Syftet med undersökningen har varit att undersöka om datoranvÀndningen (frÀmst e-postkommunikation) ger upphov till en ökad individualisering och/eller ett ökat kollaborativt lÀrande. De elevgrupper som har fokuserats har lÀst samma Àmnen inom Handels- och Administrationsprogrammet, d v s Projekt och Företagande och Personaladministration. Undersökning har skett genom fallstudier, genom lÀsning av mottagna och skickade mail, textanalyser (dokument, rapporter, protokoll), nÄgra intervjuer, jÀmförelsegrupper och betygsresultat. Resultaten visar att det kollaborativa lÀrandet varken utvecklas sÀmre eller bÀttre i studiemiljöer dÀr man har bÄde lektionsundervisning och handledning pÄ nÀtet. Konflikter i grupper uppstÄr och blir synliga Àven pÄ nÀtet genom att en del elever blir överaktiva, d v s skriver och skickar mÄnga mail, andra Àr eller blir helt tysta.

Bakgrunden till studien Àr att bipolÀr sjukdom Àr en av de tjugo vanligaste orsaker till funktionsnedsÀttning i vÀrlden. Det finns fÄ studier gjorda pÄ hur patienter upplever att vÄrdas för sjukdomen. VÄrdpersonal kommer möta patienter med diagnosen inom all form av sjukvÄrd. Syftet Àr att belysa behov av vÄrd och stöd sÄsom det upplevs av patienter med bipolÀr sjukdom. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr sju sjÀlvbiografiska böcker analyserades med hjÀlp av en kvalitativ metod.

Bakgrund: Behandling av gynekologisk cancer kan medföra kvarstÄende sexuell dysfunktion som pÄverkar patienters upplevda hÀlsa. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av sexuell dysfunktion och upplevelser av sjuksköterskans roll efter gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 12 vetenskapliga artik-lar frÄn studier med kvalitativ eller kvantitativ design. Resultat: Den sexuella funktionen pÄverkas av förÀndrad sjÀlvbild, smÀrtpÄverkan, oro och rÀdsla inför sexuell aktivitet, anatomiska förÀndringar och minskad libido. Anpassningen till den nya situationen pÄverkas av en eventuell partners reaktioner och delaktighet.

Mitt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur skolan tolkar begreppet klassrumsklimat. Jag vill undersöka hur elever och pedagoger arbetar för att pÄverka klimatet och om de kan se nÄgra förÀndringar. Som metod har jag valt kvalitativa intervjuer med pedagogerna i tvÄ femteklasser och kvalitativa gruppintervjuer/samtal med eleverna i samma klasser. I resultatkapitlet presenteras intervjuerna under rubrikerna klass 5b och 5a och under var rubrik i följande ordning: pedagog, killar, tjejer. Jag har kommit fram till att ett aktivt och engagerande arbete med klassrumsklimatet ger en trygg elevgrupp.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Specialpedagogiska pÄbyggnadsutbildningen Distans H05 VÄrterminen 2008 Kerstin Krona Abstract Krona, Kerstin (2008). Specialpedagogen ? gymnasielÀrarens coach och problemlösare i ett paradigmskifte. (The Special Education Teacher ? the senior high school teacherŽs coach and problem solver in a new paradigm) Vi lever i en omvÀlvande tid ? i ett paradigmskifte.

En kvalitativ undersökning dÀr olika delar av socialt arbete har studerats med fokus pÄ samverkan och förebyggande arbete kring motverkandet av alkoholproblematik bland ungdomar. I undersökningen har Ätta personer intervjuats som arbetar professionellt med eller kommer i kontakt med frÄgor kring ungdomar och alkohol. Resultatet har analyserats tematiskt och utifrÄn systemteori och socialkonstruktionism. Dessa teorier har gjort det möjligt att bland annat analysera hur olika verksamheter samverkar med varandra samt de kunskapsbaserade metoder som anvÀnds nÀr de arbetar förebyggande med ungas slkoholkonsumtion.En av undersökningens slutsatser har varit att Àven om det finns samverkan mellan olika aktörer, finns det ingen officiell gemensam syn pÄ vad samverkan innebÀr. vidare har samtliga respondenter uppgett att skolan har en stor rill i det förebyggande arbetet med unga, samtidigt som studien bekrÀftar att akolans förebyggande arbete ofta skÀrs ned pÄ nÀr resurserna krymper..

Syftet med studien var att belysa barns inflytande i förskolans vuxenstyrda aktiviteter. För att undersöka syftet anvÀndes metoder i form av observationer med videoinspelning och fÀltanteckningar. Syftet bröts ner i fyra frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ hur barnen utövar inflytande samt hur detta inflytande bemöts av pedagogerna. Vidare sökte frÄgorna Àven svar pÄ hur pedagogernas bemötande samt aktiviteternas genomförande pÄverkar barnens inflytande, frÄgor av en mer analytisk karaktÀr. Studiens teoretiska ramverk bestÄr av den sociokulturella teoribildningen och vid analysarbetet anvÀndes det teoretiska analysverktyget Institutionella demokratihÀndelser.

