Examensarbetet handlar om en skola för alla sÄ som barn förstÄr och beskriver den. Uppsatsen bygger pÄ en studie med ett femtiotal barn som gÄr i Ärskurs tre respektive Ärskurs fem. De tvÄ klasserna befinner sig i tvÄ olika kommuner i SkÄnelÀn. Syftet med detta examensarbete Àr att försöka förstÄ och ÄterberÀtta hur barn beskriver en skola för alla och om deras intresse Äterspeglas i styrdokumenten. FrÄgestÀllningarna Àr: Vad Àr en skola för alla enligt femtio nio och elva Äringar? och Speglas barnens intresse i styrdokumenten? Studien Àr kvalitativ i den bemÀrkelsen att barnens svar har tolkats pÄ olika sÀtt.

Gruppundervisning för piano Àr en ovanlig företeelse och Àr dÀrför intressant att undersöka. Traditionellt har pianoundervisning, pÄ grund av olika faktorer, skett individuellt.Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med fem instrumentallÀrare, fyra i piano och en i gitarr, och nio pianoelever. Förutom intervjuer har tre ostrukturerade, naturalistiska observationer genomförts i tre grupplektioner för piano. Pianoelever frÄn respektive lektion har intervjuats.Gitarrundervisning har en lÀngre tradition av undervisning i grupp och det var dÀrför givande att undersöka om det finns likheter mellan gruppundervisning för de olika instrumenten.I undersökningen framkommer att det finns mÄnga fördelar och fÄ nackdelar med gruppundervisning. Fördelar med gruppundervisning Àr att det av pianoeleverna uppfattas som roligare och mer socialt Àn enskild.

Syftet med denna studie var att undersöka flersprÄkiga elevers syn pÄ sin identitet. Materialet som anvÀndes i studien för att belysa undersökningsfrÄgan bestod av en enkÀt som besvarades av 5 stycken informanter. Materialet analyserades genom att informationen frÄn informanterna tolkades pÄ ett individuellt och generellt plan. I nÀsta steg analyserades materialet genom att informationen kopplades ihop med de teoretiska utgÄngspunkterna, som sökte förena sprÄk och identitet. Resultatet visade att samtliga informanter identifierade sig med sina modersmÄl och majoriteten av informanterna identifierade sig Àven med svenskan.

Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka och jĂ€mföra vilken innebörd fem rektorer och fem specialpedagoger lĂ€gger i begreppet "sĂ€rskilt stöd?, samt redogöra för hur de beskriver att utformningen av det sĂ€rskilda stödet ser ut.Teori: UtgĂ„ngspunkten Ă€r forskning inom specialpedagogik. I analysarbetet har vi tagit hjĂ€lp av Bengtssons (2005) teorier i den fenomenologiska livsvĂ€rldsansatsen och Ödmans (2007) hermeneutiska tolkningsansats för att fĂ„ förstĂ„else för de 10 informanternas unika livsvĂ€rldar.Metod: Studien utgĂ„r ifrĂ„n en fenomenologisk livsvĂ€rldsansats och en hermeneutisk tolkning. Studien Ă€r kvalitativ och har genomförts med hjĂ€lp av 10 intervjuer, som samtliga spelades in pĂ„ mobiltelefon. Datan frĂ„n empirin delades sedan in i 6 olika teman.

Bröstcancer drabbar 10 till 15 kvinnor dagligen och utgör dÀrmed den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka behovet av information och stöd hos kvinnor med bröstcancer. Genom att göra en litteraturstudie kan vetenskaplig kunskap frÄn ett flertal artiklar sammanstÀllas och komma till nytta i det kliniska arbetet. Resultatet visade att bröstcancerpatienters hade ett stort behov av information och stöd, detta behov mÄste dock identifieras individuellt för varje patient. Dessa patienter ansÄg att information om möjligheten att bli botad, behandlingsalternativ samt recidiv var viktig.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur förskolans hÀlsofrÀmjande arbete ser ut i dagslÀget, och vilka förbÀttringar som kan göras. Arbetet Àr inriktat mot kost och fysisk aktivitet. Ett delsyfte Àr att se om det finns skillnader beroende pÄ vilken förskola barnen gÄr pÄ. För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer pÄ fyra olika förskolor dÀribland en idrottsförskola. Undersökningen kompletterades Àven med observationer av de olika förskolegÄrdarna.

LÀrares vardagliga arbete utförs under stÀndig press frÄn olika berörda aktörers förvÀntningar pÄ verksamheten, som till exempel skolpolitiker, skolchefer och brukare. Fokus i denna artikel ligger pÄ de intentioner som finns angÄende IKT i skolan. SÀrskilt intresse Àgnas Àven det ad hoc-arbete som utförs under den undervisningsfria tiden och hur lÀrares anvÀndande eller icke-anvÀndande av IKT kan förstÄs utifrÄn detta. Data Àr hÀmtad frÄn en observationsstudie gjord hos fem olika lÀrare i deras vardagliga arbete frÄn Är 4 i grundskolan till Är 12 i gymnasieskolan. Resultaten pekar pÄ hur den stora andelen ad hoc-arbete pÄverkar lÀrares möjligheter att hantera den offentliga diskursens intentioner med IKT.

