Begreppet livskunskap är ett välkänt begrepp inom skolans värld men vad betyder igentligen livskunskap? Precis som begreppet antyder, handlar det om kunskap om livet. Skolan skall enligt skollag utöver undervisning även fostra och förbereda eleverna inför kommande yrkesliv samt att lära eleverna att bli ansvarstagande medmänniskor. För att nå dessa mål krävs ett preventivt/förebyggande arbete. Det finns många metoder för detta preventiva arbete inom grundskolan men hur ska detta arbete utföras inom gymnasieskolan? Jag har varit med och arbetat fram ett sätt som vi har använt oss av på den gymnasieskola där jag är anställd. Jag har genom enkäter tagit reda på vad elever och lärare tycker om detta arbete och både lärare och elever visar en positiv inställning och tycker att detta arbete är viktigt. De teman vi har valt att fokusera på är samarbetsregler, studieteknik, etniska relationer, rökning, alkohol, narkotika, jämställdhet, sex och samlevnad samt hälsa..

Åldrandet medför sociala förändringar för äldre människor. Förluster av roller och viktiga personer i den äldres liv samt fysiska förändringar inverkar på hur den äldre upplever sin sociala tillvaro. Samhället har en skyldighet att erbjuda den äldre de verktyg som behövs för att uppnå välbefinnande i åldrandet. För den äldre som bor kvar hemma erbjuder hemtjänsten kollektiva eller individuella möjligheter till ett aktivt socialt liv. Den socialgerontologiska forskningen visar att de faktorer som påverkar den äldres upplevelser kring det sociala åldrandet inte innefattar några kollektiva upplevelser.

Inledning: Psykisk ohälsa har ökat bland ungdomar under 1990-talet jämfört medandra åldersgrupper. Att fånga och hjälpa barn och ungdomar med psykisk ohälsaär en viktig del i skolhälsovården, och skolsköterskans främsta uppgift är attfrämja barn- och ungdomars psykiska välmående. Syfte: Syftet var att beskrivahur skolsköterskor på högstadiet får kännedom om en elevs psykiska ohälsa ochhur de bemöter detta. Metod: Åtta skolsköterskor från tre olika kommuner imellersta Sverige intervjuades individuellt och insamlad data analyserades medkvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: första kontakten,samtalets innehåll och arbetssätt i bemötandet.

Denna studie ämnade studera sambandet mellan självinsikt, attributioner och relationskvalité. Tidigare studier har visat att det finns ett tydligt samband mellan attributioner och relationskvalité. Vårt syfte var att expandera och replikera detta fynd och placera in det i ett större sammanhang, kultur-relationskedjan, där även självinsikt och kultur ingår. Femtiosex personer (28 par), majoriteten studenter, deltog i studien som utfördes individuellt i enkätform. Resultatet visade på en replikering av tidigare fynd i sambandet mellan attributioner och relationskvalité (r(56)=-0,320, p < 0,05).

I dagens konkurrensutsatta samhälle är det viktigt med hög kvalitet, oavsett om man är verksam inom produktbranschen eller tjänstemarknaden. Den här uppsatsen handlar om tjänstekvalitet i företag inom begreppet ?skyddat arbete?. Skyddat arbete, innebär att tjänster utförs av personer med något slags arbetshandikapp. Syftet med den här uppsatsen är att belysa kvalitetsbegrepp och kvalitetsbetydelse hos företag som anlitar tjänsteleverantörer, som sysselsätter personer inom begreppet ?skyddat arbete?.

Antalet arbetslösa ungdomar är stort i dagens samhälle. Det finns många åtgärder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehåll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa åtgärder upplevs av ungdomarna själva.Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vände oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot långtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 år och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden.

Syftet med arbetet är dels att ge ökad kunskap om förskolebarns sorteringsstrategier och dels att undersöka betydelsen av pedagogens diskussion i arbetet med att utveckla barnens strategier. Undersökningen är en kvalitativ studie och bygger på intervjufrågor och videoobservationer. I studien ingick 12 barn indelade i fyra grupper med tre barn i varje grupp. I undersökningen observerades barnen när de genomförde två sorteringsuppgifter. Resultatet visade att barn använder strategierna likheter-skillnader, parbildning, storleksordning och klassificering när de sorterar.

Inom revisionsbranschen upptar tilläggstjänster en betydande del av tjänsteutbudet. Utöver revision erbjuder revisionsbyråerna även tjänster inom redovisning, skatt och rådgivning. Forskning visar att när tilläggstjänster och revision säljs till samma kund så uppstår en synergieffekt som inom forskningsvärlden benämns kunskapsöverföring. Denna synergieffekt har enligt forskarna en positiv inverkan på revisionen vilket i sin tur kan leda till en effektivare revision. Mot denna bakgrund har denna studie som mål att ta reda på vad som konkret bidrar till att kunskapsöverföring kan uppstå inom en revisionsbyrå.Ett delsyfte är att studien ska fungera som en kartläggning av vad kunskapsöverföring kan innebära för revisorers dagliga arbetsuppgifter i praktiken.

