Syfte och frågeställningar: Syftet med vår studie är att beskriva och förstå hur de äldre som befinner sig i ett beroendeförhållande upplever sitt subjektiva Inflytande i vardagen på det särskilda boendet. Syftet har undersökts med följande frågeställningar: Hur går de äldre tillväga för att skapa Inflytande i vardagen? Hur upplever och beskriver den äldre sitt Inflytande för att få sina behov tillgodoseddaMetod: Vår studie bygger på tio halvstrukturerade intervjuer med äldre på två särskilda boenden i Göteborgs stad, centrum. Analysen har följt ett empirinära förhållningssätt (Widerberg, 2002) samt Kvales, (1997) principer för analys. Empirin har analyserats, jämförts och teoretiserats med hjälp av socialutbytesteori samt tidigare forskning.Resultat och slutsatser: Vi har i vår studie kunnat se att tidens betydelse framkommer som en viktig aspekt för hur våra informanter upplever sitt Inflytande.

SammanfattningBåde Läroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vår studie tagit del av framhäver vikten av barns Inflytande i förskolan. Bland annat poängterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vägen till ett demokratiskt samhälle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska få erfara allas lika värde. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor, empirin omfattar både intervjuer och observationer. Förskollärarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 års pedagogisk erfarenhet, och vår ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns Inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara på och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha Inflytande. I vår teoridel har vi lagt fokus på kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till Inflytande i förskolan. Resultatet av vår studie visar att det till största delen är i den fria leken som barns Inflytande kommer till uttryck.

Syftet med denna studie är att få en djupare insyn i hur elevInflytande tas tillvara på i undervisningen, samt belysa vad elevInflytande betyder för respondenterna. De frågeställningar som studien har utgått från har varit: Hur arbetar lärarna i studien för att ge eleverna mer Inflytande och makt i undervisningen? Hur resonerar eleverna i studien om sitt Inflytande och sin makt i undervisningen? För att utföra studien har vi tagit del av historisk bakgrund och litteratur som har varit relevant för vår undersökning. Vi har sett likheter mellan tidigare forskning och det som vi har sett i våra undersökningar. Forskningen har påvisat att elevInflytandet i undervisningen inte är speciellt starkt och att många elever skulle önska att de får ha mer Inflytande i deras undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med två lärare och tjugo elever har vi försökt att få en inblick i hur elevInflytandet ser ut i undervisningen, i den valda skolan.

Att elever ska ha reellt Inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begränsat Inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som något som ger högt elevInflytande. Därför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lärare beskriver elevers Inflytande i en skola som arbetar växelvis med traditionell ämnesundervisning och ämnesintegrerade temaområden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. Frågor som besvaras är vilka möjligheter elever har till Inflytande i undervisningen samt vad som kan begränsa elevInflytande.

Att elever ska ha reellt Inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begränsat Inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som något som ger högt elevInflytande. Därför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lärare beskriver elevers Inflytande i en skola som arbetar växelvis med traditionell ämnesundervisning och ämnesintegrerade temaområden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. Frågor som besvaras är vilka möjligheter elever har till Inflytande i undervisningen samt vad som kan begränsa elevInflytande.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och ge en förståelse för förhållandet mellan gymnasieelevers Inflytande och lärande inom engelskaundervisningen. Genom enkätundersökning har elever som läser Engelska A, -B, och -C på gymnasienivå tillfrågats vilken grad av Inflytande de upplever inom de arbetsformer, läromedel och kunskapskontroller som förekommer i engelskaundervisningen, samt hur de upplever att deras lärande påverkas av dem. Resultaten visar att det inte förekommer något allmänt rådande förhållande mellan elevers Inflytande och lärande, då elevernas lärande generellt påverkas positivt oavsett grad av elevInflytande. Lärarnas teoretiska utgångspunkter, det vill säga den teori om lärande som läraren tar sitt stöd i, kan spela en viktig roll i realiseringen av elevInflytandet. Då vi i våra resultat kan uttyda en viss tendens i att lärarna växlar teoretisk utgångspunkt i olika situationer, kan det vara så att de redan förekommande undervisningsaktiviteterna blir styrande för graden av elevInflytande och inte vice versa..

