En god relation med barnmorskan kan öka den blivande mammans möjligheter till en positiv förlossningsupplevelse och minska risken för bl a medicinska ingrepp under förlossningen och postnatal depression. Ibland beskriver dock kvinnor förlossningar där de saknat Inflytande och kroppslig integritet och särskilt tydligt kan detta bli hos invandrade kvinnor då såväl det kvinnliga könet som invandrarbakgrund är riskfaktorer för diskriminering inom hälso- och sjukvården. Med syftet att undersöka relationen dem emellan genomfördes kvalitativa intervjuer med invandrade kvinnor och förlossningsbarnmorskor. Intervjuerna analyserades utifrån en socialkonstruktionistisk förståelseram och resultaten indikerar att barnmorskorna utifrån felaktiga föreställningar om invandrade kvinnor kan beskära dessa på individualitet och Inflytande och istället öka det egna handlingsutrymmet. I syfte att bättre möta det professionella uppdraget vilket inbegriper att understödja kvinnors Inflytande över den egna vården bör barnmorskor i sin utbildning/fortbildning ges möjlighet att granska det negativa Inflytande en essentialistisk förståelse av kön och ?ras?/etnicitet kan ha över vårdkvaliteten..

Uppsatsen behandlar barns Inflytande i förskolan. Frågeställningarna som behandlas är: Hur talar pedagogerna på Båtens Reggio Emilia inspirerade förskola om barn och barns Inflytande? Hur arbetar man med Inflytandet? Hur beskriver barnen sitt Inflytande i de av pedagogerna utpekade situationerna? Vårt syfte med arbetet var att ta reda på i vilka situationer pedagogerna anser att barnen på en Reggio Emilia inspirerad förskola har Inflytande och hur dessa tolkas ur ett barnperspektiv. Teoretiska utgångspunkter är olika barnsyner och en Reggio Emilia inspirerad pedagogik. Forskning som används för att förstå empirin är: Barns syn på vuxna ? att komma nära barns perspektiv (Arnér och Tellgren, 2006), Barns Inflytande i förskolan - problem eller möjlighet för de vuxna? (Arnér, 2006) samt Delaktighet som värdering och pedagogik (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2003).

Styrdokumenten ger tydliga direktiv om att undervisningen i skolan ska bedrivas genom demokratiska arbetsformer. Syftet med studien är att undersöka förekomsten av demokratiska inslag i en förskoleklass för att se om och hur pedagogerna där arbetar med demokrati i form av medbestämmande och elevInflytande. Den tidigare forskningen inom området visar att barnens rätt till Inflytande ofta begränsas kraftigt av pedagogerna genom att pedagogerna själva bestämmer väldigt mycket och sällan låter barnen komma till tals i sådan utsträckning att de får möjlighet att påverka särskilt mycket. Vidare betonar flera forskare vikten av att pedagogerna har ett ansvar när det gäller att portionera ut Inflytande och valfrihet till barnen i den utsträckning de anser att barnen klarar av att hantera. Denna studie visar genom intervjuer och observationer hur barnen i vissa situationer har mycket Inflytande och stor valfrihet, medan de i andra situationer är väldigt begränsade och får tydliga ramar att hålla sig inom. Uppsatsen konstaterar att grunden till hur stort Inflytande och hur mycket valfrihet barnen får ofta ligger i vilken barnsyn pedagogerna har. Detta innebär att i de fall pedagogerna anser att barnen är kompetenta och kan fatta egna beslut får barnen större valfrihet och Inflytande än i de fall pedagogerna är övertygade om att starkt vuxet ledarskap med fasta rutiner och regler är en nödvändighet..

