Denna studie undersöker och beskriver den psykiska hälsan hos en grupp barn och ungdomar placerade i familjehem i en större stad i södra Sverige. 42 barn och ungdomar i åldrarna 11 till 20 år valdes ut från en kohort bestående av 52 som vid något tillfälle under 2005 befann sig placerade i familjehem. Till barnen administrerades Youth Self Report (YSR), till en av familjehemsföräldrarna Child Behavior Checklist (CBCL) och till barnens lärare Teacher´s Report Form (TRF). Data från barnens socialakter samlades också in. Totala problemskalorna för CBCL och TRF visade att andelen barn på klinisk nivå uppgick till 23 % medan motsvarande siffra för YSR var 9 %.

Abstrakt Malmström, Elisabet och Raisi-Lundström, Minoo (2013). Barns inflytande i två kommunikationsförskolor ? med fokus på den fysiska miljön. Children´s participation in two language preschools ? with a focus on the physical environment.

En kvalitativ undersökning där olika delar av socialt arbete har studerats med fokus på samverkan och förebyggande arbete kring motverkandet av alkoholproblematik bland ungdomar. I undersökningen har åtta personer intervjuats som arbetar professionellt med eller kommer i kontakt med frågor kring ungdomar och alkohol. Resultatet har analyserats tematiskt och utifrån systemteori och socialkonstruktionism. Dessa teorier har gjort det möjligt att bland annat analysera hur olika verksamheter samverkar med varandra samt de kunskapsbaserade metoder som används när de arbetar förebyggande med ungas slkoholkonsumtion.En av undersökningens slutsatser har varit att även om det finns samverkan mellan olika aktörer, finns det ingen officiell gemensam syn på vad samverkan innebär. vidare har samtliga respondenter uppgett att skolan har en stor rill i det förebyggande arbetet med unga, samtidigt som studien bekräftar att akolans förebyggande arbete ofta skärs ned på när resurserna krymper..

Syftet med detta examensarbete är att se om eleverna upplever att deras motivation och lärande påverkas genom att de får inflytande och möjlighet att välja arbetssätt i undervisningen. Undersökningen hade en kvalitativ karaktär och gjordes med hjälp av intervjuer och observationer. Tyngdpunkten lades på intervjuerna. Observationerna gjordes under lektionstid. Vi lottade ut och intervjuade tio elever i år 9.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om föräldradelaktighet genom att kartlägga faktorer som inverkar på delaktighet och inflytande för föräldrar under arbetet med åtgärdsprogram samt belysa delaktighet utifrån föräldrars upplevelser. De specifika frågeställningarna lyder: ? Hur upplever föräldrar sina möjligheter till delaktighet och inflytande vid upprättande av åtgärdsprogram? ? På vilka sätt kan en grundskola arbeta för att föräldrar ska bli delaktiga vid upprättandet av åtgärdsprogram? Följdfrågor blir då: ? Vilka betydelsefulla faktorer kan identifieras? ? Vilka mindre gynnsamma faktorer kan identifieras? Teoretisk förankring Det teoretiska ramverk som vi utgår från i studien är systemteori och Antonovskis KASAM-teori, känslan av sammanhang. Systemteorin syftar till att se och utforska delar som tillsammans bildar en helhet. Det systemiska tänket bygger på att vi som människor utvecklas och tillägnar oss kunskap genom feedback och återkoppling mellan system som vi ingår i.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka i vilken utsträckning föräldrar upplever delaktighet och samverkan i samband med sitt barns inskolning i förskolan. I förskolans uppdrag ingår att samverka med föräldrar i en anda av öppenhet, ömsesidighet och respekt. Pedagoger ska ge föräldrar möjlighet till delaktighet och inflytande, bland annat vid sitt barns inskolning (Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010). Forskning visar att ett bra föräldrasamarbete är avgörande för barnets trygghet under inskolningsperioden. Studien utgick från en kvalitativ hermeneutisk ansats där verktyget self report användes.Tjugofyra föräldrar svarade på en enkät bestående av åtta frågor.

Enligt skollag och läroplan ska skolan vara demokratisk både till sin form och funktion. Jag har valt att studera hur eleverna själva upplever sin vardag när det gäller möjligheter till inflytande och ansvarstagande. Studien bygger på ett tiotal intervjuer med elever från år fem till nio. Studien bygger på ett tiotal intervjuer med elever från år fem till nio. För att lättare prata med eleverna om rätt frågor genomfördes en förstudie i form av en enkät i sex klasser.

Syftet med denna studie var att utforska förskolans pedagogiska miljö utifrån barnens perspektiv gällande barns inflytande och delaktighet i förskolan. Studien utgår från ett postmodernt perspektiv på barnet och barndomen. För att nå barns känslor och tankar kring ett eget inflytande och deltagande i förskolan utfördes 8 intervjuer, utförda på två förskolor där sammanlagt 16 barn deltog. Barnen som ingick i studien var mellan 4-5 år gamla. Intervjuerna som utgjorde studiens empiri videodokumenterades och videofilmerna användes senare i studiens analys.

