Dagens svenska samhÀlle har förÀndrats frÄn att ha varit av kollektivistiskt karaktÀr till att bli mer individualistiskt dÀr fokus numera ligger pÄ individen och hans/hennes fria val. FrÄgan Àr hur detta individualistiska tÀnkande kan förenas med lagen om alla barns och elevers rÀtt till lika behandling oavsett, kön, etnicitet, sexualitet, religion/trosuppfattning och funktionshinder? Denna uppsats Àr en kritisk diskursanalys av programmen SET och Steg Vis, vilka Àr program som i grundskolan anvÀnds för att frÀmja socialt och emotionellt lÀrande hos elever för att i förlÀngningen motverka vÄld och diskriminering. Mitt syfte med uppsatsen Àr att se vilken vÀrdegrund programmen förmedlar och hur de förhÄller sig till den svenska kontemporÀra utbildningspolitiska diskursen. Det som till synes verkar vara tvÄ liknande program har under analysen visat sig vila pÄ, till viss del, olika vÀrdegrunder.

Syftet med uppsatsen Àr att utreda den föreslagna kriminaliseringens effekt pÄ Sveriges nuvarande eftergiftsprogram samt undersöka dess effektivitet trots avsaknad av ett kronvittnesförfarande. Vidare avser uppsatsen att undersöka om kriminaliseringens effekter kan pÄverkas. För att utröna kriminaliseringens effekter har VD: n fÄ en central roll i uppsatsens modell, dÄ det endast Àr han som berörs av ett individuellt straffansvar och ej företaget i sig. För att utreda syftet har författarna nyttjat spelteori samt studerat det intrÀdesbeslut VD:n stÄr inför. Resultatet pÄvisade att det Àr ej möjligt att införa ett kriminaliseringsförfarande, som förvisso ökar den avskrÀckande effekten, utan att samtidigt delvis Àventyra eftergiftsprogrammets angivareffekt.

Sjuksköterskor pÄ sjukhusavdelningar upplever stress genom höga krav och lÄgt stöd frÄn arbetsgivaren, lÄg kontroll över arbetet och stor arbetsbelastning. Syftet med den hÀr studien var att beskriva vilka stressorer som finns hos avdelningssjuksköterskor pÄ sjukhus och vilka copingstrategier de anvÀnder för att hantera stressen. FrÄgestÀllningar till studien Àr: Vilka stressorer finns hos sjuksköterskor som arbetar pÄ sjukhus? Vilka copingstrategier anvÀnder sjuksköterskor pÄ sjukhus för att hantera stressen? Studiens metod Àr systematisk litteraturstudie. Analysmetoden Àr latent innehÄllsanalys.

Syftet med denna studie Àr att förstÄ elevers motiv till att inte delta i idrottsundervisningen samt hur lÀrare arbetar med elevers motivation att delta. De frÄgestÀllningar studien har utgÄtt frÄn Àr följande; 1a. Vad Àr enligt högstadieeleverna motiven till att inte delta i idrottsundervisningen? 1b. Hur ser högstadielÀrarna pÄ elevers motiv att inte delta i idrottsundervisningen? 2.

Arbetet som ambulanssjuksköterska i en pre-hospital vÄrdmiljö innebÀr omvÄrdnad av patienter som Àr allvarligt skadade eller svÄrt sjuka. Medvetslösa patienter betraktas som en utmaning, dÀr tillstÄndet Àr allvarligt och förknippas med hög mortalitet. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva ambulanssjuksköterskornas erfarenheter av att pre-hospitaltvÄrda patienter vid medvetslöshet. I denna intervjustudie deltog Ätta ambulanssjuksköterskor.Data har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i sex kategorier: Att vÀrdera teamarbete och ta ansvar för den medvetslösa patienten, att arbeta med trygghet utifrÄn behandlingsriktlinjerna, att agera utifrÄn varje vÄrdsituation med riskmedvetenhet, att skapa en god relation till patient och nÀrstÄende, att arbeta under tidspress i en begrÀnsandemiljö och att utvÀrdera utförd arbetsinsats och vidareutveckla kunskaperna. Resultatet visade att ambulanssjuksköterskorna arbetar i team, omhÀndertagandet sker individuellt utifrÄn varjepatient och eventuella ÄtgÀrder utgÄr frÄn behandlingsriktlinjerna.

Inför riksdagsvalet 2006 uttryckte Allians för Sverige sitt missnöje mot den dÄvarande Socialdemokratiska regeringens skolpolitik. Alliansen, det vill sÀga de fyra borgerliga partierna, stod dÄ i opposition till den Socialdemokratiska regeringen och pÄvisade att deras politik skulle verka för en mer hÄllbar skolpolitik för kunskap och ordning i skolan.  Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka förestÀllning om kunskap och det lÀrande subjektet i grundskolan det vill sÀga eleven, som finns i de delar av Allians för Sveriges dokument som behandlar skolfrÄgor. För att belysa bakgrund och historisk kontext anvÀnds tvÄ perspektiv pÄ skola och utbildning; ett kollektivt och ett individuellt. I Allians för Sveriges skolpolitik mÀrks spÀnningar mellan dessa perspektiv vilket fÄr konsekvenser för synen pÄ kunskap och subjekt. FrÄgestÀllningarna handlar om vad som görs önskvÀrt respektive problematiskt hos framtida medborgare/elever i Allians för Sveriges skolpolitik.