Ätstörningar är komplexa sjukdomar som kräver att behandlarna sätter sig in i individerna och vårdar dem individuellt utifrån varje patients egna förutsättningar. Då ätstörningspatienter ofta kännetecknas av att vara ambivalenta till behandling, behövs en god relation mellan behandlare och patienter. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur behandlare inom ätstörningsvården för barn och ungdomar bemöter och tolkar sina patienter. Fokus har hela tiden legat på behandlarens åsikt om behandling och hur behandlaren själv upplever att denne behandlar patienterna. En kvalitativ enkätstudie har använts för att samla in information och svaren har analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv.

Syftet med den här processorienterade studien var att undersöka hur texttypen påverkar översättningsprocessen, och närmare bestämt om olika texttyper aktualiserar olika fokus i de kognitiva processerna. Fyra deltagare fick därför översätta två olika källtexter, en operativ och en informativ. Materialet samlades in med hjälp av Think-Aloud (TA). Studien visar att de båda texterna huvudsakligen gav upphov till liknande fokus. Texttypen verkar således inte ha haft någon märkbar påverkan på översättningsprocessen i det aktuella fallet.

Thor,Cecilia och Thor Kristina (2006) Lärares erfarenheter av validering på Komvux. ( Teatcher´s experience of assessment at Komvux). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60p, Malmö Högskola.Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare,som arbetar med validering inom omvårdnadsprogrammets flexibla vuxenutbildning,har för erfarenheter av dagens valideringsprocess på Komvux.Vi vill också ta reda på om de har några förslag på förändringar eller förbättringar gällande valideringsprocessen.Vi har intervjuat nio lärare som arbetar på tre olika Komvuxskolor.Resultatet visar att många lärare vill flytta valideringsprocessen från skolmiljön till den kliniska verksamheten.De anser också att själva bedömningen av en individs kunskaper bör ske individuellt men själva självskattningen kan göras i grupp.Vidare menar lärarna att svenska språket har stor betydelse i valideringssammanhang.Nationella riktlinjer och nationell valideringsutbildning är något som vissa lärare anser vara viktigt för att få en likvärdighet i valideringsprocessen..

Vår uppsats handlar om hur elevers olikheter kan vara en resurs i skolan. Vårt syfte är att undersöka elever i årskurs 3 och deras lärares syn på olikheter, mångfald och hur elevers olikheter enligt lärarna kan framstå som resurser. Vi ville veta om eleverna var medvetna om sina resurser, vilka resurserna är och på vilket sätt resurserna kan utveckla eleverna individuellt och i gruppen? Vi ville också ta reda på om elevernas lärare var medvetna om elevernas resurser och hur de använde sig av resurserna i undervisningen. Vi ville fokusera på praktiska, sociala och teoretiska resurser.

I Sverige ska unga lagöverträdare i första hand dömas till ungdomsvård. Denna studie bygger på sju intervjuer med ungdomar om deras erfarenheter av påföljden ungdomsvård. Ungdoms-vård är en individuellt inriktad insats för unga som begått brott och innebär att den unge ska delta i en samtalsserie. Insatsen är individuellt utformad utifrån vilket brott den unge har be-gått och den unges aktuella situation, motivation och resurser. Syftet med studien är att stude-ra ungdomars beskrivningar av påföljden ungdomsvård och undersöka om de anser att påfölj-den har bidragit till en förändring av deras brottsliga beteende.

Syftet med vår studie var att undersöka femåringars tillägnande av matematikinnehåll i två olika matemaiksamlingar. I den första matematiksamlingen fick barnen räkna föremål som fanns i matteburkar som illustrerade antalen noll till tio. I den andra matematiksamlingen sorterade barnen med hjälp av logiska block, vilket är olika geomertiska former. Studiens metod var kvalitativ och genomfördes med observationer och intervjuer. Observationerna videoobserverades även och intervjuerna gjordes individuellt med barnen efter att de deltagit i matematiksamlingarna.

Denna uppsats är skriven i samverkan med Luleå kommuns personalkontor. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka attityder studenter vid Luleå tekniska universitet har till Luleå kommun som potentiell arbetsgivare samt att undersöka vilka attityder studenterna har till arbete. Detta har gjorts genom en enkätstudie. Under perioden 2001-2011 behöver Sveriges kommuner till följd av bland annat pensionsavgångar nyrekrytera en stor mängd personal. Bara inom Luleå kommun måste cirka 6600 personer rekryteras under denna period.