Vid skogsbruksplanläggning är det viktigt att kunna samla in data med så hög kvalitet som möjligt om skogstillståndet samtidigt som kostnaderna för inventeringen hålls på en rimlig nivå. Det är också viktigt att kunna ange ett ekonomiskt optimalt åtgärdsförslag för att markägaren ska få ut högsta möjliga avkastning från sitt skogsinnehav, förutsatt att det är målet. I dagsläget använder sig Norrskog m.fl. av en subjektiv inventeringsmetod där de med hjälp av olika stödmätningar uppskattar skogstillståndet och utifrån en bedömning föreslår åtgärder. I detta arbete har två olika planläggningsmetoder studerats med avseende på kvalitet och tidsåtgång där resultatet har jämförts mot en objektiv cirkelyteinventering.

Ökad internationell volym är en trend inom byggbranschen som funnits under en tid där de stora svenska byggbolagen är pådrivande. Skanska försöker leda denna utveckling genom att ta in utländska underentreprenörer inom utvalda segment som kan hjälpa till att både sänka kostnaderna men även möta den ökade efterfrågan för bostadshus och kommersiella fastigheter som finns i dagsläget. Denna studie är ett led i denna utveckling och bidrar med ett sätt för Skanska att öka de internationella volymerna och samtidigt säkerställa att materialet uppfyller de krav på miljö, kvalitet, arbetsmiljö, säkerhet och kostnader som ställs. Syftet med detta examensarbete är att studera hur ansvaret för materialförsörjningen bör vara utformad när Skanska köper in utländska installationsunderentreprenader. Studien är ett led i Skanskas arbete med att minska risken, minimera kostnaderna samt öka volymen på de internationella inköpen.

Bakgrund och problemEn nyhet med de standarder som infördes i samband med IFRS är hur värdering av förvaltningsfastigheter ska gå till. Tidigare redovisades dessa utifrån anskaffningsvärde medan företag efter införandet av IFRS nu även kan välja att redovisa sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IAS 40. Då företag väljer att värdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde ger detta upphov till realiserade och orealiserade värdeförändringar, vilka ska redovisas över resultaträkningen. Problematiken med detta ligger i att årets resultat påverkas av värdeförändringar som är av en ren redovisningsteknisk natur vilka även är tillåtna att dela ut enligt IFRS. Ett potentiellt problem författarna ser är därför att företag väljer att dela ut orealiserade vinster vilket kan upplevas som mycket riskabelt på lång sikt.

Kommunala stöd till enskilda näringsidkare riskerar att snedvrida konkurrensen och innebär en ineffektiv användning av offentliga medel. Stödåtgärderna kan ta sig i uttryck på vitt skilda sätt; det kan röra sig om allt från underprisförsäljningar av fastigheter till kommunal borgen. På senare tid har problemet uppmärksammats i samhällsdebatten och det finns flera fall där kommunala stödåtgärder har ifrågasatts. Flertalet kommunala beslut har varit föremål för laglighets¬prövning enligt kommunallagen (1991:900) (KL) och i ett fall har ett beslut också underkastats Europeiska kommissionens prövning. Privata aktörer som erhåller kommunalt stöd får en betydande fördel jämfört med övriga konkurrenter på marknaden.

För närvarande råder en oenighet inom den akademiska världen beträffande begreppet kluster och hur detta skall definieras. Enligt rådande definition kan ett kluster vara såväl globalt, nationellt, regionalt som lokalt. För att få en djupare förståelse för begreppet, och då framförallt klusterbildning inom dagligvarubranschen har vi bedrivit en serie av semistrukturerade intervjuer där vi valt att intervjua personer med ledande befattning inom företag aktiva i denna bransch. Vi ämnade med denna undersökande rapport att se ifall kluster skapas slumpartat eller om dessa går att skapa artificiellt, och i sådant fall hur.Vi har genom vår teoretiska genomlysning funnit att ett kluster genomgår tre faser: startfasen, utvecklingsfasen och mognadsfasen. Förmågan för ett kluster att passera de olika faserna och slutligen nå mognadsfasen har sin grund i en sammansatt grupp av vitala faktorer.