Titel: Morgondagens morgontidningar ? en studie om att nå den yngre publikenFörfattare: Klara Andersson och Johan DahlquistUppdragsgivare: Göteborgs-PostenKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (jmg), Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 20112011 2011Handledare: Jenny WiikAntal ord: 19693Syfte: Att undersöka hur morgontidningar ska nå den yngre publikenMetod: Kvalitativ studie med djupintervjuerMaterial: Analys av djupintervjuer med tolv ungdomar från olika gymnasieskolor runt om i Göteborg. Vi valde fem skolor med olika typer av inriktningar och program för att få demografisk spridning hos respondenterna.Huvudresultat: Våra tre huvudresultat är att morgontidningarna har ett starkt symboliskt värde hos ungdomar, att tillgången till Internet i mobiltelefonen har möjliggjort för morgontidningar att konkurrera med gratistidningar om den nisch som tidigare varit unik för dem samt att de skillnader som finns i ungdomars sociala bakgrunder också kommer till uttryck i vilket innehåll som de är intresserade av..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur ungdomar resonerar kring normalitet, avvikelse, social uteslutning och identitet på Facebook. Vi beslöt att undersöka ungdomar i åldern 16-19 år för att det i den åldern är många som använder sig av Facebook och för att tiden gjorde att vi var tvungna att begränsa oss. Den teori vi har använt oss av är socialkonstruktionism och det är utifrån den och tidigare forskning på ämnet sociala medier som vi har gjort vår analys. I resultatet framkom att det normala är att hålla sig i bakgrunden på Facebook och inte vara för synligt aktiv och en person som uppdaterar för ofta om onödiga vardagliga saker ses som avvikande och uppmärksamhetssökande. Det framkom också att ungdomarna till viss del anpassar sitt beteende på Facebook för att inte bli sedda som konstiga och riskera social uteslutning.

Uppsatsens syfte är att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka och analysera hur kön beskrivs i SiS-rapporter om ungdomsvård som finns tillgängliga i sin helhet på deras hemsida.De frågeställningar som vi i uppsatsen utgår ifrån är: Hur beskrivs manligt och kvinnligt i texterna? Vilka egenskaper tillskrivs pojkar respektive flickor, samt ungdomar som grupp? Vilka problemförklaringar används för pojkar respektive flickor, samt ungdomar som grupp?Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är socialkonstruktionism och diskursanalys, både som teori och metod. Empirin består av fyra forskningsrapporter publicerade av SiS som samlats in med hjälp av Internet. Vi har undersökt rapporttexterna utifrån ett könsperspektiv, med diskursanalys som metodologiskt verktyg. Vår fokus var texter, meningar och ord, inte författarna eller rapporternas resultat.

Bakgrund: Under ton?ren ligger stort fokus p? sexualitet och en stor del av ungas utveckling inneb?r att ta risker. L?g kunskap och erfarenhet tillsammans med ungdomars impulsivitet ?r bland annat orsaker till att de har en tendens att uts?tta sig f?r risker vilket kan leda till konsekvenser f?r den egna reproduktiva och sexuella h?lsan. Med ungdomars livsv?rld som utg?ngspunkt r?dg?r och v?gleder barnmorskan ungdomen utifr?n hens sexualitet och ton?rsutveckling. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka faktorer som p?verkar identifiering av sexuellt riskutsatta ungdomar. Metod: En systematisk litteratur?versikt har genomf?rts och utformats utifr?n en integrativ design.

Det finns ett samband mellan en sko som sitter dåligt och besvär i fötter och valet av sko är därför viktigt. Det är inte bara foten som påverkas av dess funktion utan även knä, bäcken och ländrygg kan påverkas. Syftet med studien var att undersöka användandet av converseskor och förekomst av besvär i fötter, underben och rygg hos ungdomar. En enkätstudie gjordes på två olika skolor och fylldes i av ungdomar över 18 år. Enkäten innehöll frågor om skovanor och besvär.

Huvudämnet för uppsatsen var att undersöka hur ungdomar som är aktuella försocialt uppsökande fältarbete, vill att ett socialt stöd ska se ut samt studera dessaungdomars uppfattning och inställning till socialtjänsten. Studien har även somavsikt att diskutera hur ett stöd till utsatta ungdomar skulle kunna se ut för att nåunga i behov i ett tidigare skede samt i situationer som uppfattas som positiva fördessa.Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är socialpedagogik och resilience.Empirin består av 15 kvalitativa semistrukturerade intervjuer både i grupp ochindividuellt med 32 ungdomar totalt från Ale, Partille och Angered, som vi möttdå vi följt fältarbetare i respektive område. Vi har därefter analyserat vårt resultatmed tidigare forskning och låtit oss inspireras av analysmetoden Grounded theory.Det huvudsakliga resultatet för studien är att ungdomarna vi intervjuat vill att enstödperson ska lyssna och förstå. Ungdomarna belyser vikten av delaktighet ochatt ha eller skapa en relation med stödpersonen men att denna inte ska värdera detsom sägs. De uttrycker även att en bra stödverksamhet ska ligga lättillgängligt ochha en personal som alltid är nära till hands.

Syftet är att undersöka motsättningen varför ungdomar mellan ca 15-25 år påverkas av reklam, trots att de inte vill. Begreppet reklam definieras och ungdomarnas åsikter till reklam beskrivs genom undersökningar från Kairos Futures och MTV, Ungdomsbarometern och Statens ungdomsråd. Sociologerna Anthony Giddens och Emilé Durkheim och begreppen reflexivitet, självidentitet,livsstil, sociala fakta och socialt tvång beskrivs också. Bland annat ungdomarnas åsikter om reklamfilmer beskrivs sedan. En undersökning från bland annat amerikanska Internetsidan Yahoo jämför svenska och amerikanska ungdomars åsikter om reklam.