Ätstörningar Ă€r komplexa sjukdomar som krĂ€ver att behandlarna sĂ€tter sig in i individerna och vĂ„rdar dem individuellt utifrĂ„n varje patients egna förutsĂ€ttningar. DĂ„ Ă€tstörningspatienter ofta kĂ€nnetecknas av att vara ambivalenta till behandling, behövs en god relation mellan behandlare och patienter. Syftet med studien var att fĂ„ en ökad förstĂ„else för hur behandlare inom Ă€tstörningsvĂ„rden för barn och ungdomar bemöter och tolkar sina patienter. Fokus har hela tiden legat pĂ„ behandlarens Ă„sikt om behandling och hur behandlaren sjĂ€lv upplever att denne behandlar patienterna. En kvalitativ enkĂ€tstudie har anvĂ€nts för att samla in information och svaren har analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv.

I följande studie har vi valt att studera vad som menas med strategiskt HR-arbete, bÄde som ideal samt i mer konkreta termer. Begreppet strategiskt HR-arbete Àr vÀl anvÀnt inom dagens organisationer, men den egentliga innebörden av begreppet rent konkret Àr mer diffust. Syftet med studien Àr mer precist att beskriva och konkretisera HR-personers egen uppfattning kring vad det innebÀr att arbeta strategiskt inom HR samt försöka förstÄ vad det innebÀr i praktiken.En enkÀt har skickats ut till 50 personer. 20 personer svarade och svaren analyserades med utgÄngspunkt ifrÄn den teoretiska referensram som vi anvÀnt oss utav.I teorin beskrivs den historiska utvecklingen av HR-arbete, och vi beskriver de betydelsefulla begreppen PA, HR, HRM och SHRM som ofta förekommer inom HR. Teorikapitlet avslutas med vÄr egen modell, vilken vi sammanstÀllt utifrÄn den litteratur vi tagit del av.

Forskning om arbetsrelaterad stress och coping Ă€r viktig eftersom det pĂ„verkar upplevd hĂ€lsa. Forskare anser att man bör studera hĂ€lsofrĂ€mjande faktorer och ge förslag pĂ„ Ă„tgĂ€rder för att minska stress som annars orsakar stort individuellt lidande och kostnader för samhĂ€llet. UtifrĂ„n ett salutogent perspektiv fokuserade denna studie pĂ„ lĂ„ngtidsfriska undersköterskor pĂ„ ett akutsjukhus och hur de upplevde stressiga situationer, vilka copingstrategier de anvĂ€nde och förslag pĂ„ Ă„tgĂ€rder för att förbĂ€ttra arbetssituationen. Åtta halvstrukturerade intervjuer genomfördes, tolkades och bearbetades enligt ett induktivt tematiskt analyssĂ€tt. Undersköterskorna beskrev tre övergripande stressorer: tung arbetsbörda, brister i arbetsorganisationen och personalkonflikter vilket Ă€r kĂ€nnetecken för arbetsuppgifter med stora krav och litet kontroll.

ABSTRAKT Syftet med studien var att belysa medarbetares upplevelse av konflikter pÄ arbetsplatsen inom Àldreomsorgen, samt hur dessa hanteras. Undersökningen genomfördes med kvalitativa metoder, i form av halvstrukturerade intervjuer i grupp och individuellt. Sju respondenter som arbetar eller har arbetat inom Àldreomsorgen deltog i undersökningen.Resultatet visade att det inte förekom nÄgra större konflikter pÄ de undersökta arbetsplatserna. Resultatet gav ÀndÄ en bra bild av vad medarbetarna gör för att upprÀtthÄlla ett gott arbetsklimat pÄ arbetsplatsen, vilka faktorer som kan vara bidragande till att konflikter uppstÄr samt hur de hanterar uppkomna konflikter. Den slutsats jag kan dra utifrÄn resultatet Àr att det Àr viktigt med en bra sammanhÄllning i arbetsgruppen för att fÄ en trivsam och konfliktfri arbetsplats.