Populärvetenskaplig sammanfattning: Målsättningen med detta projekt var att undersöka vilka trädslag som dominerar vid naturlig föryngring samt vilka faktorer som påverkar föryngringsresultatet. Bakgrunden till projektet är en önskan från Skogstyrelsen i Höör att få en bättre uppfattning om hur situationen ser ut i skogarna då allt fler skogsägare väljer naturlig föryngring på sina marker. Syftet med undersökningen är att skogsvårdsstyrelsen med stöd från våra resultat, ska kunna ge ett bättre stöd och råd till markägare som överväger naturlig föryngring. Projektet ska även kunna ge stöd vid uppföljning och tillrättarvisning av markägare som ej fullgjort sina lagstadgade åtaganden, att något måste göras om de misslyckats med föryngringen.Studien genomfördes i Höör och Hörby kommun i centrala Skåne. Kommunerna ligger på gränsen mellan gran och lövbältet varför de lämpar sig väl för studien.

Flerbostadshus byggda mellan åren 1961-1975, i dagligt tal kallade för miljonprogrammet har inom de närmaste åren ett omfattande renoveringsbehov. Detta på grund av bland annat naturligt slitage men även brist på underhållsinsatser. Kostnaderna för att rusta upp dessa områden slutar ofta på enorma summor. Orsaken till renoveringsbehovet beror främst på husens tekniska tillstånd men även på grund av skärpta myndighetskrav, hög energianvändning, sociala faktorer, efterfrågan samt ett behov av modernare bostäder. Staten har varit tydlig med att de inte kommer att bidra med ekonomiskt stöd vid upprustning av miljonprogrammet.

SÖDRA beslutade 1995 att starta ett projekt för att förse föreningens medlemmar med naturvårdsanpassade skogsbruksplaner. Projekt "Gröna skogsbruksplaner" har som mål att fram till år 2002 täcka halva medlemsarealen med gröna planer, och har för att nå detta givits en budget på 50 miljoner kronor. Konceptet med grön plan är ursprungligen skapat av skogsvårdsorganisationen, men SÖDRA är först med att producera gröna planer i stor skala. De gröna planerna skall enligt projektets syfte "ge SÖDRAs medlemmar ett verkningsfullt redskap for virkesproduktion med hänsyn till de miljömål som finns formulerade i SÖDRAs miljöpolicy". Detta är ett led i det miljöengagemang som på senare år ökat i Sverige.

I byggbranschen går byggprocessen alltmer mot ett industriellt byggande. Trä- och stålindustrin har kommit långt i utvecklingen medan platsgjutna betongkonstruktioner har hamnat på efterkälken. En anledning till detta är att utvecklingen av 3D-modelleringsprogram för trä respektive stål har gjort det möjligt att ur modellen genera ritningar och information. För armerade konstruktioner däremot är ritningarna mer komplicerade eftersom konstruktionerna består av två material som redovisas på en och samma ritning. Redovisningen sker enligt en fastställd redovisningsmetod som har utvecklats för att underlätta ritarbetet för hand.

Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera vilka villkor som skall vara uppfyllda för att uttagsbeskattning skall underlåtas vid en blandad överlåtelse av lagerfastighet i enskild näringsverksamhet och vilka skatteeffekter en underlåten uttagsbeskattning leder till för en enskild näringsidkare.I uppsatsen utreds och analyseras den praxis som utvecklats för underlåten uttagsbeskattning vid blandade överlåtelser av lagerfastigheter fram tills det att underprislagen trädde i kraft. Genom upplägg har det varit möjligt för enskilda näringsidkare att minska skattebelastningen vid överlåtelser av lagerfastigheter från över 60 procent till runt 13 procent. Centrala förhandsbesked i utredningen är bland annat RÅ 1981 not. 709, RÅ 1981 not. 710 och RÅ 1989 ref.

Svenska Energigruppen är ett ungt tjänsteföretag vars vision är att vara en av de ledande aktörerna inom förmedling och utveckling av mervärdetjänster för automatiskt mätaravlästa energisystem. Uppdraget som har erhållits från företaget har fokus på kartläggning av energitjänster av den typ som genom information och analys möjliggör energieffektivisering. Motivet till detta är att uppdragsgivarens nuvarande och framtida arbetsområde omfattar just denna typ av tjänster. Syftet med uppgiften är att undersöka och utvärdera befintliga energieffektiviseringstjänster i Sverige och kartlägga energikonsumenternas behov av den typen av tjänster. Rapporten presenterar även lämpliga betalnings- och distributionsmodeller för energieffektiviseringstjänster. Studiens resultat är tänkt att utgöra underlag för utveckling av företagets framtida energieffektiviseringstjänster. Genomförandet av studien har skett till övervägande del med kvalitativa undersökningsmetoder i form av intervjuer i direktkontakt med energieffektiviseringstjänsteförsäljare och -konsumenter samt litteraturstudier som är en del av förarbetet. Det har påvisats att energieffektiviseringstjänster erbjuds av aktörer som energieffektiviseringstjänsteföretag och energileverantörer med eget nät. Energieffektiviseringstjänsterna har följande innehåll som erbjuds både separat och i kombination med varandra: förbrukningsstatistik, energianalys av fastigheter, effektiviseringsentreprenad, underhåll och drift. Den gjorda undersökningen har inte påvisat någon vedertagen kategorisering av elkonsumenter bland tre deltagande elhandelsföretag.

