Stor förvirring rÄder kring hur lufttÀtheten ska mÀtas i flerbostadshus. De metoder som finns och de resultat som erhÄlls vid tÀthetsprovning av smÄhus Àr inte alltid applicerbara pÄ flerbostadshus Àven om mÀtenheterna Àr de samma. Detta föranleder problemstÀllningen för detta examensarbete:Varför och hur kontrolleras lufttÀtheten i ett flerbostadshus pÄ ett praktiskt tillÀmpbart sÀtt, som ocksÄ gör det möjligt att jÀmföra resultat frÄn olika objekt?Metoderna som anvÀnds för att undersöka detta Àr litteraturstudier och samtal med erfarna personer, samt demonstration av en mÀtmetod i fullskala. En diskussion med initiativtagarna till detta examensarbete leder fram till en rekommenderad metod och en mall för hur detta ska utföras.Byggnadsskalets luft-, diffusions- och vindtÀtning har stor betydelse för en byggnads energianvÀndning, fuktsÀkerhet, termiska komfort och hygien, luftkvalitet, ljudmiljö, spridning av brand samt spridning av luftföroreningar utifrÄn och in.

För att frÀmja hÄllbar byggande har det nu i drygt 20 Är funnits olika certifieringssystem dÀr byggnaders funktion och utforming betygssatts enligt olika hÄllbarhetsaspekter. PÄ senare Är har detta utvecklats till nya certifieringssystem som tar ett mer övergripande perspektiv och tittar pÄ hur planeringen av hela stadsdelar Àr gjord. Ett av dessa certifingssystem för stadsdelar Àr BREEAM Communities som har utvecklats i England men som hÄller pÄ att anpassas för svenska förhÄllanden. Som ett steg i processen för att genomföra svenskanpassning har Sweden Green Building Council (SGBC) genomfört ett tjugotal workshopar dÀr olika svenska stadsutveckingsprojekt har testats mot den brittiska versionen för att se vilka problem och skiljelinjer som uppstÄr nÀr ett brittiskt certyfieringssystem appliceras pÄ svenska sammanhang. Med syfte att öka kunskapen om varför kommuner ska intressera sig för att certifiera planeringen av en stadsdel enligt BREEAM Communities presenterar denna uppsats resultatet av samtal med personer som medverkat vid, och analys av dokumentationen frÄn dessa workshopar. UtifrÄn detta har tre stora kategorier av mervÀrden kunnat identifieras, vila stÀller vÀl överens med de som tidigare liknande forskning hittat.

106 personer omkom eller skadades allvarligt under 2011 pÄ jÀrnvÀgen i Sverige. Trafikverket jobbar stÀndigt med att förbÀttra sÀkerheten bÄde inom och pÄ jÀrnvÀgen, allt i enighet med deras vision som lyder, MÄlet för sÀkerhet inom jÀrnvÀgstransportomrÄdet Àr att antalet omkomna och allvarligt skadade inom jÀrnvÀgstranssportomrÄdet fortlöpande ska minska.Trafikverket Àr en statlig myndighet i Sverige som ansvarar för lÄngsiktig planering av infrastrukturen samt för byggande, drift och underhÄll av de statliga vÀgarna och jÀrnvÀgarna. De Àr ocksÄ skyldiga att utreda alla olyckor som sker pÄ jÀrnvÀgen och komma med ÄtgÀrdsförslag sÄ att liknande olyckor inte sker i framtiden.Den hÀr rapportens huvudsyfte var att granska och följa upp de ÄtgÀrdsförslag av fysisk karaktÀr som Trafikverkets olycksutredare har angivit i sina utredningsrapporter och se vilka ÄtgÀrder av dessa som blivit genomförda. Rapporten behandlar olyckstyperna personpÄkörningar, suicid samt plankorsningsolyckor i Region VÀst, som bestÄr av Hallands, VÀstra Götalands och VÀrmlands lÀn. Tidsperioden för olyckorna Àr 2005-01-01 till 2012-05-31.

DaggkÄpan Àr en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan Àr en naturförskola, vilket frÀmst innebÀr att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden Àr i tvÄ plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. FörutsÀttningar för att bedriva verksamheten inomhus finns Àven. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos DaggkÄpan smÀlter samman och barnen kan lÀtt ta ett steg ut till naturen frÄn sina hemvister.