Uppsatsens syfte var att undersöka organisationsstrukturen hos Trygga Halmstad Centret och ta reda pÄ i vilken omfattning denna kommit att fungerar utifrÄn de ursprungliga förvÀntningarna. Det Àr en kvalitativ undersökning som pekar pÄ en friktion mellan de ursprungliga förvÀntningarna och de anstÀlldas faktiska möjligheter att uppfylla dessa. Den nuvarande organisationsstrukturen pÄ Trygga Halmstad Centret försvÄrar ett effektivt samarbete mellan de anstÀllda och har skapat ett individuellt arbetssÀtt. LedarskapsfrÄgan har berörts ett flertal gÄnger i de genomförda intervjuerna men man kan sammanfatta informanternas synpunkter med att bristen pÄ en nÀrvarande chef bidrar till oklarheter bland majoriteten av de anstÀllda, bristen pÄ klarhet har bidragit till individuella rollskapanden för att motverka otydligheten och bristen pÄ gemensamt ledarskap. Den upplevda situation pÄ den gemensamma arbetsplatsen pÄverkas till stor del av vilken moderorganisation man tillhör och vilken chef man svarar till..

HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr den frÀmst förekommande dödsorsaken i Sverige och hjÀrtinfarkt Àr en av de vanligaste bakomliggande orsakerna. De senaste tvÄ decennierna har risken att dö i en hjÀrtinfarkt nÀra halverats, men insjuknandet i hjÀrtinfarkt har inte minskat i samma takt. En hjÀrtinfarkt Àr en stor omstÀllning för individen och mÄnga behöver genomföra livsstilsförÀndringar för att undvika att drabbas av ytterligare hjÀrtinfarkter. Syftet med studien Àr att belysa faktorer som kan underlÀtta eller försvÄra individens livsstilsförÀndringar efter genomgÄngen hjÀrtinfarkt. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ litteraturstudie dÀr Ätta kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades inspirerat av Graneheim och Lundmans (2004) sammanfattande beskrivning för innehÄllsanalys.

Mental trÀning blir alltmer beprövat för att öka prestation och resultat inom idrottsvÀrlden. Det handlar om tekniker för att med hjÀrnans hjÀlp skapa bÀttre förutsÀttningar för idrottare att nÄ framgÄng. För elitsatsande idrottare börjar fenomenet bli en sjÀlvklarhet men gÀller detsamma för motionÀrer och icke-idrottare? Denna enkÀtstudie kartlÀgger hur individer resonerar kring mental trÀning utifrÄn deras idrottsliga bakgrund och erfarenheter. 91 kvinnor och 99 mÀn i Äldern 18 till 51 Är deltog.

Syftet med studien var att ta reda pÄ arbetsterapeuters erfarenheter av att frÀmja ÄtergÄng till arbete genom arbetsterapeutiska interventioner för personer som inte Àr i arbete. Undersökningsgruppen bestod av sju arbetsterapeuter i Norrbotten som arbetade i statlig, kommunal, landsting eller privat verksamhet. Arbetsterapeuterna hade arbetat med arbetslivsinriktad rehabilitering frÄn ett Är upp till sjutton Är. De deltagande arbetsterapeuterna intervjuades med en halvstrukturerad kvalitativ intervju och fick dÄ berÀtta med egna ord om sina erfarenheter av att frÀmja ÄtergÄng till arbete, en intervjuguide anvÀndes med fÀrdigbestÀmda frÄgor för att fÄ struktur pÄ intervjun samt att sÀkerstÀlla att de frÄgor som författarna ville ha svar pÄ blev besvarade. Intervjuerna skrevs ut ordagrant och analyserades sedan med en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i tre kategorier.

Studiens syfte var att undersöka hur unga mÀnniskor ser pÄ arbete och arbetslöshet. För Àldre generationer Àr arbetet förutom en kÀlla till försörjning Àven en stor del av individens identitet, och att sakna arbete innebÀr ett socialt utanförskap. Har arbete samma betydelse för dagens ungdomar, eller har den höga ungdomsarbetslösheten medfört en normförskjutning sÄ att en arbetslös inte uppfattas som avvikande? För att fÄ svar pÄ frÄgan intervjuade vi nio ungdomar, sÄvÀl arbetslösa som arbetande och stu-derande, om hur de ser pÄ saken. Vi utgick frÄn ett induktivt perspektiv inspirerat av grundad teori, dÀr vi efterstrÀvade en öppenhet inför empiriska data som framkom i vÄra intervjuer.