Genom Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan mÀnniskor med funktionshinder söka insatsen daglig verksamhet. Vid införandet av lagen uttrycktes oro för kommunala skillnader i kvalitet och kvantitet. Syftet med föreliggande studie har varit att jÀmföra hur verkstÀlligheten av den dagliga verksamheten i tvÄ kommuner svarar upp mot LSS-lagstiftningens intentioner betrÀffande inflytande, medbestÀmmande, sjÀlvbestÀmmande och individuell anpassning. Syftet har ocksÄ varit att belysa hur lagens intentioner uppfylls ur ett individuellt bemötandeperspektiv. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ arbetskonsulter samt en enhetschef som i mötet med brukare kartlÀgger och dokumenterar brukarens behov och önskemÄl inför val av arbetsplats och arbetsuppgifter.

Uppsatsens syfte Àr att studera lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Det som stÄr i fokus Àr att finna och studera nÀrmare faktorer och komponenter som enligt det sociokulturella perspektivet motverkar inlÀrning och skapandet av kunskap. För att genomföra studien har en kvalitativ fallstudie utförts, dÀr fyra gymnasieelever har djupintervjuats individuellt. Dessa elever har valts ut med tanke pÄ deras uppvisat svaga skolprestationer utifrÄn ett betygsperspektiv. Ett sociokulturellt teoretiskt ramverk har anvÀnts som ett genomgÄende teoretiskt betraktelsesÀtt för studien.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

GrÀnslöst arbete innebÀr att ansvaret ligger hos individen och denne sjÀlv kan bestÀmma var, hur och nÀr arbetet ska utföras. Prestationsbaserad sjÀlvkÀnsla bidrar till utmattning och sömnsvÄrigheter och att anvÀnda sig av kompensatoriska strategier Àr ett sÀtt att hantera grÀnslösheten. Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan prestationsbaserad sjÀlvkÀnsla, strategier och ÄterhÀmtning bland personer med grÀnslöst arbete. En enkÀtundersökning genomfördes. Deltagare var 93 mÀn och 47 kvinnor som arbetar pÄ ett privat företag inom sÀkerhet och utbildning.

Furneringen pÄ Scania Chassi har en tradition av stort individuellt kunnande och stort behov av ?fixeri? för att rÀdda omrÄdet frÄn störningar i monteringen. Detta har lett till stora individuella skillnader i arbetssÀtt inom furneringen lÀngs med monteringslinjen. Syftet med examensarbetet Àr att reda ut hur dessa skillnader kan elimineras för att skapa ett enhetligt och standardiserat arbetssÀtt för furnerarna samt Àven en metod för detta. Det Àmnar Àven utreda om det Àr möjligt att arbeta taktat samt hur de störningar som uppstÄr kan rapporteras i realtid för att pÄ sÄ sÀtt skapa förutsÀttningar för att systematiskt elimineras.

Syftet med vÄr uppsats Àr att fÄ kunskap om hur BVC sköterskor arbetar med att frÀmja samspelet mellan barn och förÀldrar samt hur specialpedagogens kompetens kan anvÀndas i detta arbete..

Vi uppmuntras att mĂ€ta vĂ„ra liv i prestationer, att finna identitet i arbeteoch fyller vĂ„ra dagar med aktiviteter. Har det alltid varit sĂ„? NĂ€r och vartfinner vi tid för vila och Ă„terhĂ€mtning? Är det okej att lĂ€gga sig pĂ„ sofflocket?Jag har tittat nĂ€rmare pĂ„ förhĂ„llandet mellan arbete och vila..

Ungdomars instÀllning till droger har Àndrats de senaste Ären och dÀrför har vi funnit det intressant att ta reda pÄ hur en skola jobbar förebyggande mot just droger. Vi ville fÄ tips och idéer om hur vi kan skapa en god kontakt med ungdomar i de stÀder vi snart kommer att jobba i. PÄ grund av arbetets storlek valde vi att avgrÀnsa oss till en skola och utgick frÄn skolan och fritidsgÄrdens syn pÄ problemet. För att inhÀmta informationen intervjuade vi skolans rektor samt ansvarige pÄ fritidsgÄrden i omrÄdet. Dessa intervjuer utgjorde grunden för vÄrat arbete.

Studien behandlar studie- och yrkesvÀgledning till elever pÄ Riksgymnasiet för döva och hörselskadade, dÀr elevgruppen med hörselnedsÀttning studeras. Ungas övergÄngar frÄn gymnasiet Àr extra komplex för denna grupp och de riskerar i större omfattning att hamna i arbetslöshet och utanförskap i samhÀllet. Syftet med studien var att belysa hur studie- och yrkesvÀgledning kan arbeta med stöd i deras karriÀrutveckling och förklara hur vÀgledningsprocessen ser ut och pÄ vilket sÀtt studie- och yrkesvÀgledning kan stÀrka eleverna individuellt. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer av studie- och yrkesvÀgledare som arbetade/har arbetat pÄ Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Studiens resultat visade att elevernas hörselnedsÀttning har betydelse inför kommande studie- och arbetsliv.