Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga de kommunikationskanaler KÄren anvÀnder sig av och se om medlemmarna uppfattar den information som sÀnds via kanalerna. Och utefter detta kunna ge ÄtgÀrdsförslag..

Syftet med min studie Ă€r att belysa elevers uppfattningar om vad det innebĂ€r att ha matematik. Delar av studien Ă€gnas Ă„t att lyfta fram uppfattningar som elever i behov av sĂ€rskilt stöd, d.v.s. elever med Ă„tgĂ€rdsprogram, har. Åtta elever intervjuades i en fenomenografisk studie om vad de lĂ€gger i begreppet "att ha matematik".Studien visar att det finns en uppfattning att det individuella arbetet Ă€r grunden för att ha matematik och att kommunikation mellan elever ses som ett avsteg frĂ„n matematiken. Det kvantitativa formella matematikarbetet med lĂ€roboken betonas av eleverna.Men samtidigt finns ocksĂ„ en uppfattning att matematik kan has i samlĂ€rande.

AgitationstillstÄnd Àr mycket vanligt förekommande hos personer med demens och ger upphov till försÀmrad livskvalitet. Andra negativa konsekvenser Àr ökad anvÀndning av neuroleptika och ökad arbetsbelastning för personalen, som upplever att de inte har verktyg för att kunna förebygga agitation pÄ ett effektivt sÀtt. Syftet med studien Àr att beskriva interventioner för att förebygga agitation hos personer med demens, för att göra detta anvÀndes metod för systematisk litteraturöversikt. Fyra databaser genomsöktes, Academic, Pubmed, Medline och Cinahl. Totalt inkluderades 19 artiklar i studien.

Inom bÄde skatterÀtten och redovisningsrÀtten finns begreppen pÄgÄende arbete och forskning och utveckling. PÄgÄende arbete Àr uppdrag som ett företag utför för en annan persons rÀkning som Àr oavslutade vid rÀkenskapsÄrets utgÄng. De bÄda begreppen regleras olika bÄde i skatterÀtten och i redovisningsrÀtten, varför grÀnsdragningen mellan forskning och utveckling och pÄgÄende arbete fÄr betydelse för företag som arbetar pÄ uppdrag av kunder samtidigt som man bedriver forsknings- och utvecklingsarbete. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr frÀmst att analysera grÀnsdragningen mellan de skatterÀttsliga reglerna om forskning och utveckling och pÄgÄende arbete. Denna analys syftar till att komma fram till om det finns en skatterÀttslig grÄzon inom vilken ett företag har möjlighet att vÀlja om de vill hÀnföra en utgift till pÄgÄende arbete eller till forskning och utveckling.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad nÄgra personer med förvÀrvad hjÀrnskada i vuxen Älder upplevde var en meningsfull sysselsÀttning, och hur de identifierade sig med sitt arbete eller sysselsÀttning. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervjustudie, sedd ur ett fenomenologiskt perspektiv. Urvalet var sju personer, tre kvinnor och fyra mÀn, med förvÀrvad hjÀrnskada i vuxen Älder som hade sin sysselsÀttning tillgodosedd genom en privat hjÀrnskadeverksamhet. Teorierna som anvÀndes var Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM ? kÀnsla av sammanhang och den symboliska interaktionismen.

Den hÀr uppsatsen utreder frÄgan vilka möjligheter kommunen har att allmÀnt frÀmja nÀringslivet i kommunen enligt 2 kap 8§ kommunallagen(1991:900). Enligt 2 kap 8§ kommunallagen fÄr kommunen vidta ÄtgÀrder för att allmÀnt frÀmja nÀringslivet. Stöd till enskilda nÀringsidkare fÄr bara ske om det finns synnerliga skÀl. BestÀmmelsen i 2 kap 8§ kommunallagen grundar sig pÄ praxis som Högsta förvaltningsdomstolen (f.d. RegeringsrÀtten) har arbetat fram under ett stort antal Är.

