Resultatet förklarar hur förskollärare menar att Inflytande hos små barn är av betydelse då det bl.a. stärker barnens självkänsla.

Vårt arbete handlar om hur elever uppfattar elevInflytande i skolan samt om de har något Inflytande i skolan. Tidigare forskning har visat att elever får Inflytande i skolan, fast det är oftast väldigt begränsat, om det ens existerar. Klassråd och elevråd är platser som eleverna anser att de har Inflytande på. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med teckningar och intervjuer i vår undersökning. Det är 16 elever som är med i studien och alla går i årskurs 3.