Mot bakgrund av ett o?kat intresset fo?r stadska?rnan, i ba?de svensk planeringskontext och i diskursen om staden, belyser den ha?r studien den svenska planeringspraktikens intresse fo?r stadska?rneutveckling i perifera omra?den. Syftet med studien a?r att kritiskt analysera hur periferin konstrueras som rum fo?r stadska?rneutveckling och att fo?rdjupa fo?rsta?elsen fo?r vad detta inneba?r fo?r planeringen av staden.Studiens teoretiska och metodologiska ramverk utga?r fra?n ett diskursteoretiskt fo?rha?llningssa?tt vilket fo?r med sig ett antal logiker och begrepp som anva?nts fo?r analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet tar utga?ngspunkt i hur utbyggnadsomra?det Hyllie i Malmo?.

Abstract Syftet med studien var att ta reda på och synliggöra hur förskollärare ser på sitt arbete med planerade aktiviteter på två förskolor. Metoderna som användes var intervjuer och videoobservationer. Intervjuerna var ett sätt att få en bild av förskollärares syn på gruppaktiviteter med barn i åldrarna tre till fem år. Videoobservationerna var ett sätt att få möjlighet att fördjupa och förstå hur arbetet ser ut i praktiken. Frågeställningarna för studien bygger på sju centrala begrepp delaktighet, inflytande, gemenskap, samhörighet, utanförskap, barns intresse och nyfikenhet som också var grunden för intervjuerna med förskollärarna.

Den svenska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar under 1990-talet, då nya anställningsformer började utvecklas. I början av 1990-talet blev bemanningsföretag lagliga och därefter har uthyrning av personal expanderat. Syftet med denna undersökning var att få en djupare förståelse för hur uthyrda personer upplever sin arbetssituation samt undersöka om det fanns olika uppfattningar hos personer anställda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag. Totalt sju deltagare med erfarenhet av att arbeta som uthyrda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag intervjuades. Efter en tematisk analys visade resultatet att grundinställningen till uthyrningsarbete hade betydelse för hur arbetsvillkoren upplevdes.

Den svenska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar under 1990-talet, då nya anställningsformer började utvecklas. I början av 1990-talet blev bemanningsföretag lagliga och därefter har uthyrning av personal expanderat. Syftet med denna undersökning var att få en djupare förståelse för hur uthyrda personer upplever sin arbetssituation samt undersöka om det fanns olika uppfattningar hos personer anställda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag. Totalt sju deltagare med erfarenhet av att arbeta som uthyrda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag intervjuades. Efter en tematisk analys visade resultatet att grundinställningen till uthyrningsarbete hade betydelse för hur arbetsvillkoren upplevdes.

Bakgrund: I skolans styrdokument och i tidigare forskning anges elevers kännedom om delagar och regler som gäller vid exempelvis betygsättning som en förutsättning för att de skakunna utöva det inflytande över undervisningen de har rätt till, ett inflytande forskning visar iregel inte ges tillräckligt utrymme i skolan. Kännedom om skolans spelregler krävs också föratt eleverna ska ha möjlighet att upptäcka brott mot dem, till exempel i form av betygsättningpå felaktiga grunder. Forskning visar att dessa brott mot föreskrifterna kring betygsättninginte sällan förekommer i den svenska skolan och elevernas kunskaper blir därmed en viktigrättsäkerhetsfråga.Syfte: Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka huruvida svenska gymnasieelevers kännedomom vad som enligt styrdokumenten ska ligga till grund för deras betyg är tillräcklig för att deska kunna delta i planeringen av arbetet och även kunna upptäcka om deras lärare sätter betygpå felaktiga grunder. Dessutom undersöks om det finns skillnader i kännedom mellan olikagrupper av elever. Detta görs genom följande frågeställningar:1.

Arbetsplatsträffar inom Luleå kommun har syftet att öka medarbetarnas inflytande samt ansvarstagande på den egna arbetsplatsen. Träffarna ska ses som ett verktyg att förankra ledarskapet samt att få fram medarbetarnas kompetenser. I detta examensarbete användes ledarskapsteori, Antonovskys (2011), känslan av sammanhang, samt Maslows (1987) behovstrappa för att undersöka medarbetarens upplevelser av arbetsplatsträffarna. Frågeställningarna är: Hur genomförs mötena? Hur upplever medarbetarna arbetsplatsträffarna och bidrar de till motivation? Tio semistrukturerade intervjuer gjordes med medarbetare inom Luleå kommun och insamlad data analyserades med en tematisk analysmetod.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares och rektors uppfattningar om att låta elever delta i planering av undervisning. Samt att diskutera vad det kan bero på att målet med att göra elever delaktiga i planering av undervisning inte uppfylls i enlighet med skolans styrdokument. Min förhoppning är att mitt arbete ska kunna fungera som underlag för vidare diskussioner inom skolan i syfte att göra eleverna mer delaktiga.   Metoden jag använt mig av är en kvalitativ metod där jag genomfört intervjuer med fyra lärare och en rektor på en och samma skola.    I mitt examensarbete kommer jag fram till att det beror främst på fyra orsaker, brist på diskussion om begreppen delaktighet och inflytande, brist på diskussion gällande begreppen demokrati och makt, att skolans kunskaps- och demokratiuppdrag hanteras fristående från varandra och att det beror på lärares och rektors egna inställningar, uppfattningar och kompetens..

