Vad Àr MTI? Hur pÄverkar motoriska rörelser koncentrationsförmÄgan hos barn? ?Sitter du nu och dagdrömmer igen? Spring inte omkring! Sitt still och lyssna pÄ vad jag sÀger.? Detta fenomen kan tyckas vara ett normalt beteende för barn i klassrummet. Men observerar man barnet individuellt kan man se att det finns underliggande problem med bÄde motoriken och koncentrationen. Barns reflexer, sinnen, mognad, stimulans och sjÀlvförtroende tillsammans med motoriska rörelser sÄ som finmotorik och grovmotorik gÄr hand i hand med inlÀrning hos barn. MTI, Motorik TrÀnar InlÀrning, Àr en metod för förÀldrar och pedagoger som hjÀlper barnen med deras motoriska rörelser och som frÀmjar koncentrationen i klassrummet. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilken betydelse metoden MTI har för frÀmjandet av barns koncentrationsförmÄga.

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.

Autonomiprincipen Àr det förhÄllningssÀtt som vÀgleder habiliteringspersonalen i sitt dagliga arbete. "Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade personer" (LSS) och SocialtjÀnstlagen (SoL) beskriver att den kommunala verksamheten ska grundas pÄ respekt för den enskildes sjÀlvbestÀmmanderÀtt och integritet. UtifrÄn detta ville vi i denna kvalitativa undersökning ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt habiliteringspersonal, i daglig verksamhet, har nÀr det gÀller den professionella makten gentemot de intellektuellt funktionsnedsatta kundernas rÀtt till autonomi. Det Àr för habiliteringspersonalen, i vÄr undersökning, klart att kunden ska ha ett sjÀlvbestÀmmande "i största möjliga mÄn". Det Àr det förhÄllningssÀtt som habiliteringspersonalen vi intervjuat praktiserar i dagslÀget. De efterlyser dock regler frÄn ledningen för att fÄ vÀgledning i hur de ska förhÄlla sig till kundernas autonomi.

Syftet med undersökningen Àr hur Äldersblandade klasser i yngre Äldrar fungerar i verkligheten. Hur organiserar man arbetet i de Äldersblandade klasserna sÄ att eleverna kan utgÄ frÄn sina tidigare kunskaper? För att fÄ svar pÄ frÄgorna valdes att göra intervjuer med tre lÀrare och tre elever frÄn ett arbetslag. PÄ den aktuella skolan arbetar arbetslaget med tre 4-6: or och fyra lÀrare Àr knutna till dessa klasser. I Àmnena svenska, matematik och engelska har de fyra behovsgrupper för att möta eleverna pÄ deras egen nivÄ.

Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ?lÀsa, skriva, rÀkna? Är 2009, vid fyra gotlÀndska skolor.  Fokus var pÄ hur elever i skolÄr 1-3 och i behov av sÀrskilt stöd kan bli hjÀlpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger och rektorer samt analys av ÄtgÀrdsprogram upprÀttade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik pÄ skolorna.  Resultaten visade att informanterna vÀlkomnade denna satsning pÄ de yngre barnen.

Howard Gardner, forskare i pedagogikvid Harvard University, har skrivit och forskat kring mÀnniskans olika intelligenser. Hans arbete har lett fram till en beskrivning av sju olika och tÀmligen sjÀlvstÀndiga intelligenser. Kan man hitta Gardners sju intelligenser i skolan idag? Hur ser arbetet med dessa multipla intelligenser ut? Detta examensarbete ger en beskrivning till bakgrunden av Gardners arbete och forskning. De sju intelligenserna Àr beskrivna och tvÄ andra forskares arbete med dem, Thomas Armstrong och David Lazear.

Otterström, M & Rogius, A. Information till patienter efter hjÀrtinfarkt. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle.

Regeringen förordar och Svensk NÀringsliv föresprÄkar om mÄngfald och nolldiskriminering pÄ arbetsplatsen. Det leder till att organisationer riktar sin verksamhet till mÄngfald, dÀr kunskaperna bedömas inte efter kön, ursprung, trosuppfattningar eller hudfÀrg, utan individuellt förmÄga att prestera.MÄnga företag har redan tagit en stor del av denna förÀndring men vissa fortfarande agerar med stort försiktighet. Bland de företagen som tÄg medvetet steg att förÀndra Àr Skanska som Àr en av de aktörerna inom byggbranschen.För sjÀlva företaget sÄdan övergÄng innebÀr förÀndringar inom organisationen, snarare sagt förÀndringen av kulturen inom företaget och integrationen av de nya normerna. Hur vÀl lyckas organisationer att implementera nerskrivna normer och förverkliga sina mÄl Àr teman för den hÀr undersökningen. Undersökningen riktar sig till att följa upp och förstÄ effekterna av företagets övergÄng frÄn en typ av organisationskultur som uppfattas som maskulin och monokulturell till en annan som Àr mÄngfald och heterogen..