"Läraren har alltid sista ordet. Om elevers uppfattningar av hur deras Inflytande i skolan kan ta sig uttryck." är ett examensarbete på 10 poäng på lärarhögskolan i Malmö av Jenny Rosengren. Det som föranlett arbetet är i första hand Rosengrens upplevelse av styrdokumenten som vaga beträffande hur elever kan utöva Inflytande i skolan samt vad de kan få vara med och bestämma om. Arbetets syfte är att konkretisera elevInflytande genom att förtydliga demokratins gränser och möjligheter i klassrummet. Arbetet svarar på följande frågeställning: Hur upplever elever att deras Inflytande i skolan kan ta sig uttryck? Arbetet utgår från enskilda intervjuer med sex elever.

Denna uppsats behandlar arbetstagarrepresentanters Inflytande i styrelsen. En pilotstudie av Hafskjär och Lillepuu (2004) visade att arbetstagarrepresentanter beroende på vilken roll de antar i sitt styrelsearbete, att företräda de anställda i första hand eller att företräda företaget i helhet i första hand, agerar i styrelsen på helt skilda sätt. Dessutom skilde sig arbetstagarrepresentanternas Inflytande i styrelsearbetet åt på så vis att den arbetstagarrepresentant som ansåg sig företräda de anställda i sitt styrelsearbete hade mindre Inflytande i styrelsen än den arbetstagarrepresentant som ansåg sig företräda företaget i helhet. Eftersom andra faktorer logiskt sett också borde påverka Inflytandet ville vi även veta vilka dessa andra faktorer är. Detta ledde fram till vår problemformulering där vi undrar ?Hur påverkar arbetstagarrepresentanters roll i styrelsen deras Inflytande i styrelsens arbete och vilka andra faktorer påverkar arbetstagarrepresentanters Inflytande??.

Syfte: I detta arbete vill jag lyfta fram niondeklassares uppfattningar och erfarenheter av elevInflytande på en grundskola för de senare skolåren. Jag vill också ta reda på i vilken mån skolans uttryckta ambitioner för elevInflytandet gett effekt, samt jämföra elevernas uppfattningar och erfarenheter av elevdemokrati med läroplanens.Metod: Kvalitativa intervjuer med åtta niondeklassare.Slutsatser: Utifrån studien kan utläsas att eleverna i stort är nöjda med sitt Inflytande på skolan, men också att de vill ha mer Inflytande. Främst vill de ha ökat Inflytande över undervisningen, vilket de upplever sker i för liten omfattning och enbart hos någon enstaka lärare. Uppfattningarna om vad som går respektive inte går att ändra på skiljer sig i vissa fall kraftigt åt. Områden som förknippas starkast med Inflytande är bland andra skolmaten, toaletterna, ordningsreglerna och elevrådet.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur några förskollärare ser på sin yrkesroll i relation till barns Inflytande. Detta undersöktes genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Resultatet visade att förskollärarna ansåg att arbetet för att skapa trygghet och glädje hos barnen på förskolan var de viktigaste uppgifterna kopplat till deras yrkesroll. Gällande Inflytande kunde vi utifrån svaren konstatera att de arbetade kring detta på olika sätt. Slutsatser som gjorts är att det krävs av förskollärare att ge barnen en del av ansvaret men inte kontrollen för att barn ska få Inflytande i verksamheten..