Syftet med examensarbetet är att skapa förståelse kring hyresutvecklingen på kontorsmarknaden i Stockholm och att undersöka om det skett en real hyresutveckling under perioden 1980 till 2011. För att göra detta samlades hyresdata in från olika källor för att sedan skapa tre hyresindex för tre områden i Stockholm; CBD (Central Business District), Stockholm city och Stockholm övriga områden. Uppdelningen i tre områden gjordes för att tydliggöra hyresutvecklingen då det är skillnader i hyra mellan områdena. Vidare var en central del i att skapa förståelse att undersöka vilka faktorer som har haft störst påverkan på hyresutvecklingen. Därför jämfördes indexen mot makrofaktorerna BNP tillväxt, inflation, ränta, sysselsättning samt vakansgrad för kontorsfastigheter i Stockholm.Analysen visade att en något positiv real hyresutveckling hade skett inom alla tre områden: CBD under 1980-2011, Stockholm city 1981-2011, och Stockholm övriga områden 1994-2011.

BARAPROJEKTET: Av författarna formulerat samlingsnamn för Professional Golfers´ Association (PGA) National Sweden AB:s köp av aktuella fastigheter från Malmö kommun och planprocessen i Svedala kommuns regi. Syftet med denna rapport är att undersöka alternativ till, det av Malmö kommun valda förfarandet, att försälja fastigheten Värby 61:1 med flera till PGA: s golfbaneprojekt i Svedala kommun samt få kunskap om den planprocess som föregick beslutet. I vårt val av metod har vi varit angelägna om att skapa förutsättningar för replikation och utvärdering. Rapport är utförd med en kvalitativ fältstudie med ett strategiskt urval, kompletterat med en sekundär analys. Undersökningen bygger på en explorativ metod genom att vi kompletterat våra sekundärdata med ett flertal intervjuer. Genom vår omfattande granskning bedömer vi att rapporten har en god reliabilitet samt att vi fått tag i de intervjupersoner som kan tillföra rapporten god validitet. 1996 initierade Mikael Sorling, vd PGA Sweden AB visionen om att anlägga en golfanläggning av högsta internationella klass i Sverige. 2003 började Nils Yngvesson, före detta kommunalråd i Malmö kommun, arbeta med golfanläggningen och det var han som lade fram iden om att golfanläggningen skulle ligga i Torup.

Under 1990-talet var det många fastighetsföretag som gick i konkurs med anledning av den så kallade fastighetskrisen. År 2009 var det flera som anade en ny fastighetskris, men de stora konkurserna uteblev. Möjligtvis var fastighetsföretagen mer konkurrenskraftiga och därmed undveks en kris. Dock har de studier som genomförts under perioden 1995-2008 riktat sig mot de stora internationella investerarna och investeringsfonderna men fåtalet studier riktade in sig mot de regionala fastighetsföretagen. Hur konkurrerar de och i sin tur hur skapar dessa företag konkurrenskraft.

När landskap beskrivs som 'ett område sådant som det uppfattas av människor' blir tolkaren en viktig part i formulerandet av vad ett land- skap är. Landskap kan då förstås som en representation av ett område. Då landskap även utgör den scen där livet utspelas, där relationen mellan människan och den värld hon lever i utvecklas, så kan landskap också förstås som en representation för vad denna relation kan vara och hur den kan te sig. I dagens globala samhälle har de områden som människan vardagligen vistas i blivit allt mer separerade från de produktionsområden som denna vistelse kräver. Tillskrivandet av värden och föreställningar på jorden sker idag snarast genom ett distanserat brukande, genom konsumtion - att handla (shoppa) har blivit att handla (agera).