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

I föreliggande uppsats avhandlas stamning som en social egenskap i syfte att uppmÀrksamma normer omkring tal, kommunikation och funktionalitet. Stamning avhandlas följaktligen som en ?störning? i samspelet mellan individer snarare Àn ett individuellt tillkortakommande, som en funktionsnedsÀttning. DÀrigenom uppmÀrksammas ocksÄ hur personer som stammar och deras samtalspartner förhÄller sig till stamningen i syfte att Ästadkomma ett fungerande samtal.Studien visar pÄ att Àven om stamning ingalunda utgör ett oöverstigligt hinder för ett fungerande samtal finns det emellertid tillfÀllen dÄ den medför betydande kommunikationsproblem i ett normativt reglerat samtalsklimat. Dessa svÄrigheter hÀrleds till det moderna samhÀllets normer om effektivitet, konformitet och sjÀlvdisciplin, vilka ger upphov till ett samtalsklimat som stÀmplar vissa personers talmönster som avvikande.

Syftet med denna studie var att belysa och jÀmföra förskollÀrare och grundskollÀrare sorg- och krismedvetenhet. Bakgrunden bygger pÄ facklitteraturstudier som har givit oss en bra inblick i vad en kris och sorg innebÀr och hur vi som pedagoger inom skola och förskola bör agera i dessa svÄra situationer. Vi har genomfört ett antal kvalitativa intervjuer med tre pedagoger, tvÄ frÄn grundskolan och en frÄn förskolan för att komma fram till ett resultat. Detta resultat visar att pedagoger har en viss krismedvetenhet inom förskola och skola. I jÀmförelsen mellan de olika pedagogerna inom förskolan och grundskolan visar resultatet att grundskolan anser sig vara mer insatta i krisplanerna Àn förskolan.

SAMMANFATTNINGTitel:Autentiskt Ledarskap - För engagemang och arbetstillfredsstÀllelse?NivÄ:C -uppsats i Àmnet företagsekonomi.Författare:Mindy von Berlepsch & Marcus Blomgren.Handledare:PÀr Vilhelmsson, Kristina Mickelsson, Elena Ahmadi & MariaFregidou-Malama.Datum:2015 ? Maj.Syfte:Syftet med denna studie Àr att förklara om ett autentiskt ledarskap har enkoppling till ett positivt arbetsklimat i form av engagemang ocharbetstillfredsstÀllelse hos medarbetarna.Metod:Denna studie har genomförts med deduktiv ansats dÀr den teoretiskareferensramen mynnade ut i studiens fem hypoteser. Dessa hypoteser testades medhjÀlp av en enkÀt som skickades ut till ett urval av 227 respondenter med ensvarsfrekvens pÄ 67 %, vilket motsvarar 152 anvÀndbara enkÀtsvar. Med hjÀlp avden statistiska mjukvaran SPSS analyserades primÀrdatan med hjÀlp avkorrelations, faktor- och klusteranalys. Hypotesernas signifikansnivÄ testadesdÀrefter med hjÀlp av T-tester.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilken innebörd pedagogerna i förskolan lÀgger i att anvÀnda naturmiljö som lÀrandemiljö. Vi vill ocksÄ veta hur de arbetar praktiskt med tre till femÄringar i naturmiljö.  VÄr kvalitativa undersökning omfattar intervjuer med sex olika förskollÀrare pÄ lika mÄnga förskolor och i tvÄ olika kommuner. TvÄ arbetar i en stadskÀrna och fyra i samhÀllen med nÀrhet till naturmiljö. De arbetar med barn mellan tre och fem Är. Alla förskollÀrarna Àr överens om att arbete i naturmiljö Àr positivt och att de följer upp det som vÀcker barnens nyfikenhet. Ingen förskollÀrare menar att de lÀgger nÄgon sÀrskild vikt vid arbete i naturmiljö men av det de berÀttar kan vi se att de anvÀnder sig av naturmiljön mer Àn de Àr medvetna om.