Ystads hamn har en historisk bakgrund som hamnstad med fÀrjeförbindelser medBornholm och Polen. Trelleborg konkurrerar med Ystad om fÀrjetrafik.Studiens syfte har varit att kartlÀgga hur olika aktörer ser pÄ utvecklingen avYstads hamn, presentera och analysera de alternativ som finns. Undersökningenhar genomförts genom intervjuer och dokumentstudier.För att öka konkurrenskraften har man i Ystad fört olika diskussioner och förslagom utbyggnad och omstrukturering av hamnen. Ambitionen frÄn styrandepolitiker Àr att bygga ut hamnen, att anpassa den för större fartyg och för enutökad fÀrjetrafik, bÄde gods- och passagerartrafik.Under planeringsprocessen har det i kommunen bildats en motstÄndsgrupp"hamnupproret" som motsÀtter sig kommunens planer och som har en annaninriktning för hamnen Àn kommunen. Denna inriktning innebÀr begrÀnsning avgodstrafiken och att hamnomrÄdet skall upplÄtas för byggande av bostÀder,nÀringsliv och turistanpassad verksamhet enligt "Waterfront-modell".Hamnen Àr beroende av goda transportvÀgar till och frÄn hamnen och av ett brajÀrnvÀgsnÀt.

Före Ă„r 1994 fick inte trĂ€hus byggas högre Ă€n tvĂ„ vĂ„ningar pĂ„ grund av de stora brĂ€nder som skett dĂ€r nĂ€stan hela stĂ€der brunnit ner. År 1994 kom en lagĂ€ndring som tillĂ€t byggnation av trĂ€hus högre Ă€n tvĂ„ vĂ„ningar om vissa funktionsbaserade brandskyddskrav uppfylls enligt Boverkets konstruktionsregler (1994). Idag byggs volymbyggda trĂ€hus som Ă€r fyra vĂ„ningar och i enstaka fall fem vĂ„ningar höga. Vid ökningen frĂ„n fyra till fem vĂ„ningar Ă€ndras brandkraven pĂ„ den bĂ€rande konstruktionen frĂ„n att klara bĂ€rförmĂ„gan i 60 minuter till att klara bĂ€rförmĂ„gan i 90 minuter för vĂ€ggar. Volymbyggda trĂ€hus Ă€r trĂ€hus dĂ€r moduler byggs i fabrik och monteras till fĂ€rdiga volymer innan de körs ut och monteras pĂ„ byggplatsen. Detta ger ett effektivt byggande med optimala byggförhĂ„llanden.

Den svenska byggindustrin Àr en traditionsbunden sektor dÀr flervÄningshus med stomme i trÀ Àr en relativt ny företeelse. Sedan 1994 dÄ nya bygg- och konstruktionsregler infördes har tekniken för att bygga hus i trÀ med fler Àn tvÄ vÄningar, utvecklats till en vÀl fungerande industriell process. I samma takt som marknaden för flervÄningshus i trÀ har vuxit har Àven efterfrÄgan pÄ kompetens hos de producerande företagen ökat. Konstruktörer Àr en grupp som spelar en viktig roll i byggprocessen med ansvar för statiska berÀkningar i byggen och konstruktion av bÀrande element. Det har uppmÀrksammats att konstruktörer har mindre erfarenhet och kunskap om trÀ Àn om de tvÄ andra dominerande materialen pÄ marknaden, stÄl och betong.

Projektet har genomförts i samarbete med Lokalförvaltningen, Göteborgs Stad.Eftersom behovet av lokaler i en stad förÀndras över tid efterfrÄgas en byggnad som kan anvÀndas till flera olika ÀndamÄl under dess bruksperiod. Ombyggnation av befintliga byggnader kan bli kostsamma och tidskrÀvande eftersom bÀrande komponenter eller fasta installationer ofta mÄste flyttas eller bytas ut. En flexibel byggnad som redan vid uppförandet förbereds för ombyggnation kan enkelt anpassas och anvÀndas till flera olika verksamheter. Att bygga mer effektivt och flexibelt minskar kostnader och bidrar till ett mer hÄllbart byggande. Syftet med arbetet var att ta fram en byggnad som genom enklare omstÀllningsarbeten i byggnadens invÀndiga utseende kan fungera för tre olika verksamheter.

Detta arbete har tagit sin utgÄngspunkt i frÄgestÀllningen om hur offentlig grönyta kan integreras med en byggnad. Ett Àmne som i hög grad relaterar till diskussionen kring förtÀtning av den urbana miljön. NÀr flera funktioner mÄste rymmas inom samma yta Àr det relevant att frÄga sig hur byggnader och grönyta kan sammanlÀnkas i högre grad och samtidigt utgöra kvalitativa levnadsmiljöer. FrÄgestÀllningen har utforskats genom ett designprojekt och ramarna för projektet Àr hÀmtade ur en verklig kontext. MÄlet för designarbetet har varit att utforma ett kvarter pÄ en ej exploaterad tomt belÀgen direkt norr om Malmö centralstation. Platsen Àr under utveckling av markÀgaren Jernhusen. I samarbete med Malmö stad driver de utvecklingen av det hamn- och industriomrÄde norr om centralstationen som kallas Nyhamnen.