Studiens syfte var att undersöka hur unga mÀnniskor ser pÄ arbete och arbetslöshet. För Àldre generationer Àr arbetet förutom en kÀlla till försörjning Àven en stor del av individens identitet, och att sakna arbete innebÀr ett socialt utanförskap. Har arbete samma betydelse för dagens ungdomar, eller har den höga ungdomsarbetslösheten medfört en normförskjutning sÄ att en arbetslös inte uppfattas som avvikande? För att fÄ svar pÄ frÄgan intervjuade vi nio ungdomar, sÄvÀl arbetslösa som arbetande och stu-derande, om hur de ser pÄ saken. Vi utgick frÄn ett induktivt perspektiv inspirerat av grundad teori, dÀr vi efterstrÀvade en öppenhet inför empiriska data som framkom i vÄra intervjuer.

Inledning: Tidig utskrivning frÄn sjukhuset efter hjÀrtkirurgi förutsÀtter att patienterna ska kunna hantera mycket av den postoperativa ÄterhÀmtningen pÄ egen hand. Det Àr dÀrför viktigt att sjukvÄrdspersonalen i helhetssynen pÄ patienten har förstÄelse för den postoperativa ÄterhÀmtningsprocessen. Sjuksköterskan har en viktig roll nÀr det gÀller patientinformationen och hon kan genom en tillrÀcklig information hjÀlpa och stödja patienten under ÄterhÀmtningsprocessen.Syftet: Syftet med denna litteraturgenomgÄng Àr att belysa vilken betydelse patientinformation har för ÄterhÀmtningen efter hjÀrtkirurgi.Metod: Studien Àr en litteraturgenomgÄng som bygger pÄ 12 vetenskapliga artiklar. Litteratursökning genomfördes i de elektroniska databaserna Pubmed och Cinahl mellan 30 januari till 30 mars 2011.Resultat: Det framkom tre teman i resultatdelen; behovet av information, innehÄllet i informationen samt att informationen ska vara individanpassad.Konklusion: Patienterna hade behov av information under hela vÄrdtiden och Àven under ÄterhÀmtningen i hemmet. De hade önskemÄl om att fÄ information om den normala lÀkningsprocessen under ÄterhÀmtningen, inklusive den psykosociala funktionen och eventuella komplikationer.

Det övergripande syftet med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka om det laborativa arbetet inom matematiken beaktas vid bedömning av elevernas kunskaper. Vi har ocksÄ undersökt om lÀ-rarna dokumenterar detta arbete för att fÄ en tydligare bild av elevers kunskaper och i sÄ fall hur denna dokumentation sker. Undersökningen utfördes pÄ en skola dÀr de arbetar aktivt med labo-rativt arbete i matematiken. PÄ skolan intervjuade vi tre lÀrare vilka undervisar i Är 1-3, samt observerade deras lektioner i matematik-verkstaden. Under intervjuerna svarade lÀrarna att de tog hÀnsyn till det laborativa arbetet vid sina bedömningar av eleverna.

REFERATSyftet med detta arbete Àr att försöka ta reda pÄ den bÀsta balansen i kontakten mellan ridlÀrare och ridelev, för att rideleven skall lÀra sig optimalt och att ridlÀraren samtidigt ska mÄ bra i sin yrkesroll. Som en fortsÀttning pÄ liten studie gjord av oss, Jacqueline Alex och Anja Forsberg under vÄrt första utbildningsÄr 2008 (Bilaga 2), med titeln ?Att lÀra ut? ville vi fördjupa oss i frÄgestÀllning enligt följande:Behöver ridlÀraren ha en privat relation med sina ridelever, för att fÄ en bra effekt i sin ridundervisning? Vilka komplikationer uppstÄr nÀr ridlÀraren blir för privat? Hur hittar man balansen mellan att ha en god kommunikation med sina ridelever utan att bli för privat??Det som till exempel kan hÀnda Àr att rideleven berÀttar om privata problem som inte ridlÀraren har utbildning i att hantera eller att eleven kan tappa respekten för lÀraren om den blir för mycket kompis med sina elever.Huvudsakligen har djupintervjuer gjorts som en kvalitativ studie, för att fÄ veta mer förutsÀttningslöst hur ridlÀrarna resonerar kring dessa frÄgestÀllningar. RidlÀrare med olika erfarenhet intervjuades för att fÄ spridning pÄ materialet. En Mp3-spelare anvÀndes för att spela in under intervjuerna, samtidigt som svaren skrevs ner, Àven följdfrÄgor skrevs ner.