Skambegreppet har kommit att bli allt mer betydelsefullt i mellanmÀnsklig interaktion. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur skam identifieras i terapirummet och vilka vÀgar som kan tÀnkas finnas till skamlindring/skambefrielse. Fem intervjuer med fem terapeuter har genomförts. Tre av dessa arbetar i kyrklig kontext och tvÄ i sekulÀr. TvÄ av frÄgorna i intervjuguiden har berört skam och skuld.

Detta arbete bygger pÄ en enkÀtundersökning som inkluderar elever, lÀrare och förÀldrar. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om lÀrare och elever arbetar med ÄtgÀrdsprogrammen i skolan. NÀr jag funderade pÄ hur jag skulle fÄ korrekt information om ÄtgÀrdsprogram och mobbning tÀnkte jag gÄ direkt till kÀllan nÀmligen lÀrarna, eleverna och förÀldrarna. Jag har gÄtt ut till tvÄ klasser i Ärskurs 6 och lÀmnat ut enkÀter till bÄde elever, lÀrare och förÀldrar. .

Syftet med denna studie Àr att undersöka och granska hur gymnasielÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa arbetar och ser pÄ sitt arbete med att motivera elever att prestera i Àmnet idrott och hÀlsa. Studien ska bidra till att ge ökad förstÄelse och en bÀttre insyn i hur idrottslÀrarens dagliga arbete med motivation ser ut, samt vilka metoder som de ser som mer eller mindre lÀmpade för detta arbete. Resultatet visar pÄ att motivationsarbetet skiljer sig Ät beroende pÄ vilken skola man som lÀrare Àr verksam pÄ, men kanske framförallt pÄ hur man Àr som individ. Studien visar Àven pÄ att det finns en hel del fallgropar men Àven generella vÀgar man kan gÄ för ett positivt motivationsarbete som lÀrare. Vidare sÄ har studien belyst lÀrarutbildningen men Àven skolornas arbete inom omrÄdet motivation, Àven hÀr var Äsikterna delade men den generella uppfattningen var att mer kan göras och förbÀttras vad gÀller motivationsarbetet..

Idag ses personalen som en av företagets viktigaste resurser. Detta gÀller frÀmst för kunskapsintensiva företag dÀr medarbetarna fÄtt en allt mer avgörande roll för företagets utveckling och lönsamhet. Det blir allt viktigare för företag att motivera samt belöna de anstÀllda för att de ska uppfylla de mÄl och strategier som finns inom företaget. Företagsledningen kan anvÀnda olika belöningssystem för att fÄ de anstÀllda att agera efter deras intresse. Syftet med denna uppsats Àr att studera om införandet av belöningssystem alltid leder till ett önskvÀrt beteende.

Medarbetarskap har fÄtt mer betydelse i det svenska arbetslivet under de senaste decennierna. MÄnga organisationer strÀvar efter att förbÀttra samarbetet inom och över avdelningsgrÀnserna samt chefens och medarbetarens relation. Arbetstagaren har till stor del övergÄtt till att ta en mer aktiv roll i arbetet. EnkÀtundersökningen (N = 139) genomfördes i en statlig myndighet dÀr medarbetarskap undersöktes utifrÄn F. HÀllstén och S.

För att ta reda pÄ hur papperstidningens framtid ser ut har jag utfört strukturerade forskningsintervjuer med 40 personer. Min definition av papperstidning Àr dagstidningarna i Norrbotten. Min forskningsfrÄga Àr: Hur ser framtiden ut för Norrbottens dagstidningar? Deltagarna har svarat pÄ tre frÄgestÀllningar: - Vill du ha en papperstidning? - Vad ska den innehÄlla i sÄdant fall? - Hur ser du pÄ papperstidningens framtid? För att fÄ svar har jag intervjuat 40 personer individuellt, jÀmnt fördelat över mÀn och kvinnor i Äldrarna 19 till 63. DÀrefter har jag transkriberat intervjuerna och gjort en tematisk analys dÀr jag har letat efter teman och samband i intervjusvaren.