SAMMANFATTNINGPartnering Àr ett samverkansarbete mellan olika aktörer i ett byggprojekt dÀr alla strÀvar mot gemensamma mÄl, vilket bidrar till ett mer hÄllbart byggande. Metoden hÀrstammar frÄn USA och har börjat implementeras allt mer i den svenska byggbranschen. ByggDialog Àr ett företag som arbetar enbart med partnering och strÀvar efter att förÀndra arbetssÀttet i dagens byggbransch. Kundens behov och önskemÄl sÀtts alltid i fokus, men för att skapa ett bÀttre samarbete bör kunden dela ByggDialogs vÀrderingar. Resultatet av ett bra partneringarbete ger ett team som har en öppen dialog och arbetar mot samma mÄl.

Unga barnfamiljer styr inte lÀngre per automatik kosan mot förorterna, istÀllet vÀljer allt fler att stanna inne i staden. Detta Àr inte nödvÀndigtvis ett val av tvÄng, utan ett val av livsstil. Antalet barn som bor innanför tullarna i Stockholms stad har ökat med 150 procent sedan 70-talet och idag ökar antalet barn i Sveriges samtliga storstÀder. JM som Àr en av nordens ledande projektutvecklare av bostÀder och bostadsomrÄden, har som ambition att skapa utvecklade boendeförhÄllanden Àven för barnfamiljer i stadsmiljö.Arbetsprocessen i examensarbetet Àr designad för att studera och utvÀrdera, hur en bostad för barnfamiljer egentligen bör se ut, vilka egenskaper och kvaliteter som Àr viktiga samt vad som saknas i dagens bostadsplanering. Arbetsprocessens förstudie innebar att kunskap och information, angÄende barnfamiljer i stadsmiljö samt bostadsplaneringens mÀtbara och omÀtbara vÀrden, inhÀmtades och omvandlades tillsammans med författarens och JM:s tankar till ett antal designparametrar.

Dagens moderna samhÀlle strÀvar efter att bygga högre och alltmer komplexa byggnader. Denna trend Àr relativt ny i Sverige, och det Àr med flaggskepp som Kista Science Tower i Stockholm och Turning Torso i Malmö som bristen pÄ krav i byggnadsreglerna har upptÀckts. I Sverige Àr det idag Boverkets Byggregler (BBR) som reglerar vilka regler och krav som stÀlls pÄ brandskyddets dimensionering och utformning. Ett gemensamt regelverk, Eurokod, för medlemslÀnderna i den Europeiska Unionen har blivit introducerat, och övergÄngen frÄn BBR till Eurokod kommer ske under 2010/2011. PÄ grund av detta har denna rapport kombinerat aktuella föreskrifter, allmÀnna rÄd och rekommendationer ur BBR med olika berÀkningsmodeller som presenteras i Eurokoden.

Regeringen menar genom prop. 2013/14:126 att bostadsbristen riskerar att försÀtta Sveriges internationella konkurrenskraft pÄ efterkÀlken. Regeringen menar att detaljplaneprocessen Àr en orsak till detta dÄ den Àr en flaskhals för byggandet. LagÀndringarna som regeringen lÀgger fram genom prop. 2013/14:126 syftar enligt regeringen (prop 2013/14:126) att verka som lösningar pÄ delar av de problem som regeringen menar orsakar bostadsbristen.

VÄr vÀrld Àr i behov förÀndring för att de internationella och nationella miljö- och klimatmÄlen ska upp- nÄs. För att en förÀndring ska kunna ske mÄste utslÀppen börja minska, inom en snar framtid. Men vems ansvar Àr det att förhindra globala klimatförÀndringarna? Den svenska bygg och fastighetssektorn stÄr idag för ca 40 procent av energianvÀndningen i Sverige, dÀrmed har sektorn ett stort och viktigt ansvar för det nationella miljöarbetet.Detta arbete bygger pÄ en inledande litteraturstudie och vidare pÄ en specifik fallstudie. En lokalbyggnad Àgd av ett fastighetsföretag i LuleÄ har studerats.

I dagens samhÀlle stÀlls det stora krav pÄ sÀker utrymning av en byggnad eller anlÀggning. Enligt Boverkets byggregler, BBR, som Àr en svensk regelsamling för byggande ska det sÀkerhetsstÀllas tillfredsstÀllande utrymning vid brand nÀr byggnader eller anlÀggningar utformas. En viktig och avgörande faktor för att utrymning sker pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt Àr utrymningstiden. En vÀsentlig arbetsuppgift brandingenjörer har Àr dimensioneringen av byggnadernas eller anlÀggningarnas brandskydd och sÀkerstÀlla att förhÄllandena vad avser en tillfredsstÀllande utrymning efterstrÀvas. NÀr det kommer till utrymning finns en rad olika berÀkningsmodeller att tillgÄ i form av handberÀkningar och datorprogram.