FöräldraInflytande i förskola och förskoleklass är en viktig del i pedagogers och föräldrars vardag. Det står uttryckligen i läroplanerna att förskola och skola skall samarbeta med föräldrarna på ett sätt som utvecklar innehållet i verksamheten. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagogers och föräldrars uppfattning av föräldraInflytande ser ut. Problemformuleringen grundar sig på frågorna: Vad vill föräldrar ha Inflytande över i förskola och förskoleklass? I vilken utsträckning ges det möjlighet till Inflytande för föräldrar? Hur bemöts föräldrars tankar och åsikter? Undersökningen är genomförd enligt kvalitativa metoder så som intervjuer och enkäter med utrymme för kommentarer och omfattar en förskola samt en förskoleklass.Resultatet av undersökningen visar att föräldrar och pedagoger är väl medvetna om att det skall finnas föräldraInflytande men inte vad de kan ha Inflytande över.

Syftet med studien är att försöka ta reda på om alkoholmissbrukare har Inflytande över sin situation och behandling i kontakt med socialtjänst. För att göra detta har vi fått tillgång till åtta avidentifierade behandlingsutredningar från en skånsk kommun. Alla utredningar är gjorda under år 2006. För att få fram resultat har vi noggrant gått igenom utredningarna och delat upp dem i olika kategorier för att se om Inflytandet har behandlats olika beroende på bland annat kön, ålder, motivation, hemsituation eller ohälsa. Vi har även analyserat utifrån teorier kring makt, genus, roller, pedagogik och skam.

En redogörelse för upplysningsfilosofen Baron d'Holbachs antireligiösa filosofi och den engelska deisten John Tolands Inflytande på denne..

Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers attityd till barns Inflytande i dokumentationsprocessen, samt se huruvida hänsyn tas till barns integritet i dokumentationen. Våra frågeställningar lyder: Vilket Inflytande har barn i dokumentationsprocessen? samt Vad har pedagoger för syn på barns integritet i samband med dokumentationen?Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod i vår undersökning för att undersöka pedagogers attityder till ovan beskrivna frågeställningar. Som datainsamlingsmetod använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat nio lärare, både med inriktning mot förskola och förskoleklass samt lärare med inriktning mot de tidiga skolåren.

Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser på barn. Till en början fostrade vi okritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver kritiska medborgare som kan ställa motfrågor. Därför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, där vi tror på det kompetenta barnet. Finns pedagogerna som ser till att barnet får Inflytande över sin vardag. I läroplanen för förskolan står det att förskolläraren ska se till att barnen får ett reellt  Inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll. Syftet med vårt examensarbete är att belysa pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns Inflytande i den pedagogiska verksamheten och sätta dessa i relation till demokrati- och barnsyn.

Syftet med detta arbete är att studera elevers upplevda Inflytande kopplat till rådsverksamheten på en skola där alla elever deltar i något råd. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra elever på skolan. Resultatet från intervjuerna har vi analyserat och tolkat utifrån styrdokument, tidigare forskning och John Deweys teori om demokrati i skolan. Resultatet visar att respondenterna upplever att de har stort Inflytande via rådsverksamheten men lyfter även att alla elever på skolan inte har Inflytande. Eleverna ger en bild av att rådsverksamheten möjliggör för eleverna att ta stor plats och att det snarare är elevstyrt än lärarstyrt.

Tidigare forskning visar att det är först när eleverna tar ansvar för sitt lärande och ser meningen med det, som lärandet förvandlas till kunskap. Forskarna menar även att eleverna blir motiverade och mer angelägna om de får Inflytande över undervisningen. Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om eleverna upplever lärandet mer angeläget och mer motiverande om de får Inflytande över arbetssättet. Arbetet genomförde jag genom att tillämpa två olika undervisningsmetoder i en skolklass i Luleå kommun. Som mätinstrument använde jag enkäter och intervjuer.