Den svenska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar under 1990-talet, då nya anställningsformer började utvecklas. I början av 1990-talet blev bemanningsföretag lagliga och därefter har uthyrning av personal expanderat. Syftet med denna undersökning var att få en djupare förståelse för hur uthyrda personer upplever sin arbetssituation samt undersöka om det fanns olika uppfattningar hos personer anställda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag. Totalt sju deltagare med erfarenhet av att arbeta som uthyrda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag intervjuades. Efter en tematisk analys visade resultatet att grundinställningen till uthyrningsarbete hade betydelse för hur arbetsvillkoren upplevdes.

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel på hur två elever utövade inflytande överen kollaborativberättelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tillläsning. Vidare var syftet att synliggöra de lärdomar som kan dras från att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och läsinlärningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med två filmkameror och en diktafon somfokuserade på ett par elever som arbetade med att skriva en berättelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som låg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner där deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begränsad utsträckning hur texten växer fram i förhållande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar också på ett antal lärdomar som kan dras med hänsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och läsinlärningen i skolan..

Syftet med denna undersökning var att beskriva och ge en förståelse för hur elever med olika betyg uppfattar sitt elevinflytande. I bakgrunden beskrivs olika aspekter av elevinflytande och hur demokratin ska genomsyra den svenska skolan. Vidare nämns elevinflytandets effekter på elevernas betyg och lärande. Definitionen av elevinflytande som använts är det informella elevinflytandet det vill säga inflytandet som rör den egentliga undervisningssituationen. Två kvantitativa informationshämtande metoder, litteraturstudie och enkät, har använts.

Syftet med denna studie är ta reda på vad föräldrasamarbete innebär för några verksamma pedagoger och på vilket sätt de skapar möjlighet för föräldrarna att känna sig delaktiga och ha inflytande i verksamheten. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur arbetar förskolepedagoger för att skapa möjlighet för föräldrarna att känna sig delaktiga och ha inflytande i verksamheten? Erbjuder förskolan i fråga föräldrastödsprogram och i så fall på vilket sätt? Genom kvalitativa intervjuer med en förskolechef, fyra förskollärare och en barnskötare söktes svar på frågeställningarna som ligger till grund för denna studie. Studien visar på en rad olika resultat kring vad föräldrasamverkan innebär och vad som ingår i detta begrepp. Samtlig personal som medverkat har belyst vikten av att arbeta med olika samverkansformer för att de ska kunna nå ut med information som rör verksamheten till alla föräldrar, detta för att skapa möjlighet för föräldrarna att känna sig delaktiga i verksamheten, oavsett vilka förutsättningar föräldrarna har. Pedagogerna talar om ansvaret som vilar på dem när det gäller information kring lärande och utveckling, men även om ett ökat ansvar som innebär det sociala där det handlar om barnens livskunskap, alltså det sociala samspelet med andra barn, föräldrar och personal, som ständigt sker i barnens omgivning.

The aim of our study has been to investigate what kind of space there is to exert influence for adult persons with mild intellectual disabilities who live on group housing. We wanted to investigate what kind of hindrance and possibilities there were to exert influence for people on group housing. Our study has been built on qualitative group discussions with 9 persons with mild intellectual disabilities and 6 care-keepers. We have analysed our discussions on the basis of the theory of empowerment. Our result indicates that there is different kind of factors that affect the possibilities for people with mild intellectual disabilities to increase their influence, and it does not always have to do with the disability how the persons can make their voices heard.

Vilka föreställningar finns det om kulturarv? Syftet med detta arbete att undersöka vilken plats frågor om kulturarv intar i den kommunala planeringen samt hur kulturarvsfrågor hanteras i planeringen. Syftet är även att öka förståelsen för de konflikter som kan uppstå kring kulturarv och föreställningarna om detta i planeringen. Arbetet består av en empirisk undersökning av två fallstudier. De båda fallstudierna ligger sedan till grund för en jämförelse mellan två detaljplaner, Kvarteret Axel och Stadsmarinan från Karlskrona kommun, Blekinge län.

Vi har undersökt hur förskollärare och grundskollärare förhåller sig till förskolans och grundskolans styrdokuments krav gällande samarbete och samverkan mellan hem och skola. I styrdokumenten står det att pedagogerna i skolorna ska samarbeta med föräldrarna och vi undrade vilket förhållningssätt pedagogerna hade om det och om det fanns skillnader, vilka det i så fall var mellan skolorna. För att ta reda på det gjorde vi en kvalitativ studie där vi intervjuade tre förskollärare och tre grundskollärare. Det framkom att både för- och grundskollärarna samarbetade med föräldrarna men på olika sätt. För förskollärarna låg vikten på att utveckla en öppen, tillitsfull, ärlig och nära relation med föräldrarna där dörren var öppen för föräldrarna att ha inflytande över verksamheten.

I uppsatsen har fallstudier gjorts för att undersöka hur stadsodling kan fungera som appropriation av stadsrum, på vilket sätt den kommunala organisationen påverkar stadsodlingens förutsättningar liksom om stadsodling kan bli en del av planeringen. Stadsodling har mer eller mindre varit närvarande i svenska städer sedan medeltiden. Syftet och uttrycket har dock kommit att variera över tiden. Stadsodlingsformen som uppsatsen undersökt handlar om kollektiva odlingar i dagens stadskärnor eller i dess periferi. För att undersöka detta har fyra fallstudier i Sverige gjorts, två i Lund, en i Malmö och Umeå.