Kvinnor innehar idag fÀrre chefspositioner pÄ den svenska arbetsmarknaden. För att öka förstÄelsen kring varför fÀrre kvinnor jÀmfört med mÀn Àr chefer syftar uppsatsen till att förstÄ om emotionellt arbete Àr relaterat till möjligheten för kvinnor att vara chef i Sverige. Det emotionella arbetet i uppsatsen handlar om ett omhÀndertagande kÀnsloarbete som sker till förmÄn för andras vÀlmÄende. I uppsatsen definieras emotionellt arbete med hjÀlp av tvÄ dimensioner. Den första dimensionen handlar om att ge emotionellt stöd och den andra om viljan att ge emotionellt stöd.

BarnhÀlsovÄrdens förÀldragrupper har en central och betydelsefull roll för förÀldraskapet. I rollen som gruppledare mÄste dÀrför sjuksköterskan ha professionell kunskap om vilka behov som finns hos förÀldrar. DÀrför var syftet med examensarbetet att beskriva förÀldrars upplevelser av att delta i en förÀldragrupp inom barnhÀlsovÄrd. Fem intervjuer med förÀldrapar blev genomförda och analyserades med tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett tema Trygghet stÀrker förÀldraskapet och tre kategorier Gruppledarens förhÄllningssÀtt balanserar mellan kompetens, personlighet och erfarenhet, FörvÀntningar av att fÄ information och kunskap och InnehÄll och utformning styrs av behov och riktlinjer.

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhÀllsinsatserna ökade för personer med psykisk ohÀlsa inom omrÄden som boenden och sysselsÀttningar. Handlingsplaner och mÄl skapades för att hela Sveriges befolkning skulle fÄ möjlighet att kÀnna delaktighet och ha inflytande i samhÀllet. Socialt stöd har pÄvisat ha stor betydelse i samband med ÄterhÀmtning och integration i samhÀllet. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohÀlsa uppfattar socialt stöd frÄn eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer dÀr data samlades in.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur kvinnliga medarbetares motivation pÄverkas av ledarskap, samt att fÄ en ökad förstÄelse för vad motivation Àr och vad ledarskap Àr. Har ledarskap med manligt och kvinnligt att göra eller bara med personligheten? Syftet med studien Àr ocksÄ att undersöka hur mycket en ledare kan pÄverka motivationen hos sina medarbetare och vilka metoder som en ledare anvÀnder sig av och vilka personliga egenskaper hos en ledare som uppfattas som positivt för ökande av motivationen. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med hjÀlp av öppna och riktade intervjuer. Vi började gÄ igenom studier i form av vetenskapliga artiklar och sen gick vi ut pÄ fÀltet och samlade in empiriskt material och sedan tillbaka till teorierna för att hitta kopplingar vilket innebÀr abduktiv ansats.

Tidigare studier om hjÀrttransplantation har handlat om den medicinska behandlingen. DÀrför var syftet med den hÀr litteraturstudien att belysa patienters uppfattning om livskvalitet efter hjÀrttransplantation samt deras uppfattning om omvÄrdnadens betydelse i samband med och efter hjÀrttransplantation. Metoden som anvÀndes var innehÄllsanalys av tio vetenskapliga artiklar av dem var sex kvantitativa, tvÄ kvalitativa och tvÄ var mixad design. Det framkom i resultatet att en stor del av patienterna blev bÀttre efter genomförd hjÀrttransplantation. Efter hjÀrttransplantationen var det dock vanligt att patienter drabbades av fysiska, psykiska och sociala problem t.ex.

Mitt examensarbete handlar om arbetssÀttet ?eget arbete? som bland annat vÀxt fram de senare Ären som en lösning pÄ hur man ska kunna hantera spridningen i klassrummet. Jag har gjort intervjuer pÄ tvÄ olika skolor (en kommunal skola och en friskola) med sammanlagt sju lÀrare. Jag har velat undersöka hur lÀrare beskriver arbetssÀttet pÄ de tvÄ skolorna, lÀrares syn pÄ sin roll som lÀrare under eget arbete och undersöka lÀrares syn pÄ vad de anser vara fördelar och svagheter med arbetssÀttet. I analysen av de tvÄ skolornas arbetssÀtt har jag anvÀnt mig av Basil Bernsteins begrepp, klassifikation och inramning, eller med andra ord: synlig och osynlig pedagogik.

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhÀllsinsatserna ökade för personer med psykisk ohÀlsa inom omrÄden som boenden och sysselsÀttningar. Handlingsplaner och mÄl skapades för att hela Sveriges befolkning skulle fÄ möjlighet att kÀnna delaktighet och ha inflytande i samhÀllet. Socialt stöd har pÄvisat ha stor betydelse i samband med ÄterhÀmtning och integration i samhÀllet. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohÀlsa uppfattar socialt stöd frÄn eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer dÀr data samlades in.

Sverige Àr indelat i kommuner och landsting, vilka pÄ demokratin och den kommunala sjÀlvstyrelsens grund sköter de angelÀgenheter som anges i kommunallagen. Dessa angelÀgenheter mÄste rymmas inom ramen för den kommunala kompetensen för att anses utgöra en kommu-nal angelÀgenhet. Denna uppsats har som syfte att undersöka denna kompetens och vilket rÀttsligt utrymme kommuner ges nÀr de enligt 2 kap. 8 § 2 st. KL riktar individuellt stöd till enskilda nÀringsidkare.I uppsatsen anvÀnds den traditionella rÀttsdogmatiska metoden.