Syftet med denna studie är dels att undersöka hur eleverna ser på sitt Inflytande och sin delaktighet i idrottsundervisningen utformning och genomförande, i gymnasieskolans kurs Idrott och Hälsa A, och vad de har för attityd och inställning till elevInflytande samt att undersöka dels hur deras lärare arbetar med elevInflytande och vilka attityder de har till elevernas Inflytande. Studien kommer att undersöka skillnader mellan studie- och yrkesförberedande program. Vi har intervjuat elever från fyra olika gymnasieutbildningar, två studieförberedande och två yrkesförberedande program, samt deras lärare.Resultatet visar att både lärare och elever generellt är väldigt positivt inställda till att eleverna har Inflytande över idrottsundervisningen men att problematik med att utöva Inflytande finns. Lärare anger tid- och resursbrist som två viktiga faktorer och det framkommer att elevernas Inflytande kan vara begränsat till relativt obetydliga situationer. En majoritet av eleverna ser elevInflytande som viktigt men avsäger sig i många fall Inflytande med motiveringen att de är nöjda med undervisningen och att de har ett stort förtroende för lärarna.Skillnader framkom mellan studie- och yrkesförberedande program, men man kan i denna begränsade studie diskutera huruvida dessa kanske snarare kan tillskrivas lärarnas olika attityder, arbetsmetoder och ledarstilar..

Uppsatsen beskriver lärares och elevers syn på elevInflytande i skolan samt hur lärarna skulle vilja förbättra elevernas Inflytande. Genom litteraturstudier framkom att elevers Inflytande inte är så stort och att det minskar med stigande ålder. Samtidigt finns det ett ökat tryck på elevInflytande i grundskolans styrdokument. Studien bygger på ett tiotal intervjuer med lärare samt ett tjugotal intervjuer med elever från år fem till år nio. Resultaten från intervjuerna visar på att elever inte har så stort Inflytande som de vill.

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevdemokratins möjligheter och begränsningar genom intervjuer med elevers erfarenheter och upplevelser av Inflytande på en gymnasieskola, som erbjuder elever boende på internat. Undersökningen av deras Inflytande gällde även boendet.Uppsatsen bygger på elevernas berättelser och på observationer som gjorts under mina vistelser på skolan. Valet av kvalitativa intervjuer gjordes för att göra undersökningen mer djupgående. Det var hur eleverna resonerade kring demokrati och Inflytande som uppsatsen fokuserade. Tio informanter valdes från olika nivåer av utbildningen.Undersökningen säger inget om hur olika åsikter fördelades bland skolans alla elever.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka några förskollärares inställning till barns Inflytande i förskolans musikverksamhet. De frågeställningar som besvarades i arbetet var: Hur påverkar förskollärarnas barnsyn vilket Inflytande barn får i förskolansmusikverksamhet? Vilka möjligheter och hinder ser förskollärarna för barns Inflytande över förskolans musikverksamhet? Vilket värde sätter förskollärarna på barns egen musikkultur, samt hur tar de tillvara denna i pedagogiskt syfte? Den metod som användes var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att alla förskollärarna har goda intentioner när det kommer till barns Inflytande, men i praktiken lever de inte alltid upp till dessa. De begränsar istället barnen genom vilka möjligheter de erbjuder i fråga om handlingsutrymme och material.

Syftet med denna studie är att kartlägga hur elever i behov av särskilt stöd upplever de special-pedagogiska insatserna, om de upplever eget Inflytande över sin situation och hur eleverna upplever den specialpedagogiska miljön där insatserna sker. Den insamlingsmetod som använts är kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Sex grundskoleele-ver i behov av särskilt stöd från två olika skolor, år 3, 4 och 5 har djupintervjuats. Studien be-handlar tidigare forskning om elever i behov av särskilt stöd, styrdokument och riktlinjer, spe-cialpedagogisk historik, dilemma och utmaningar samt Inflytande, delaktighet och samspel. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori utgör den teoretiska ramen. Resultatet visar att eleverna upplever de specialpedagogiska insatserna positivt. Relationen mellan elev och specialpedagog upplevs som god och välfungerande.