Distansutbildning, dÀr studenter befinner sig pÄ en annan geografisk plats Àn dÀr utbildningen sker, Àr en snabbt vÀxande form av högskolestudier. Antalet distansstudenter blir inte bara fler för varje Är, de ökar dessutom i antal relativt till campusstudenter. Vi presenterar befintlig teori om hur distansutbildningar utvecklats, hur studenter kan samarbeta och hur olika informations- och kommunikationsverktyg uppfattas. VÄr empiri Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer med sex studenter som alla befinner sig pÄ olika nivÄer och utbildningar. Vi presenterar empirin genom att lÀgga fram citat som sedan analyseras och jÀmförs mot det tidigare framlagda teoretiska ramverket.

Varje Är drabbas ca 50000 mÀnniskor i Sverige av cancer. UngefÀr var tredje mÀnniska kommer nÄgon gÄng att fÄ en cancersjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personer med cancer och deras upplevelse av information i samband med behandling och/eller undersökning. 11 internationella kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Betydelsen av olika informationskÀllor, missnöje över att inte fÄ individuellt anpassad och relevant information frÄn vÄrdpersonal och att kontrollera och hantera situationen genom att erhÄlla eller undvika information.

Problem: Personalen Àr en betydelsefull komponent i detaljhandelsföretag, i mÄnga fall till och med viktigare Àn de produkter som erbjuds. Vi anser att detta Àr nÄgot som alla företag bör ta i beaktning och som i framtiden kommer att ha en Àn mer betydande roll och som kommer att kunna kopplas till ett företags framgÄng. För att personalen ska kÀnna sig betydelsefulla har vi förstÄtt att motivation Àr en vÀsentlig faktor. DÀrför Àr det enlig oss viktigt att ÄskÄdliggöra motivationens betydelse. Syfte:Syftet med arbetet Àr att undersöka och fÄ en större insikt i vad som dagligen motiverar butikspersonalen i den sÄ personalintensiva detaljhandelsbranschen samt att Äterge, tolka och jÀmföra olika berÀttelser kring motivation.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur en av dessa mÄnga ?pro suicide?- usenet gruppers medlemmar kan acceptera och legitimera ett beteende som samhÀllet i vÀstvÀrlden har svÄrt att acceptera. Med arbetet vill jag öka förstÄelsen av hur medlemmarna av en "pro suicide" usenet grupp kan konstruera en verklighet dÀr det oaccepterade kan ses som accepterat. Arbetet Àr skrivet ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med diskurspsykologi som analysmetod. Teori och metod valdes utifrÄn att arbetets fokus finns pÄ hur medlemmarna i usenet gruppen kan konstruera en verklighet dÀr sjÀlvmord Àr accepterat. Det resultat som framkommit visar pÄ en gemensam attityd instÀllning hos den aktuella usenet gruppen dÀr sjÀlvmordet Àr accepterat utifrÄn att det Àr ett individuellt beslut om en person vill leva eller dö.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att banker vÀnder sig till förvÀrv och sammanslagningar för en internationell tillvÀxt. DÄ banker inte enbart agerar som en finansiell intermediÀr samtidigt som globaliseringen skapar allt större bolag stÀlls högre krav pÄ banker, dÀr dessa utvecklas mot att vara universella med bl.a. bredare produktutbud och kundsegment. Storbankerna Àr centrala för det finansiella stÄndet och Àr hÄrt övervakade och komplexa varelser. FörvÀrv och sammanslagningar kan inneha en stor pÄverkan pÄ en storbank vilket kan pÄverka samhÀllet i en större grad Àn vid andra branscher.