Syftet med den här undersökningen är att gå bakom kulisserna på olika medieföretag och medieproduktioner och ta reda på hur olika mediearbetare ser på makt och Inflytande och även få klarhet i vad det är som krävs av en person som vill skaffa sig Inflytande inom branschen.Samtidigt ska undersökningen bidra till förståelse hur det ser ut inom mediebranschen och på det sättet förbereda nya mediearbetare på framtiden.Fem kvalitativa djupintervjuer med fem mediearbetare, från filmproducent till nyhetsredaktör genomfördes. Fyra av de intervjuade var män, fyra jobbade inom mediebranschen i dag, en kom från ett annat land men jobbade i Sverige och Halmstad.Vid analysen av empirin användes flera av Pierre Bourdieus begrepp, som kapital och fält. Vad som kom fram under undersökningen, enligt våra intervjupersoner, var att ett starkt nätverk är en mycket viktig faktor om en person försöker skaffa sig ett ökat Inflytande inom branschen. Men de som verkligen bestämmer branschens villkor är de som har mest pengar, eller kan associeras med dem som har pengarna. Det handlar dessutom i hög grad om personliga egenskaper, man måste vara beredd på att jobba hårt, vara envis och vara noga med att göra ett bra jobb, det är nästan viktigare att kunna arbeta hårt än att vara professionell..

Vi har valt att genomföra en studie om Ungdomstinget med fokus på Inflytande och lärande. Syftet med detta arbete är att undersöka ungdomarnas egen syn på lärande om Inflytande, genom sitt arbete med Ungdomstinget i förhållande till skolan. Detta har vi undersökt genom kvalitativ metod med intervjuer som vårt främsta undersökningsinstrument. Vi har intervjuat fem ungdomar ifrån Samordningsgruppen på Ungdomstinget samt en av grundarna till tinget. Våra slutsatser blev att Ungdomstinget betyder väldigt mycket för de aktiva ungdomarna men att det behövs fler medverkande ungdomar på tinget.

Enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade(LSS 1993:387) ska verksamheterna inom LSS grundas på respekt utifrån den enskilde individens integritet och självbestämmande samt i största möjliga utsträckning ge den funktionshindrade medbestämmande och Inflytande över insatser som ges. Vidare är det verksamhetens ansvar att främja jämlikhet, gällande levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för att ge den funktionshindrade möjlighet att leva som andra. Trots lagstiftningen påvisar forskningen tydliga brister ute i verksamheten. Vår uppsats syftar till att på en strukturell nivå se hur resonemanget kring olika organisatoriska strategier ser ut för att främja brukarnas Inflytande och självbestämmande mellan olika stadsdelar i Malmö samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa stadsdelar. Empowerment är ett betydande begrepp inom LSS men alla stadsdelar i Malmö arbetar på olika sätt för att främja brukarnas möjlighet till självbestämmande och Inflytande..

I denna uppsats har vi undersökt gymnasieelevers attityder till eget ansvarstagande i skolan och deras upplevelser av Inflytande på undervisningen. Vi har gjort en studie av två klasser på samhällsvetenskapsprogrammet i två gymnasieskolor. Vi menar att det är av vikt att genomföra en undersökning av sådan art, då elevers ansvar för och Inflytande över skolarbetet är element som betonas i Lpf 94. Det råder även brist på liknande studier av gymnasieskolor. Vår undersökning bygger på enkäter och intervjuer.

SammanfattningDetta är en studie om samarbetet mellan pedagoger och föräldrar i en sydafrikansk förskola. Jag intevjuade två pedagoger och två föräldrar om föräldrars roll i förskolan och hur mycket Inflytande de har i verksamheten. Resultatet visar att föräldrarna har delade meningar om deras Inflytande i förskolan. Pedagogerna vill att föräldrarna intar vissa roller i förskolan som att samla in pengar till olika utflykter, men är nöjda över att de själva tillsammans med rektor bestämmer hur planering och verksamhet ser ut. Kommunikationen mellan föräldrarna och förskolans personal sker framför allt genom månatliga möten och vid den dagliga lämningen och hämtningen..