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie om erkÀnnande i ideellt arbete. Studien utgÄr frÄn Ätta intervjupersoners uppfattningar och upplevelser av sitt ideella arbete i den ideella föreningen Friskis&Svettis Karlstad, om de upplever att de fÄr erkÀnnande i sitt ideella uppdrag och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Syftet med studien Àr att undersöka ideellt arbete inom ramen för Friskis&Svettis Karlstad, kopplat till erkÀnnandets mellannivÄ, solidaritet. Tidigare forskning inom omrÄdet Àr knapphÀndig och befinner sig till största del inom fÀltet för arbete, enligt normen om att arbete Àr lönearbete. Den forskning som finns visar pÄ att erkÀnnande pÄ arbetsplatsen bidrar till vÀlbefinnande och ökad motivation. Anledningar till varför mÀnniskor vÀljer att engagera sig ideellt Àr bland annat en social aspekt, vilket lÀgger en grund till att erkÀnnande Àr intressant att koppla ihop med ideellt arbete. Studiens intervjupersoner upplever att ideellt arbete Àr att betrakta som arbete, beroende pÄ tidsÄtgÄng, uppgifternas karaktÀr och hur professionellt de genomförs.

Det Àr en stor manlig dominans inom ledarpositioner i idrotten och mÄnga kvinnliga idrottare pÄ befinner sig i en miljö med endast manliga trÀnare och ledare. För en elitidrottare Àr utveckling och prestation en vÀldigt viktig del i vardagen och för att komma dit krÀvs bra kommunikation med trÀnare och ledare. Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse och utveckla kunskap om hur kvinnliga elitidrottares lÀrande pÄverkas av att endast kommunicera med manliga ledare. Studien Àr kvalitativ med en hermeneutisk ansats och materialet bestÄr av telefonintervjuer med fem elitidrottare inom Svenska skidförbundet. Tolkningen av materialet Àr gjord med hjÀlp av Illeris lÀrandeteori och ur ett sociokulturellt perspektiv.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av mÀnniskors upplevelser av sambandet mellan utbildning, arbete och identitet. Det primÀra syftet har varit att undersöka olika individers upplevelser av arbetets och utbildningens betydelse för identiteten och identitetsskapandet. VÄrt sekundÀra syfte har varit att se om det gÄr att urskilja ett mönster i hur kvinnor respektive mÀn upplever sambandet mellan arbete, utbildning och identitet. För att undersöka detta fenomen valde vi att genomföra tio samtalsintervjuer med personer som har skilda erfarenheter dÄ det gÀller arbete och utbildning. Resultatet av vÄrt arbete visar att arbetet eller utbildningen har stor betydelse för individen.

De krocktester som utförs idag Àr lÄsta till det system av styr och draganordningar som byggs upp. Att göra en krocktest dÀrbilarna kan styras individuellt med hjÀlp av en förarrobot ökar friheten att designa tester. Att krocka tvÄ bilar som pÄ bilden pÄ framsidan, med 90 graders vinkel mellan bilarnas fÀrdriktning stÀller det mest tidskritiska kravet nÀr de ska trÀffa varandra. Detta krÀver en bra hastighetsreglering vilket Àr huvuddelen i examensarbetet.I denna rapport redovisas hur ett sÄdant styrsystem skulle kunna byggas samt tester i en simuleringsmodell för denna typ av krocktest.Simuleringsmodellen Àr uppbyggd i Matlab/Simulink och efterstrÀvar att efterlikna ett verkligt sidokollisionstest tillrÀckligt mycket för att kunna testa styrsystemet.Efter de tester som gjorts kan man konstatera att det Àr möjligt att konstruera ett sÄdant styrsystem som kan fÄ tvÄ bilar att trÀffa varandra i en sÄdan sidokollision som Àr beskriven ovan..

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

Uppsatsen handlar om elevers attityder och deras motivation till Àmnet matematik. Hur ser detta ut bland dagens elever i grundskolans senare del? Undersökningen Àr gjord pÄ tvÄ olika skolor, dock i samma kommun. Vi har genomfört intervjuer med bÄde lÀrare och elever. LÀrarintervjuerna gjordes individuellt och elevintervjuerna gjordes i grupper.

För de mĂ€nniskor som lider av muskuloskeletala smĂ€rttillstĂ„nd orsakar smĂ€rtan ofta aktivitetsbegrĂ€nsningar. Syftet med studien var att beskriva vilka följder lĂ„ngvarig smĂ€rta har pĂ„ mĂ€nniskors aktiviteter i det dagliga livet. Vi har gjort en litteraturstudie med artikelsökning pĂ„ databaserna Cinahl, Medline, Elin@Örebro och Amed. I resultatet framkommer det att följderna av lĂ„ngvarig smĂ€rta pĂ„ aktiviteter i det dagliga livet Ă€r individuellt. Det finns mĂ„nga faktorer som styr vilka följder lĂ„ngvarig smĂ€rta har hos en individ.